Fast på övervåningen

Nu har jag målat upp oss på övervåningen. Eller ja, inte riktigt målat, men behandlat golv i alla fall. Jag har inhandlat ett golvoljepaket från Färgriket. Golvolja med vita pigment i, inte för att göra golvet vitt, utan för att göra golvet lite ljusare. Jag har nu oljat golvet i två omgångar med själva golvoljan och har idag behandlat golvet med något som kallas slutbehandlingsolja. Skall ge ett extra skyddande lager ovanpå den vanliga oljan. Det blev väldigt snyggt. Men vi får hoppas att det ljusa fungerar och att vi inte smutsar ner det alltför mycket med en gång. Här kan man se golvet före och efter oljning. Inte så lätt att se, men med lite god vilja så ser man att det är skillnad på de båda bilderna.

 

Idag har vi också varit och beställt våra vitvaror. Det blev ett rejält hål i plånboken det. Men det är svårt att leva utan vitvaror 🙂

Det blev faktiskt som så att vi beställde från MediaMarkt. De matchade tretti.se så då kunde vi lika gärna beställa där. Leverans troligen den 16 januari.

En musikutmaning

Jag fick en utmaning från Åsa. 12 låtar som skall säga något om mig. Jag är ingen jättefan av utmaningar, men tänkte ge mig på ett försök. Vet inte om jag kan säga vad varje låt säger om mig, jag är inte så djup av mig, men kanske kombinationen säger något om mig. Först trodde jag att det skulle bli problematiskt att hitta 12 låtar. Efter att ha suttit och funderat en stund fick jag börja stryka istället.

3:e satsen i Brahms 3:e symfoni – Någon gång i barndomen fick jag en kassettradio. Ja – det har funnits sådana en gång i tiden. Jag var jätteglad över den manicken. Mitt i natten låg jag i sängen och skruvade på knapparna. Och så fick jag plötsligt höra något underbart vackert. Det var kolmörkt i rummet och den här vackra musiken strömmade i rummet. Efter det började jag undersöka klassisk musik. Säger den något om mig? Tja – kanske att det behövs inte mycket för att jag skall bli intresserad av något nytt.

Enter Sandman – Metallica  – Alltså den här är ju bara så härlig. Att spela den jättehögt och hoppa runt mittemellan högtalarna och skrika allt vad man orkar. Lovely. Vad säger de om mig? Tja jag gillar ibland musik som är så hög att jag inte hör mig själv och texter som säger att allting är inte alltid vad man tror.

Livet är en fest – Nationalteatern – HUR många gånger har jag sjungit den här låten. Och vrålat FYLLAN VÄRMER BÄST! ?? Absolut ingen aning. Vad säger den om mig? Tja ibland gillar jag det som är precis vad man tror det är. Eller en trallvänlig låt – på sitt sätt.

I love rock and roll – Joan Jett and the Blackhearts – Alltså HUR frän är den här? Och HUR tuff känner jag mig när jag lite skrovligt sjunger Yeah me? Oerhört helt enkelt. Vad säger den om mig? Absolut ingen aning – men härlig är den.

It’s raining men – Weather Girls – OK den här låten har lyft många fester. Framförallt fester där jag varit med mina singelkompisar. Och jag också var singel. Alltså bara ”Mother Nature did what she had to do…” Vad säger det om mig? Tja – jag tycker om att ha roligt. Och gärna med kompisar.

Düsseldorf – Bob Hund – Älskar, älskar, älskar den här låten. Den gör mig alltid glad och jag har svårt att sitta still. Vad den säger om mig? Kolla texten: ”När jag blir nyfiken står tiden still – då blir jag pigg och orkar lite till” . Det är helt enkelt MIN låt.

The Quest – Bryn Christopher – Ny kärlek. Suger i magen. Säger om mig. Tycker om när det suger i magen.

Mendelssohns violinkonsert – Har sedan tonåren varit och är fortfarande en låt som jag använder som uppåttjack. Jag lägger mig på golvet och spelar den högt, alternativt har lurar på. Sedan koncentrerar jag mig hundra procent på musiken och när det är färdigspelat mår jag nästan alltid bättre. På den tiden man hade LP-skivor slet jag upp tre stycken. Säger om mig? Att musik kan vara näring för min själ.

