Uppkopplade

Jahapp, nu är vi också uppkopplade. Det vill säga, vi har fått fiber indraget till sist. Tidigt i höstas fick vi kablarna nedgrävna i trädgården, men den slutliga inkopplingen gjordes inte förrän i tisdags. Vi har utlovats att det skulle dras in senast den 31 december så de jobbar nog 7 dagar i veckan just nu. I vart fall ringde de till maken en söndag och kom överens om en tid när de skulle komma.

Vi har beställt fiber till båda husen eftersom vi redan vid beställningen (som gjordes för ganska länge sedan vid det här laget) räknat med att vi skulle ha hyresgäster. Vi fick ganska mycket rabatt när vi beställde, de vill ju så klart binda upp en i god tid så ingen annan kommer och snor deras kunder. Så inkopplingen i Lilla huset var mycket billigare än i vårt hus.

Vi bad elektrikern sätta in extra uttag i lilla huset där vi hade bestämt att skåpet skulle sättas upp, tyvärr har jag inte någon bild på det eftersom vi har hyresgäster och jag inte får gå in där.

Det är inte mycket till kabel de kopplar in. Vi såg den tunna orange kabeln länge eftersom den ”blåstes in” i rören också tidigare i höstas. Jag trodde inte det var den riktiga kabeln, men så var det visst. Inte många millimeter tjock. Det går visst med ljus på något sätt, jag ska inte ens låtsas att jag förstår hur det går till.

Vårt skåp står på en hylla i källaren. I stora huset har vi bara fått en kontakt. Maken har tänkt att borra sig igenom taket och dra upp en kabel själv. Något som jag förmodar får göras under hans julledighet. Så nu är det klart för våra hyresgäster att beställa fiber när de vill. Och för vår del någon gång när maken kopplat in allting som behövs i vårt hus.

Så i vart fall för vår del fixade de det innan den 31 december. Men inte med många dagar till godo…

Gråväder

Ja, det blev en tredje långpromenad idag igen. Långpromenader är bra för själen. Att det dessutom är nyttigt med motion gör inte det hela sämre. Idag har det varit en riktigt grå dag. Molnen var som ett tjockt täcke och låg nästan på marken. Vi tog bilen och åkte ut till skogen en bit bort. Där var lite mer snö än hemma och Gandalf tyckte det var hur roligt som helst. Han älskar nämligen snöbollar. Han ska stå en bit bort och så ska du kasta snöbollen så att han kan fånga den i munnen. Han bara älskar det.

Trots att det var snö så kändes det inte det minsta ljusare. Det var så grått att det liksom inte gjorde någon skillnad alls.

Precis så mörka som bilderna är precis så mörkt var det ute också. Och då var det ändå vid den tiden på dagen då det var som ljusast. Tack och lov verkade det inte göra minsta skillnad för hundarna. De var superglada. Det var ganska länge sedan vi varit på just det här stället och det är ett av deras favoritställen. Märks så fort jag släpper ut dem ur bilen och de fattar var de är. Lycka! Tänk vad enkelt det kan vara att göra någon glad. Även om det ”bara” är hundar.

Som synes, grått, grått, grått. Jag längtar efter ljuset. Och då är jag ändå ledig och ser den ljusaste delen av dagen.

Långpromenad

Måndag och min första ”riktiga” semesterdag. Jag sov länge bara för att känna att det är semester. Sedan fixade jag lite och därefter tog hundarna och jag en riktig långpromenad på dryga två timmar. Det var ett par minusgrader och det hade kommit lite snö. Jag hade mina Icebugs på fötterna för säkerhets skull. Det blev några bilder, men bara med mobilen.

Hundarna var så glada och nöjda och själv tyckte jag också det var skönt, men vi gick fort för en gångs skull (det brukar inte gå fort när Gandalf är med, han vill för det mesta stanna och lukta på ALLT) och det är mycket backar så jag blev faktiskt ordentligt trött innan vi var klara.

Även om det var en riktigt, riktigt skön promenad så tror jag inte att tisdagspromenaden blir lika lång.

Hm, det blev riktigt dåliga bilder med mobilen idag. Men i alla fall.

Skogen.

Promenad.

Skönt.

Julgott

Många söker sig hit så här års. Tänk om det var lika många besökare jämt som det är i december. Det är inte mina ord som lockar, det är inte som så att jag skriver extra bra i december. Det som lockar är godis- och julrecept.

Varje år när jag ser alla klicken så brukar jag också göra ett sånt här inlägg. Ett där jag samlar ett gäng julrecept. Varför inte? Kanske någon som råkar hamna på första sidan kan ha nytta av en sådan här samling. Klicka på bilden så kommer du till receptet.

Tvättstugan i källaren

När vi flyttade in i vårt hus så fanns det en tvättmaskin och en torktumlare i källaren och en uppsättning till uppe i huset. Vi fick veta att maskinerna uppe i huset var nya och de hade fixat till badrummet på nedre våningen och satt dit tvättmaskin och torktumlare för att de skulle sälja huset.

