Hoppar på veckans bokbloggsjerka där Annika ställer frågan hon vill att vi ska svara på.
Är det bara jag som kan bli ”sjukligt” förtjust i en karaktär i en bok eller på tv/film?
Jag har suttit och funderat på detta och jag måste nog erkänna att jag kan inte komma ihåg någon sådan karaktär som jag blivit sjukligt förtjust i. Jag har svärmat för vissa skådespelare, men inte för någon viss karaktär. Däremot kan jag bli ”sjukligt” förtjust i en miljö eller i ett landskap.
Jag ska, trots min ålder, erkänna att jag många gånger gärna velat att Hogworth verkligen finns därute någonstans och att jag ska få åka dit. Eller att Narnia är en verklighet och kommer att ropa på mig någon dag. Jag ville väldigt gärna varit i Tolkiens land även om jag inte gärna velat träffa den onda sidan. Men efter det att de goda vunnit skulle jag velat åka dit. Och träffa älvorna. Och Gandalf så klart, det finns ju en anledning till att vår hund Gandalf heter just Gandalf. Eller så skulle jag velat vara Bertil som genom att röra vid en spik och säga Tjillevippen kom in i Nils Karlsson Pysslings värld. Eller tryckt på Den blå knappen i boken med samma namn som jag läste när jag var liten. Jag minns fortfarande den boken för den handlade om en flicka som hade en blå knapp på sin säng och när hon tryckte på den så hände det fantastiska saker.
Och vi ska inte prata om alla planeter jag läst om som jag skulle velat åka till. Eller bara fått åka med i rymdskeppet som tar någon dit, och få se Jorden från utsidan. För jag är naturligtvis helt övertygad om att det finns andra än vi där ute. Det jag inte är säker på är om de varit här. I vissa av mina drömmar hoppar jag mellan planeter, med hjälp av bara tanken. Men det är i drömmarna det.
Hade kunnat fortsätta länge med den här uppräkningen. Blir så upprymd när jag tänker på alla de miljöer, lanskap, planeter, fantasyställen som jag skulle velat åka till. Och som jag troligen är lite ”sjukligt” förtjust i. Men karaktärerna, nej, inte så mycket.
Det är sällan jag blir sådär stormförtjust i karaktärerna heller.
Det är ju oftare skådespelaren än rollen, men ibland är det svårt att dra gränsen 🙂 Jag är helt säker på att både Hogwarts och Narnia finns därute. Någonstans.
Visst gör de det?
intressant svar på frågan! visst blir man förtjust i miljöer och landskap. Thomas Hardys Wessex till exempel