Sweet chili sås

Det är spännande det där med hur saker ofta är mycket enklare än vad jag tror. Jag menar majonnäs till exempel. Sedan vi fattade hur enkelt det är att göra majonnäs så köper vi aldrig färdig majonnäs, Det är superenkelt att göra själv och innehåller inga konstigheter när du gör det själv. Du har liksom full koll.

Idag skulle jag göra en asiatiskinspirerad torsk som skulle marinera i limesaft och tabasco. Det visade sig att inte fasiken hade vi någon tabasco hemma, så jag fick improvisera lite, det blev limesaft, wasabi och chilisås. Fungerade i alla fall. Till det hela så skulle det vara Sweet chilisås – som jag också trodde vi hade hemma. Vilket vi då alltså inte hade. Jag funderade på hur svårt det kunde vara att göra det själv egentligen och hittade ett recept på nätet. Med sex chilifrukter och dito många vitlöksklyftor. Dvs väldigt mycket sås. Så jag improviserade lite här också och krympte receptet rejält. Vi hade dessutom bara en chilifrukt hemma så det satte ju sina begränsningar redan där. Men improvisationen blev riktigt bra.

Sweet chili sås

Lite lagom till två eller en.

Ingredienser

1 röd chili
1 vitlöksklyfta
50-60 gram honung
1 msk vitvinsvinäger

Gör så här

Hacka chilin och vitlöksklyftan fint. Vill du ha det rejält starkt behåller du fröna, vill du ha det bara starkt tar du bort fröna innan du hackar chilin.

Häll honungen i en gryta och häll i den hackade chilin och vitlöksklyftan.

Värm på svag värme så att honungen blir ordentligt flytande. Blanda sedan i vinägerna.

Häll upp i en eller ett par små skålar och låt svalna innan servering.

Svårare än så var det inte!

Vissa saker går aldrig över

Minns ni hur det kunde vara när man var liten? Att man kunde bli så överdrivet stolt när någon sa att man var duktig (efter att ha ritat 17 ungefär likadana bilder) eller att ens nya klänning var fin (efter att man suttit på bänken vid lekplatsen väntandes på att någon skulle observera att man faktiskt HADE en ny klänning).

Precis så stolt kände jag mig efter min årliga kontroll hos tandhygienisten när hon, nästan med besvikelse i rösten, konstaterade att det inte fanns något att klaga på avseende mina tänder och att jag skötte dem så bra att hon inte hade något att rekommendera.

Röd linssoppa med citronyoghurt

Hade råkat förköpa mig på röda linser. Plötsligt fanns det tre olika påsar i skåpet. Röda linser är gott och det går fort att tillaga dem, så jag tänkte att jag skulle leta upp ett recept på någonting att göra med åtminstone en del av de här linserna. Och jag hittade en soppa. Som var väldigt enkel att tillaga och som dessutom var väldigt god.

Även om vi båda gillar kött, och jag ska ärligen säga att för min egen del gillar jag kött väldigt mycket, så vill vi äta lite mer vegetariskt. Och emellanåt gör vi det nog både en och två gånger i veckan utan att ens tänka på det. När man tex lagar spagetti med tomatsås eller salviapasta eller något sådant, men emellanåt vill vi liksom äta vegetariskt mer uppsåtligt också. Vi testar lite recept då och då och det gäller att spara undan de goda så att de kan användas vid flera tillfällen. Detta var ett sådant recept. Och här sparas det undan. Sedan får jag väl erkänna att de där soppbilderna jag tar blir ganska enahanda, jag erkänner det. Samtidigt så blir det liksom trist utan någon bild alls. Så ni får nöja er med en tråkig bild.

linssoppa

4 portioner

Ingredienser

Soppa

1 röd chili
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
4 msk tomatpuré
1 tsk spiskummin
1 lagerblad
2 grönsaksbuljongtärningar (långt ord)
1 liter vatten
4 dl röda linser
salt och peppar

Citronyoghurt

2 dl turkisk yoghurt
1 tsk rivet citronskal
1 tsk citronsaft
1 vitlöksklyfta, pressad

Gör så här

Citronyoghurt

Börja med yoghurten – jag tycker alltid sånt där blir godare om det får stå en stund. Och den är ju enkel. Blanda allt i en skål och låt stå.

Soppa

Kärna ur chilifrukten. Finhacka sedan chilifrukten, löken och vitlöken.

Värm upp olivoljan. Fräs allt det hackade några minuter. Lägg sedan i tomatpuré och rör om lite.

Fyll på i grytan med vatten, buljongtärningar, linser, spiskummin och lagerblad.

Låt koka i 20 minuter – det blir en ganska tjock soppa.

Smaka av med salt och peppar.

Ät soppan med en klick av yoghurten.

Gott!

Ska det vara så här?

Inte för jag vet så mycket om hur det ska vara eller inte, men ska verkligen kaprifolen vara i full blom i mitten av november??

kaprifol
Usel bild jag vet! Råkade se det här när jag skulle ge mig av till jobbet och det fortfarande var åtminstone lite ljust.