Vi har använt båda maskinerna när vi har mycket tvätt och när mamma bodde hos oss hanterades all hennes tvätt i maskinerna i källaren. Stackars mamma hade problem med njurarna och inkontinens och hennes kläder luktade inte gott. Så när tvättmaskinen i källaren gick sönder köpte vi en ny för att kunna fortsätta att hantera hennes tvätt i källaren.

Eftersom vi höll på att renovera hus också så fick bordet som var tänkt att vika tvätt på emellanåt en del färg på sig och lite annat smått och gott. Tvätthon som stod där var definitivt full av färg och bruk och annat som fastnat lite överallt. Såg inte trevligt ut. Så vi tänkte att den måste bytas ut.

I vintras fixade vi till badrummet i Lilla huset, inför vår första hyresgäst. Vi fick en hel del färg över när vi målat det och den färgen använde jag till att stryka tvättbordet i källaren med åtminstone tre lager färg.

Vi hade kvar den gamla torktumlaren.

Vi tänkte som så att den får snurra på så länge den orkar (Tror förresten att den där vita cylindern den står på är en  inmurad gammal tvättunna – varit tvättstuga här länge). Det visade sig att den där tumlaren för ett himla väsen och det hördes tydligt upp i huset när den snurrade. Maken hade inte så ont av det, men det hade jag. Så vi beslutade oss för att byta ut den mot en ny. En som drar  mindre el och som inte låter så mycket. Den gamla tumlaren i källaren är säkert åtminstone 20 år gammal och drar mängder av el.

Och nu har vi gjort det. Passade på att köpa en ny tumlare när det var extrapris och vi har även bytt ut den gamla tvätthon mot en ny. Så nu är det ordning i källaren och den nya tumlaren snurrar på där nere utan att jag hör det. Om jag lyssnar väldigt, väldigt noga kan jag kanske höra den, men då får jag också lyssna väldigt noga.

Det är ingen sån där tjusig tvättstuga med fina möbler eller så, men nu är det en fullt funktionell tvättstuga. Maskinerna är bra, hon är ren och fin och där finns både bord och tvättlinor. Inte för att de nuvarande hyresgästerna hänger några kläder där, men vi gör det ibland, vår förra hyresgäst brukade göra det och måhända gör kommande hyresgäster det också. Det är lite investeringar som behövt göras, men nu får vi hoppas att det håller ett tag.

Hoppsan!

Igår fick jag för mig att jag vill baka en saffranskrans. Jag visste att jag hade bakat en tidigare enligt ett recept från Ernst. Så på vägen hem från jobbet igår stannade jag till och handlade ingredienser. Och ta mig tusan, idag blev det av. Bara det att den blev MASTODONTSTOR. Alltså verkligen!

Det är alltså en fullstor plåt den ligger på. Tar upp nästan hela plåten. Går knappt att skära skivor av den. Åtminstone inte i normalstorlek. Valde mellan att baka en krans och att baka bullar. Just nu önskar jag nästan att jag hade bakat bullar istället. Kanske hade varit mer användbart. Men, men jag har gjort mitt bästa med att skära ner den och har frusit ner den i bitar nu. Så förhoppningsvis ska det ändå gå bra. Den var inte riktigt så god som jag kom ihåg det, men den var god nog. Tyckte jag klippte och böjde och det såg fint ut, nu fattar jag att jag skulle klippt mycket tätare, men hur skulle jag veta att den skulle växa så in i bombens!

Så vill ni ha en stor krans, baka Ernst saffranskrans.

Nåja, man kan ju inte lyckas varje gång.

Nu hände det

Jag gick hem från jobbet tidigt idag. Jobbade över lunchen och gjorde klart det jag behövde få klart. Hoppas jag i alla fall.

Och nu.

Har jag.

Semester!!!!

Som jag har längtat.

December och snart ledig

Nu börjar jag känna av mörkret. Med december kom de tunga molnen och de ligger där som en propp i princip varenda dag. Och släpper inte igenom solen. Nu börjar den värsta tiden på året. Slutet av december och januari, februari. Min hatperiod. Denna tid skulle jag vilja befinna mig någon annanstans. Med lite mera värme, men framförallt med mera ljus. Det kommer lite regn då och då, men inte mycket. Jag läste att Vätterns vattendjup var 30 cm lägre än det borde vara så här års. 30 cm på en så stor sjö är mycket vatten som saknats. Men sommaren var torr och hos oss har även hösten varit torr. Tydligen är det som så att det är på hösten som grundvattnet brukar fyllas på mest, men i år har det inte varit så. Till och med november var ju torr. Och hösten innan dess också, svamp och bär har det inte blivit plockat mycket i år. Några enstaka middagar har det blivit. Det är allt lite läskigt när klimatförändringarna blir så tydliga. Men Trump har ju sagt att det inte beror på vår mänskliga påverkan så då måste det väl vara så.

Två dagar kvar att jobba innan min ledighet. Det känns oändligt, men är egentligen väldigt ändligt. Och imorgon blir det liksom verklighet. Imorgon!