Kärt besök

För ett par-tre år sedan så hade vi en igelkott som brukade komma till trädgården på kvällarna. Det var så mysigt. Väldigt tidigt en morgon vaknade vi av höga skrik, dödsskrik och vi kunde senare se på resterna att någon hade ätit upp vår igelkott. Sedan dess har här inte varit någon, förrän nu. Flera gånger har Gandalf hittat en liten igelkott i vår trädgård och ikväll kom den gåendes när vi satt i hammocken. Det såg ut som att den åt rester av jordnötter som fåglarna spillt ner från mataren. Jag plockade därför fram några hela nötter och kastade i gräset och ja, det var tydligen jättegott. Var tvungen att söka lite på nätet och tydligen är det som så att igelkottar faktiskt gillar jordnötter. Så jag får väl sprida ut några fler när kvällen närmar sig. Till lilla kotten! Kolla så söt!

Och jag är SÅ glad att vi har en igelkottbesökare igen. Det är liksom mysigt. Eller nåt.

Återvinning

Att man brukade återanvända saker och ting i sina byggen framgår tydligt och klart på vår balkong. Vi har tagit bort det gamla golvet för att lägga dit ett nytt. Under golvet hittade vi en gammal dörr! En rejäl sådan får jag tillägga.

Man ser tydligt spåren av gångjärnen som suttit där. Var nu dörren kommer ifrån? Vems hus har man plockat den ifrån? Stod det kanske något stall eller så här innan de byggde det här huset?

Gillar framförallt nyckelhålet. Får lite fantasytankar där liksom. Vad skulle hända om jag hittade rätt nyckel och öppnade dörren? Hamnar jag i någon alternativ verklighet då? Eller i en annan tid? Trillar jag ner i fantastiska äventyr med trollkarlar, häxor och andra mystiska ting? Träffar jag dem som en gång byggde huset eller hamnar jag i det hus som dörren en gång satt fast i?

Eller trampar jag helt enkelt ner i taket till verandan?

Sånt som blommar

Det är inte överdådigt med blommor i trädgården ännu, men visst finns de där. Tyvärr har den gångna vintern varit väldigt hård mot växterna och flera växter är helt enkelt borta. Titta på mina malvor. Så här ser de ut.

De som tidigare år sett ut så här.

Där finns dock ett par små plantor kvar så jag får leva på hoppet att de sätter fart och växer till nästa år. Tråkigt är det i alla fall. Malvor verkar ha det lite svårt här ibland. Fick vita malvor av Sophie som blommade och allt, men även de dog under en vinter här.

Stjärnflockorna har klarat sig och är jättefina. Så det är jag i alla fall glad över.

Praktlysing växer som ogräs i vår slänt. Slänten som finns där som ett dåligt samvete hela tiden. Men praktlysingen lyser i alla fall upp den!

Och ska jag vara ärlig så växer där i slänten också riktigt ogräs. Som det här. Som ändå kan se riktigt fint ut det också.

Den första kaprifolen är överblommad, men den har doftat och varit så vacker.

Det som doftar just nu är, förutom flädern, det här.

Schersminen. Den doftar så jäkla ljuvligt. Synd att det inte är möjligt med doftfoton.

Och slutligen min doftpion. Som var någon jag fick gratis från Odla.nu när jag köpte något annat. Tryckte ner den i en rabatt och i år fick den en blomma. Doftar gott och var faktiskt fin. Även om den inte klarade av att hålla uppe blomman så jag fick sätta dit en pinne. Pioner är väldigt fint!  Har sex stycken nu och gillar alla.

 

Levain à la Asta

Grunden till det här brödet har jag hittat hos Sara bakar, där du hittar hur många härliga bröd som helst. Jag har dock skrivit om det lite för att passa mig. Tex så missade jag den första gången att jag skulle ha aktiv surdeg två gånger så när jag skulle sätta igång att baka saknade jag det, Har därför lagt till lite extra steg i mitt recept. Dessutom använder jag numera bara en surdeg, som är en blanding av råg och vete varför jag ändrar vetesurdeg till bara surdeg. Vilket alltså också innebär att det finns em del råg i mina limpor. Det tar ganska lång tid att baka de här bröden, men de blir väldigt goda.