November

November. Alla pratar illa om november. Jag tycker att de överdriver. ”Det blir aldrig ljust”  och det är en så trist tid på året. Det finns ingen förväntan i rösten när de säger att det snart är november. Någon försöker göra det lite bättre genom att säga att det är mysigt med november, du kan tända ljus och dricka te i det ruggiga. Och jag tycker igen att de överdriver. November är väl inte så farligt, det är en månad som alla andra. Den förhatliga vintern har inte kommit ännu vilket är helt OK.

november

Och så kommer november. Och det är aldrig ljust!

Det är grått och trist och jag frågar mig själv varför jag försökt försvara november? Försöker ta bilder på hur vi målat i smutten, men för det behövs det dagsljus och DET ÄR ALDRIG LJUST! Det är blött och ruggigt nästan hela tiden. Regnar det inte så hänger regnet liksom i luften och jag blir blöt i alla fall. Även om det är milt för årstiden så har det börjat bli lite kallare. Jag kommer ner på morgonen till en svinkall första våning. Inte för att huset inte går att få varmt utan därför att maken som, trots att han inte är smålänning, ska spara pengar och drar ner på värmen varenda kväll.

November. Jag tror inte att jag gillar november jag heller.

Fördelen är att till nästa år har jag förmodligen glömt det igen. Nästa år när alla börjar prata om hur trist november är så kommer jag förmodligen att säga emot igen. Bara för att jag har det i mig att inte tycka som alla andra. Att vara motfalls käring som min mamma brukade säga.

Och sedan nästa år när november kommer upptäcker jag det igen. Att de hade rätt. November är ganska trist.

Nästan bestämt mig

Vi jobbar på med våran smutt. Imorgon ska jag måla väggarna! Ja, jag har bestämt mig för att måla dem. Och jag har nästan bestämt mig för kulören. En burk som jag har hemma i källaren. Tror jag nästan alldeles säkert.

Jag har nog i princip bestämt mig för möbleringen också. Till min lilla smutt. Det kommer ganska säkert att bli de här hurtsarna som jag visade tidigare.
hemmakontoret_inspiration_3

Men jag kommer att vända den högra hurtsen så att hyllan blir på insidan. Där kan jag ha sådant som gasflaska till silversmide och annat smått och gott. Skivan får nog bli en bänkskiva som jag sågar till. Vill att den ska täcka hela bredden och då är det inte någon idé att köpa en färdig. Om jag sedan målar den vit eller den får en annan färg det får vi se när jag kommer så långt.

På andra siden kommer jag inte att bygga någon byrå själv. Jag kommer att köpa mig en sådan här byrå.

byyra

Det vill säga om den inte är för hög. Med benen är den för hög, men jag hoppas på att jag ska kunna såga av benen eller helt ta bort dem. Har mailat en fråga till försäljaren för att kolla hur höga benen är. Blir den lagom hög så är den annars väldigt lagom bred!

Om det blir den färg jag tänkt mig på väggen så kan det också bli som så att jag köper den här stolen.

hemmakontoret_inspiration_1-(1)

Den kommer i så fall att gå ihop väldigt bra med väggen. Om den nu är skön att sitta på den där stolen. Den är i alla fall snygg och kan bli jättebra till väggen.

Sedan lär där vara alldeles fullt i min lilla smutt. Nu är vi så långt komna så nu längtar jag väldans mycket efter att kunna börja fixa därinne.

Steg som är kvar.

  • Måla väggarna
  • Måla tak- och golvlister
  • Få upp taklister
  • Måla golvet
  • Få upp golvlister
  • Fixa elen
  • Småfix

Färdigt!!!

Bara det att när jag ser det nu så är det ganska många steg kvar.

Å andra sidan så känns de ändå överkomliga på något sätt.

Snart ska jag ha mig en smutt!

En klocka

I mitt föräldrahem hängde det i hela mitt liv en klocka i vardagsrummet. Eller i mina föräldrahem får jag väl säga, för vi flyttade ganska ofta. Men klockan följde med. Det var inte någon dyrbar klocka, men den har tickat på och hängt med. Och slagit en gång i halvtimmen så länge slagverket dragits upp.

Det är en lite kräsen klocka. Om inte omständigheterna är rätt, om den inte trivs, så går den helt enkelt inte. Hur mycket den än dras upp. Pendeln slutar helt enkelt att pendla. I dessa lägen kan den vara väldigt, väldigt svårövertalad och ibland så kvittar det vad du säger och vad du gör, den vill helt enkelt inte gå. Den trivs inte.

Klockan fanns kvar efter mamma och tanken har alltid varit att den skulle hängas upp i vårt vardagsrum när det blev klart. Och idag så hängde vi upp den.

Klockan

Den stora nyckeln som ligger ovanpå klockan har jag nu använt för att dra upp både urverk och slagverk och jag har dragit igång pendeln. Och klockan gick igång med en gång! Och den tickar fortfarande och har till och med hunnit slå ett par gånger.

Jag tror att den trivs…