Dags att vakna!

Jag har ju blivit en pelargontant sedan vi flyttade till huset. Och även en fuchsiatant. Inte en sån där jätteengagerad, men delvis i alla fall. Jag är inte jättenoga med vad det är för sorter och tappar hela tiden bort lapparna med deras namn. Jag är duktig och övervintrar dem och planterar om dem, men sedan ska jag vara ärlig och säga att de får inte all omtanke de behöver när de väl står där utomhus. De brukar dock överleva. Och jag tänker varje sommar att jag ska vara lite duktigare just denna sommar.

Innan vi städade källaren gjorde jag ett krafttag och planterade om alla mina pelargoner och fuchsior. Jag tror nästan – ta i trä- att alla överlevt vintern. Sedan brukar i och för sig någon alltid gå åt vid omplanteringen. Jag är väl för hård förmodligen. Några har fått åka upp i smutten för att vara lite ögonfröjd där. Och knopparna måste ha varit nära för en av dem började blomma nästan direkt den kom upp. Ska tilläggas att det är väldigt ljust i min smutt.

Även de lite mindre har börjat sätta knoppar. Och egentligen ska jag väl knipsa av de här första knopparna och låta den sätta blad istället. Men ibland gör jag inte det jag borde göra och den här gången vill jag få blommor. Så det så!

Jag har satt några sticklingar också och de verkar ta sig bra. Vilket enligt min erfarenhet pelargonsticklingar nästan alltid gör. Det verkar vara ett släkte som gärna vill överleva.

Jag har även skaffat mig ett par vildpelargoner. En av dem trodde jag faktiskt skulle dö. Så den fick komma upp bara för att jag skulle hålla lite extra koll på den. Till min glädje så har börjat växa och var inte så döende som jag trodde.

Den pelargonen är kanske inte så vacker, men den är lite speciell och jag måste erkänna att jag gillar den.

När jag var på Plantagen så kunde jag inte låta bli att köpa mig ett par fuchsiasticklingar heller. För ett par år sedan drev jag upp två fuchsior till två träd och var väldigt stolt över dessa träd. Tills en stark vind gjorde att toppen bröts av på det ena trädet och det andra trädet dog under vinterförvaringen. De där träden var emellertid ganska roliga så jag tänker göra ett nytt försök i år. Därav nya sticklingar.

Har köpt en sort med lite mindre blommor än den jag använde sist. Tror att de där stora tunga blommorna gjorde att vinden inte behövde vara så himla stark för att bryta av toppen.

Vi får se om det finns ett par små träd till hösten.