Everybody is free to wear sunscreen – Baz Luhrmann – Den här måste man LYSSNA på. Innehåller hur många klokheter som helst. Om livet och åldrandet och lite allt annat. Vad säger den om mig? Tja – jag gillar klokheter och aforismer, om de framförs på ett bra sätt.  ”Remember compliments you recieve, forget insults…”, ”Don’t feel guilty if you do not know what you want to do with your life”

Theme from Harry’s Game – Clannad  – Musik från en TV-serie som hette Harry’s Game. Lite samma upplevelse som med Brahms ovan. Minns att jag hade problem med att hitta musiken, men till sist fick jag tag i en singel. Fantastisk! Den är så vacker så man tror knappt att det är sant. Säger om mig? Fastnar för detaljer och kan njuta av dem.

A girl like you – Edward Collins – Alltså vadå? Tunggung! Läcker rytm i den här. Och vad den säger om mig? Förmodligen vill jag vara ”never met a girl like you before”. Eller så vill jag bara digga!

Brother can you spare a dime – George Michael – Ytterligare en låt med härligt sug i. Även den här gillar jag på hög volym och så stå mellan högtalarna. Vad säger den om mig? Trots att jag inte är bög så gillar jag George Michael.

Jag är inte så bra på att skicka utmaningar. Lämnar istället öppet till den som vill att göra en lista. Det var faktiskt ganska roligt!

Och nu har vi golv…

Och nu är hela golvet lagt!! Blev färdiglagt igår! Visst ser det lite annorlunda ut nu. Det är ett sånt lyft! Och då har vi inte ens fått in någon köksinredning ännu. Nu är golvet likadant över hela ytan. Inte olika bredder m.m.

Nu har jag börjat med golvbehandling. Just nu kör jag med vår lilla Mouse över golvet. Vi snackar ju inte golvslipning i vanlig mening, jag skall bara rugga upp ytan så att den tar emot oljan bättre. Och jämna till mellan några av plankorna där det blivit lite kant. Är klar med lite drygt halva golvet och kör resten imorgon. Plus att jag hoppas lägga första lagret olja imorgon eftermiddag eller kväll. Så får det torka ordentligt över natten. Skall bli ytterst spännande. I rutan till vänster skall det alltså läggas grafitgråa stora klinkersplattor.

Och vad härligt det är att bara ha ett golv! Vi har gått på reglar nu ganska länge. Balanserat med disken in på toa där vi sköter diskandet just nu. Nu kan vi bara gå! Det är inte så ofta man tänker på det självklara i att ha ett golv eller hur?

Varmare golv har det definitivt blivit också, med all den isoleringen under. Vi skall se om vi kan täta lite mer intill väggarna också – det känns att det kommer lite kall luft in där. Men det är härligt med ett golv! Och bra blev det också.

Det blir varmare

Nu börjar vi få normal värme i huset. Varför då? Jo, för nu har vi isolering i golvet. Massor med isolering. Och nu börjar plankorna komma på plats.

isolerat

Själv längtar jag tills det blir min tur! Jag har tänkt ta över när det är dags att ta hand om ytbehandlingen. Golvet ska oljas och jag har oljor och all utrustning. Längtar efter att få köra igång och se hur det blir.

Men min tid kommer…

Det går framåt

         Utan reglar och med sågspån                                               

fre_3143054523_o

Med reglar utan sågspån

Köket har fått reglar

Det händer saker i köket. Inom en inte alltför avlägsen framtid skall det nog gå att lägga golv också. Till vänster i den högra bilden skall det läggas nya klinker framför spisarna. Grafitgrå istället för den röda som skymtar i bilden till vänster. Det här är spännande.

Mångsysslare

I jul har jag varit både brevbärare och blomsterbud. Brevbärare har jag fått vara därför att vi fått julkort som egentligen skulle till våra grannar. Två kort till två olika grannar.

Blomsterbud fick jag bli när jag kom till vår ytterdörr och hittade en blomsterleverans vid dörren. Det var fel namn och helt fel gata. Det enda som stämde var husnumret. Att brevbäraren råkade lägga våra grannars julkort i vår brevlåda, det kan jag förstå, de har väl tio miljoner kort eller så att dela ut. Att blomsterbudet inte orkade leta upp rätt gata däremot, DET tycker jag var direkt dåligt. Om vi hetat något liknande eller om vår gata haft ett liknande namn, men inget av det. Det enda som var rätt var alltså gatunumret! Men det gatunumret finns på varenda gata så det gälls inte som ursäkt för felleverans. Jag tyckte dock inte att det var något att bråka om utan jag tog bilen och blommorna och åkte iväg till rätt adress (ja – den ligger en bit bort). Jag hittade huset som var ett litet hyreshus och mötte en granne i dörren. Hon förklarade att paret som bodde där var äldre och att jag fick ringa ordentligt för de hörde dåligt. Jag ringde på och ringde på men fick inte någon respons. Då kom grannen ner igen och sa att hon skulle ringa till dem. Det gjorde hon, och den ringsignalen de hade skulle nog kunnat uppväcka döda, grannen hojtade i luren ”Det står ett blomsterbud utanför er dörr!!” Det fungerade och en gammal man öppnade och tog emot blommorna. Jag förklarade inte något utan nöjde mig med att vara blomsterbud och hälsade god jul!