Steg 1 (torsdag kväll)

Ta ut surdegsgrund och blanda ihop med mjöl och vatten så att det väger ca 300 gr. ( 200 gr till deg nästa dag och resten ska sparas till en ny surdeg)

Steg 2 (fredag morgon)

200 g aktiv surdeg
300 g vetemjöl, gärna ekologiskt
200 g vatten
Kör i blandaren i 5 minuter och låt stå varmt tills den är rejält bubblig

Ta resten av den aktiva surdegen och blanda med vatten och mjöl så att du har knappt 500 gr (400 gr till degen och resten till att spara till nästa bakning

Steg 3 (fredag kväll)

Ta den första degen och tillsätt
200 g vatten
350 g vetemjöl
kör i blandare i 5 minuter, och låt stå framme i inoljad plastlåda tills den dubblat sin storlek. Du har nu en levain som du kan baka med direkt, eller spara i kylen i några dagar.

Steg 4 (lördag morgon)

500 g vatten
1100 g vetemjöl
400 g aktiv surdeg
625 g levain
32 g salt

Kör allt utom salt i degblandare i 10 minuter. Tillsätt saltet och kör på lite snabbare hastighet i ytterligare 5 minuter Kontrollera att degen är elastisk och går att dra ut till en tunn hinna.

Lägg degen i en inoljad plastlåda och låt den vila i 90 minuter. Sedan viker du degen en gång från varje håll, dra ut degen ordentligt när du viker. Låt den vila i 90 minuter till, den ska i princip vara färdigjäst när du välter ut den ur lådan ut på mjölat bakbord.

Dela degen i tre eller fyra bitar. Ta varje degbit och vik in kanterna mot mitten, försiktigt så att du inte pressar ur luften. Lägg med skarven neråt på en extremt välmjölad plåt . Låt stå framme en stund och sätt sedan in i kylen över natten. (Med mitt tidsschema står de i kylen någon gång från lördag eftermiddag och sedan över natten, men det fungerar det också, om jag inte gör så här har jag ingen aning om hur jag någonsin skulle få ihop de här bröden, det är i så fall om man gör levaindegen några dagar innan)

Steg 5 (söndag morgon)

Sätt ugnen på 275°, gärna med baksten eller en plåt inne. Vänd upp bröden på en mjölad träskiva eller brödspade med hjälp av en spackelspade så att de inte fastnar i plåten. Skjutsa in dem på den varma stenen/plåten, spruta in vatten och sänk värmen till 240°. Baka i 35–40 minuter. Titta in i ugnen och se hur fint de spricker.

Grannar av olika slag

Ibland blir det inte som man har tänkt sig. Den här helgen skulle jag fixa en massa i trådgården. Skulle plantera nya blommor i lådorna på trappan och kanske börja fixa till mina nya planer på en förstorad kryddträdgård. Jag var en sväng på Plantagen i går förmiddags och köpte småpetunior till lådorna. Sedan bytte jag om till mina trädgårdskläder och tänkte köra igång efter att vi ätit lunch. Det var bara det att efter vi ätit lunch var jag så nedrans trött. Jag gick och la mig en liten stund i hammocken. Men det blev en längre och längre stund. Och jag blev bara tröttare och tröttare. Till sist gick jag in och tog febern. 38,5. OK, inte så konstigt att jag var trött. Så istället för att få bättre ordning på trädgården så har jag legat pall och sovit och lyssnat på min bok.

Och så har jag bråkat med grannen. Nästan varje gång jag är på toa bråkar jag nämligen med grannen. Utanför vår toalett på övervåningen finns det en balkong. På ena sidan av balkongen finns det en hål in i väggen. Som vi ska fixa till i sommar. I detta hål har det någon gång under våren flyttat ett pilfinkpar. Och nu är där ungar. Det har liksom bara varit gulligt, honan har flugit fram och tillbaka och vi har hört pipande från hålet. Nu har hannen morskat upp sig. Ordentligt. Får han syn på oss nere på verandan så skäller han ut oss. Går man på toa här uppe och ställer sig för att tvätta händerna sitter han utanför fönstret och skäller ut oss. Vi är alltså grundligt utskällda vid det här laget. Och han går inte in till ungarna så länge vi fnns där och måste skällas ut. Så vi flyttar på oss. Tänka sig att behöva styras så av griniga grannar! Tack och lov lär det inte dröja så länge tills de flyttar. Det  kommer inte att vara en dag för tidigt!

Här sitter hannen och skäller på mig som står nere på verandan. Ungarna sitter inne i det lilla hålet som syns längst till höger.