Nu har det liksom varit färdigt med jul och nyår även matmässigt. Inte för att vi har så himla mycket julmat. Vi har skinka. Typ. Men den var på 4 kg och vi är två personer så den har varat ett tag. Även om skinkmackorna var supergoda. I alla fall. Suget på annan mat har börjat trilla in. Igår käkade vi indisk hämtmat. Gott gott!
Idag blev det tortillalunch!
Och hjälp vad det var gott!!
Förutom detta så är jag sugen på sushi! Och kinamat. Och köttfärssås med spagetti. Och…
Nu är det den 2 januari och det är 2015. På bordet står en bukett tulpaner som vi fick förra året. På nyårsafton alltså. Förra året. Älskar tulpaner.
Snön kom på julafton. Och kylan. På nyårsafton så försvann snön. Och kylan. Nu är det flera plusgrader och regn.
Nu börjar också min vårlängtan. Känner den tydligt. Den kommer alltid på nyårsdagen. Efter att det varit jul och nyår tycker min hjärna att nu finns det inte någon anledning att ha vinter längre. Den vet någonstans att så inte är fallet och att för det mesta är det nu någonstans som vintern brukar börja på allvar. Vetskapen om detta hjälper emellertid inte ett dugg. Mitt förnuft får inte den minsta kontakt med min vårlängtan. Min vårlängtan är enkelspårig och mycket gammaldags. Inga sociala medier eller digitala lösningar når fram. Och alltså inte ens min förnuftshjärna. Jag tittar på mina tulpaner, eller på den just nu gröna trädgården, och känner ett litet sting i hjärtat. Vårlängtan. Från och med nu kommer jag att gå och leta vårtecken. Och bli ledsen om det snöar och blir minusgrader. Det kommer att bli värre och värre fram till dess att verkligen BLIR vår. Jag vet det. Min hjärna vet det. Åtminstone större delen av den. Men det hjälps liksom inte.
Jag går ut med hundarna varje dag. Och jag gillar det. För det mesta – om jag är ärlig – går jag bara, njuter så klart av själva promenaden och sällskapet av hundarna, men inte mer. Vissa gånger när jag är ute så händer det att jag plötsligt SER saker och ting. Reagerar på hur vackert något är, hur konstigt något är eller hur någonting bara är. Idag när jag tog morgonpromenaden med hundarna och var nästan hemma så stod jag där plötsligt och tittade ner. Och då såg jag hur vackert det var. Så himla vackert. Solen höll på att gå upp och det var så härliga färger. Jag stod faktiskt där en liten stund och bara njöt. Och av någon anledning så stod faktiskt hundarna också stilla.
Jag tog en bild, men det gör ju ingenting rättvisa. Men kanske det går att känna lite, lite av det vackra. Vårt hus är det gula som syns lite i vänstra sidan. Så så här mitt i en backe bor vi. Ska vi ut och gå är det alltid nerför eller uppför. Eller egentligen nerför OCH uppför. Men det leder också till en del fina utsikter.
Önskar alla ett Gott Nytt År så småningom. Utom ni som ska envisas med att skjuta smällare alla tider på dygnet och inte kan hålla er till tolvslaget. För er del så hoppas jag att ni bränner er på fingrarna. Så det känns!
Det blev jul hos oss också. Och det var en lugn och skön julafton. Det var maken och jag och en pensionerad kollega till oss båda som bor ensam sedan hennes make gick bort för ett par år sedan. Vi var bortresta i två veckor innan jul, något som var väldigt skönt, vi slapp all julstress – jag har så ont av att se allt shoppande som pågår med sådan frenesi från slutet av oktober. Vi bor i en stad och här blir vägarna så fulla med bilar innan jul att de faktiskt byggde om infarter och vägar kring dem för att inte det skulle bli helt stopp. Och jag kan inte hjälpa det, men jag tycker det är hemskt. Att vi lägger så mycket pengar på att köpa saker som ingen behöver. Det slapp jag i vart fall delvis se. På Teneriffa fanns det inte den minsta känsla av jul och det var härligt. Sedan var det ändå härligt att komma hem och uppleva lite jul. På en lagom nivå. Det bästa av allt var att vi i år faktiskt kunde fira jul i vårt vardagsrum. Det gjorde vi i och för sig förra året också, men då var det masonit på golvet och mycket var ofärdigt. I år var det klart!
