Bara sådär råkade jag se på C-more att en ny omgång av Sveriges Mästerkock kört igång. Så nu har jag suttit och kollat på två avsnitt. Jag vet inte vad det är men det är roligt med matlagningsprogram. Och den här serien är så himla trevlig. Jag förstår mig inte på program där det ska skällas och skrikas. Där tävlingsdeltagarna vill varandra illa och baktalar varandra till höger och vänster.

I Sveriges Mästerkock måste de ha den trevligaste jury som går att hitta. De skrattar ofta och gärna och de är i princip alltid trevliga. Till och med när de kritiserar.

Jag vet att många ser ner på oss som älskar matlagningstävlingar, men vet ni vad, har de inget roligare att göra så kan jag unna dem det. Jag är mycket nöjd med att ha hittat en ny säsong och jag kommer att följa den med glädje. Har ett avsnitt kvar på play innan jag är ifatt.

Jippi!

Jag köper ganska mycket av mina kläder på rea. Vilket innebär att jag brukar hålla koll på vissa plagg och invänta rea. Finns det kvar så finns det kvar och är det borta så gör det inte speciellt mycket. Jag gillar t.ex. Marimekko och har några av deras sidenskjortor som jag köpt med 70% rabatt. Och nu har jag slagit till igen. Jag har köpt en tröja.

Vulle. En tröja i ull. Jag blev ordentligt förälskad i den så fort jag såg bilden. Men den var alldeles för dyr. Så jag har avvaktat. Och högg snabbt när den blev till halva priset. Tur var det. För den tog slut nästan direkt.

Nu finns den här hemma. Och den är så fin. Så fin att den nästan är för fin för mig! Vet inte riktigt när jag ska använda den. Men den är min.

My precious.

Nu har vi vinter här. Just nu. Det är minusgrader och det är isgator utanför huset. Fast det ska snart bli tö igen. Och regn. Och därefter snö. Och sedan ska det bli dryga -10 ute. Det låter som en bra kombination för att skapa ordentligt halkigt underlag. Mitt favvo. Inte.

Igår var jag på besök i huvudstaden. Inte för jag såg mycket, var inlåst hela dagen. Mötet i sig gick jättebra, hemresan lite sämre. Något gjorde att hela signalsystemet hade blivit utslaget i Norrköping så inga tåg kunde åka dit. Och vi var på fel sida om Norrköping. Såklart.

Så istället för att komma hem vid åttatiden kom jag hem kvart i elva på kvällen. Inte lika jättebra. Men samtidigt blev allting lite komiskt. Till skillnad från att sitta på ett tåg där ingen berättar vad som händer så hade vi en tågförare som ville att vi skulle veta precis ALLT som hände. Han berättade hela tiden vad som hände. Och varje gång det blev lite stopp så fick vi höra att ”Vi väntar på grönt ljus”. Till sist började vi skratta så fort vi hörde det där med grönt ljus. För att inte tala om när vi skulle lämna en station och tåget tvärbromsade precis efter det startat. Då berättade han strax efter att ”Signalen hade inte riktigt slagit om. Det var mitt fel”. Då kreverade vi nästan. Så det blev lite roligt mitt i alltihop.

På tal om roligt. Fick just ett reklammail från Adidas. ”Glöm all du vet om löpning” inleds det. Enkelt! Gjort!

Bara så där blev det vinter! Igår när jag cyklade hem från jobbet regnade det och lite senare blev det blötsnö istället. Framåt natten har det blivit frost och just nu ser det ut så här i trädgården.

Enligt SMHI ska det bli tö under dagen och sedan frost igen. Med lite ”tur” har vi världens isgata ikväll.:(

Det bli INTE cykel till jobbet idag.

Jag följer en vlogg på Youtube där en kille lagar indisk mat. Ska ärligen säga att jag inte lagat någon av rätterna ännu, men eftersom jag är väldigt förtjust i indisk mat kommer jag att göra det när lusten att laga mat kommer tillbaka. Han använder tryckkokare ganska ofta och jag har förstått att det är ganska vanligt i indisk matlagning. Så jag fick för mig att jag all skulle köpa mig en tryckkokare så att jag skulle vara förberedd. Kikade på tryckkokare på nätet och kunde konstatera att de var ganska dyra. Och fula. Fortsatte kika och kunde konstatera att på eBay fanns det fina. Och mycket billigare. Från indiska säljare. Tänkte att där i Indien verkar de ju kunna sina tryckkokare så jag fick för mig att beställa en från Indien. En sån här.

Var inte den bullig och fin så säg? Ett märke som i Indien anses vara ett av de bästa.

Jag kollade vad det kunde bli i tull och andra avgifter och konstaterade att även om jag åkte på alla avgifter så blev det billigare än att köpa en tryckkokare här hemma och jag fick dessutom en finare. Så jag slog till.