Så så enkelt kan man byta jobb! För en liten stund i alla fall.

Filmsnuttar

Igår kväll satt jag vid TVn och tänkte väl gå och lägga mig. Klockan var redan ganska mycket. Jag hade tittat på 16 blocks med Bruce Willis. Det är faktiskt en ganska bra film. Framförallt har den ett lite överraskande slut. Då började Firman och jag fastnade. Ändå har jag sett Firman kanske 100 gånger – åtminstone känns det så. Varför sitter jag då kvar. Jo för att det finns filmer som har repliker eller scener som jag bara älskar. Och jag kan sitta och titta i två timmar och vänta på den där repliken eller den där scenen. Trots att jag i princip kan hela filmen utantill. Firman är en sådan film. Jag älskar scenen där huvudpersonens bror rymmer med hjälp av lastbilschauffören Elvis. Elvis är någon som bara skymtar förbi, men för mig är han alltså en av huvudpersonerna. Och jag kan sitta och titta på När Lammen tystnar bara för att få höra Hannibal Lector säga "I’m having an old friend for dinner…" och småskratta åt det dubbla budskapet. Eller Lock, stock and two smoking barrels när alla lösa ändar plötsligt bara knyts ihop i slutet. Det är suveränt! Men det skall vara sådant som jag begriper mig på – det skall inte vara outrett, som i Mulholland Drive som bara slutar i ett stort frågetecken för mig. Nope gillar jag inte.

Det behöver inte alltid vara spännande, av någon anledning kan jag sitta och titta på Gigi – en film från innan jag är född  och som i sig är ganska tråkig – bara för att få höra Maurice Chevalier sjunga "Fank heaven for little girls" (Obs felstavningen är medveten han sjunger faktiskt fank).

Det fungerar inte att bara höra repliken eller se den enstaka scenen, jag måste alltid se hela filmen.

Slutet på Blåsningen och när Brad Pitt pratar tattarspråk i Snitch. Eller Erin Brockovich, där finns det två scener jag gillar skarpt. Den ena är när hon samlat ihop en massa namnteckningar och kommer med dem till den flotta advokatbyrån med dem och de mycket förvånat frågar hur hon fått ihop dem "I just went out there and performed sexual favors. Six hundred and thirty-four blow jobs in five days… I’m really quite tired" och det jag främst gillar där är nä hon sjunker ner i stolen och säger I’m really tired. Den andra scenen är när hon får den stora checken i slutet av filmen. 

Det finns många, många sådana filmer, men jag kommer inte på dem just nu. Oftast fungerar det precis som igår kväll. Jag kommer inte på det förrän jag ser att filmen kommer på TV. Känner direkt kontakten som jag vet att jag har till den filmen. Och risken är stor att jag fastnar. Och är inte det bästa sättet? Att få det som en överraskning? Istället för att planera allting. Vilken tur att jag är ledig just nu så att det inte förstörde min dag att sitta uppe halva (eller mer än halva) natten. Istället fick jag se hur Elvis hjälper Ray försvinner från FBI:s klor. För hundrade gången.

Jul

Utanför huset är det underkylt regn. Maken har åkt iväg för att panikhandla julklappar (hans alldeles egna tradition). Dessförinnan har han i vart fall förbjudit mig att gå ut innan han kommer tillbaka eftersom jag är så himla duktig på att halka och vår trätrappa är tydligen såphal.

Här inne har jag just satt fyr i kakelugnen och skall strax stoppa in skinkan i ugnen. Ungefär så avancerad matlagning jag kan göra i vårt fantastiska kök utan golv. Nu när vi är hemma ger kakelugnen värme i undervåningen. Framförallt om vi ser till att ha vårt fina plastdraperi uppsatt mellan köket och vardagsrummet. Vi har nämligen fortfarande inte någon isolering i köksgolvet.

Och vid kakelugnen finns vår enda juldekoration. Vi fick den i bröllopspresent så den är inte nedpackad som resten av våra juldekorationer. Så han får väl representera julen i vårt hus.