Och som i en amerikansk film började det snöa på julafton! På morgonen när jag var ute med hundarna regnade det, men sedan kom plötsligt snön. Vete tusan om jag någonsin varit med om det. Att det börjat snöa på julafton alltså, inte att det först regnat och sedan snöat.
Vi hade inga dyra doftljus, men jag hade min lilla doftlykta som en fd kollega till mig gjort. Den fyllde jag med kanel, pomerans, stjärnanis och nejlikor – då blir det äkta, goda dofter!
Jag vet inte hur julig den är, men gullig är den och doften är definitivt julig.
Hann också baka en helt enorm saffranskrans. Var efter ett recept av Ernst, den blev jättegod, men som sagt väldigt stor!
Eftersom vi varit lediga i två veckor så jobbade vi måndag-tisdag. Jag hann ändå åka iväg och hämta griskött från Linderödsgrisar som gått ute i hela sitt liv. De tom slaktas på gården för att inte behöva stressas av att flyttas. Skinkan hade vi fått rimmad så den lagade vi till på julafton. Det var en väldigt fin skinka! Och god!
Så här såg den ut dagen efter när den åts till frukost.
Jag tände ljuset som jag fick på mammas begravning och detta ljus fick bli en hälsning till alla våra döda. För på något sätt så blir julen ändå en tid för lite eftertanke. Förmodligen för att man är ledig och tar det lite lugnt. Börjar sätta fart på tänkandet.
VI hade städat det mesta innan vi åkte. Så det var ingen större stress där heller. Tror att detta var en av mina bästa jular. Faktiskt.
Kan också bero på att jag har så dåligt minne att jag inte minns så många jular.
Maken och jag har just varit två veckor på Teneriffa. Två ljuvliga veckor. Och vi har sett ljuset.
Det som inte funnits här hemma och som inte heller vill visa sig nu. Det är fascinerande hur viktigt ljuset är. Och inte är det helt fel med lite värme heller. Eller en uppvärmd pool. Vi har varit borta sedan den 7 december och vi kom hem sent den 21 december. Jag har inte velat skriva något här om detta. Jag är liksom rädd att jag då bjuder in inbrottstjuvar till huset. Visst är det tråkigt att det liksom blivit så. Egentligen vill jag ju skrika ut att ”Jag ska åka på semester och det ska bli så härligt!” långt i förväg. Men vågar inte. Det är mycket som är tråkigt i världen just nu och sådant här är en av dessa saker. Fast jag ska inte vara så negativ inte. För vi hade en härlig semester. Kopplade verkligen av. Gjorde inte så jättemycket, vilket var det som var meningen. Jag simmade dock mycket, en timme om dagen. Jag älskar nämligen att simma, och att vara i vatten, så när jag befinner mig på ett ställe som är varmt och som dessutom har en uppvärmd pool så vore det väl attan om jag inte skulle utnyttja den möjligheten!
Vi hade bra wi-fi på rummet och jag hade tagit med mig min dator och en hdmi-kabel så på flera kvällar kunde vi titta på film tillsammans, något som vi gillar att göra, men som liksom inte blivit av på länge. Vi har varit för trötta på kvällarna. Eller maken har, han går upp så himla tidigt på morgonen så när kvällen kommer är han trött.Vi har inte legat och solbadat, är inte någon av mina favoritsysselsättningar. Även om bada är det.
Vi hittade en trevlig italiensk restaurang som vi gick till tre gånger. Varför ändra ett vinnande koncept? Och vi matade katten som brukade sitta under trappan utanför frukostmatsalen.