När tryckkokaren kom fram visade det sig att jag inte fick några extra avgifter. Snacka om tur! Så jag fick en fin tryckkokare till en riktigt bra peng.

Nu gäller det bara att använda den också.

Imorgon börjar jobbet igen. Jag vet att det är helt galet att tänka så och att jag borde tänka Oj, vad kul att börja jobba igen efter en lång ledighet. Men det gör jag inte. Det ska nog ordna sig så småningom dock. Vad har jag ägnat ledigheten åt då? Jag har gått mycket. De flesta dagar har hundarna och jag varit ute på rejäla promenader. Flåset har faktiskt blivit bättre.

Jag har målat en del. Börjat testa akryl och olja. Här är oljemålningen jag håller på med just nu.

Mycket kvar dock. Till höger har jag börjat komma lite längre, men i övrigt är det bara grundat. Hade glömt hur lång tid det tar för oljefärg att torka! Men ska jag fortsätta så ska jag köpa snabbtorkande färg nästa gång, det finns nämligen. Jistanes så trött jag blir bara, av att sitta och koncentrera mig så mycket. Jag är inte van.

Akryl torkar fortare så det är bra på så sätt, men emellanåt torkar det nästan FÖR fort. Hinner inte göra allt jag vill. Samma sak som med olja och alla andra medier, det är träning som gäller.

Maken har varit duktig och satt upp element i sovrummet och tillsammans har vi fixat till i blå rummet. Har fått upp TV:n på väggen och köpt ett skåp på IKEA som vi ställt in i stället för en öppen hylla. Blev verkligen jättebra! Öppna hyllor är ett elände. Samlar damm så in i bombens. Skåp är bättre. Plus att vi rensat bort en del gammalt skräp och städat rummet. Vi är väldigt nöjda just nu.

Vädret har varit bra. Jag gillar nämligen när det är plusgrader så för mig har det varit helt perfekt. Någon enstaka gång har det varit minus, men faktiskt bara någon enstaka gång. På tre veckor.

Jag har fattat några beslut också. Vi får se hur jag klarar av att följa dem. Jag kallar dem inte nyårslöften. Utan löften till mig själv. Håll en tumme!

Det finns en tavla av Magritte som heter Ceci n’est pas une pomme dvs Det här är inte ett äpple och den heter så därför att det är faktiskt inte ett äpple utan en bild på ett äpple.

Så funderade jag nästan när jag packade upp min ryggsäck häromdagen. Jag använde den här ryggsäcken senast den 20:e november då jag var på konferens. När jag skulle åka hem slängde jag ner lite frukt i ryggsäcken för att ha på tåget. 

När jag nu packade upp ryggsäcken en dryg månad senare så hittade jag ett äpple som jag inte ätit upp. Ett helt perfekt äpple. Inte en brun fläck. 

Efter mer än en månad i botten på en ryggsäck! Är inte det nästan lite läskigt?  Hur genmanipulerat tror ni det här äpplet är? 

Idag var vi på bio. Förra året fick vi tillsammans åtta biobiljetter i julklapp från jobbet. Dessvärre går vi inte speciellt ofta på bio så de där biljetterna har bara legat och blivit gamla. Makens syskonbarn fick varsin biljett, men trots det hade vi tre kvar. Men idag tog vi oss i kragen och gav oss i väg till Filmstaden. Heja oss!

Det var inte den nyaste filmen vi såg utan en som gått ett tag. Bohemian Rhapsody såg vi. Filmen om Freddie Mercury och Queen. Och den var jättebra! Jag är ett gammalt Queensfan och var alltså väldigt glad när de spelade musiken också. Jag tyckte skådespelare var bra och jag tyckte storyn var bra. Vad som var sant och vad som kanske var överdrivet eller kanske till och med var fel har jag ingen aning om, men tillsammans blev allting i alla fall bra. Jättebra! Jag var riktigt tagen när filmen var slut!

Jag började dock tänka på hur ofta det verkar vara att de som har stora framgångar och blir berömda mår dåligt. När alla andra är avundsjuka.

Igår tittade jag på filmen om Monica Zetterlund, som inte heller var speciellt lycklig i sitt liv, trots alla succéer. Hon som sedan dog i sängen efter att hon tänt fyr på den med en cigarett (dock inte medvetet).

Och Avicii, som 29 år gammal inte orkade leva längre. Som lämnade 230 miljoner till sina föräldrar. 230 miljoner som han uppenbarligen inte hade någon större glädje av.

Ja, lite så där mörk blev jag av den här filmen. Samtidigt rös jag av välbehag när det spelades musik. Allrahelst i slutet när det var en lång scen från Live Aid galan.

Rekommenderar starkt en tittning på Bohemian Rhapsody.