Den satt så fint där varje morgon. Om någon gick till den så jamade den och tog gärna emot mat. Lite tonfisk eller lax var inte fel. Annars störde den ingen. Jag gillar den lite naturligare attityden som finns till djur där. Här hade det ju gapat och skrikits direkt. Om allergier och hygien och jag vet inte vad. Där är det mycket mera laid-back. Det är helt OK för den lille gamle gubben att gå in på fiket med sin gamle vovve också. Ingen bryr sig. Härligt!
VI hade fint väder, utom en dag då vi gjorde en utflykt till grannön La Gomera. Där regnade det och var dimmigt, men vi såg mycket vackert ändå. Tex två meter höga maskrosor (sant) och flera meter hög ljung(sant) i en regnskog som tydligen är en kvarleva sedan Kanarieöarna var en del av Afrika. Lite häftigt!
Jättemaskros som guiden pekar på
Vi var också på en tripp till vulkanen Teide – vars namn tydligen betyder Helvetet (eller var det djävulen?)
Runt omkring vulkanen så såg det mer eller mindre ut som ett månlandskap. Eller en västernöken. Tydligen så har det spelats in många filmer där. Ibland stängs vägen av för filminspelning på stället.
Och i övrigt har vi alltså haft det bara skönt. Det ger så mycket att åka iväg under årets mörkaste månader. Det behöver egentligen inte vara så himla varmt dit resan går, bara det är ljust! Ljuset som åtminstone jag hungrar efter så förtvivlat så här års.
Men nu ska vi fira jul! Och igår vände ljuset och på annandagen så kommer dagen att vara en tuppfjät längre, som min mamma brukade säga.
Under julledigheten är det väldigt vanligt att planera in massor av saker som ska göras. Eftersom vi pratar oceaner av tid! Vilket det naturligtvis inte är när du väl är där. Då springer dagarna iväg som ingenting alls! Så vad har jag gjort i år då! Jo, planerat in massor av saker som ska göras så klart. Ja, men hallå! Det är ju massor av ledig tid!
Nåväl, något som jag definitivt tänker försöka hinna med det är att bygga mig en byrå till min smutt. Nu har jag i vart fall bestämt mig för att försöka bygga en byrå själv. Av nya och gamla minibyråer från IKEA. Har jag bara räknat rätt så ska jag – om jag köper två nya från IKEA- ha material att bygga en sådan här byrå. Det finns en del sådana här byråer hemma och det är ju faktiskt synd att inte använda dem.
Har mätt och ritat och känner mig riktigt nöjd med designen nu. Det blir så klart lite kompromisser och det kan bli något annorlunda innan det är klart, men huvudprinciperna är klara. För att slippa såga upp alla skivorna själv så kommer jag att be K-rauta om hjälp. De tar 18 kr snittet och det kommer det att vara värt! Då visar det sig om jag har tänkt rätt när det gäller måtten. Att måla kommer att bli det största jobbet tror jag. OM jag har mätt rätt så tror jag att själva bygget kommer att gå relativt fort. Vet dock inte ännu vilken färg den ska ha. Kräver funderingar.
Den kommer att bli högre än fönsterbrädan och det ville jag först inte, men jag har köpt att det får bli så nu. Jag måste ändå tänka på vad jag behöver för förvaring. Och den blir bra att ställa blommor på den också! Framförallt de här frösådderna som jag ägnar mig åt ibland.
Intensivt arbete i vår lilla smutt. Nu har golvet målats tre gånger med Pärlgrå från Ottossons. Väldigt lik 2% grön umbra från Gysinge kan jag säga. mjukt ljusgrå. Passar väldigt bra till väggfärgen om jag får säga det själv. Nu ska golvet få härda lite, sedan är det dags för golvlist och el. Känns som att det inte är så väldigt långt borta innan rummet kan användas.
Känns så väldigt bra!! Jag har ändrat mig lite avseende de möbler som ska hamna där, men har nästan bestämt mig på nytt.
