Jag gillar att baka. Framförallt bröd. Har haft en period nu när jag bakat en hel del bröd och frallor. Måste tyvärr erkänna att jag inte lyckats så bra alla gånger. Jag har fått ätbar bröd och faktiskt till och med ganska goda bröd, men jag har börjat lite sent och kanske inte jäst dem så länge som jag borde. Mitt i bakandet så blev jag sugen på surdegsbröd igen.

Jag är inte någon snobb och jag har inte det minsta emot att baka bröd med jäst, men det är bara att konstatera att det är något visst med surdegsbröd. Det där sega. Mums. Så jag satte en ny surdeg och följde Sebastian Boudet den här gången. Igår var det vit mögel i min burk där jag trodde jag odlade en surdeg. Uppenbarligen odlade jag något helt annat. Så nu börjar jag om. Och gör som jag brukat göra förut. Så får vi se hur det går. Det får väl bli något jästbröd under tiden istället. Funderar på att göra baguetter imorgon kanske.

Bara för att. Och för att jag sitter och lurar på om vi kanske skulle käka räkor imorgon kväll. Möjligen.

Det blir inte en massa påskmat här i år. Vi kommer att göra en liten smörgåstårta på Polarbröd och en kladdkaka med glasyr på. Sedan får det räcka. Vi är bara två så vi kan inte hålla på att fixa en massa mat. Det ska ätas upp också. 

Om jag orkar ska jag plantera om mina pelargoner i påsk. Och kanske så lite frön av olika slag som jag är hemma. Tyvärr ser det ut som våran gräslök dött ut i vinter. Den som jag haft i många år nu så kanske det blir dags att plantera lite ny sådan. Gräslök vill jag ha i trädgården. Hela sommaren. Får kanske ta mig till Blomsterlandet eller Granngården och köpa ett par plantor om det finns. Annars får det väl bli frön.

I övrigt har jag en förkylning på G, åtminstone hoppas jag att det bara är en förkylning. Jag har haft en förkylning i ett par månader nu som poppar upp då och då och jag tror att det är samma en som är på gång igen. Men det går så klart inte att vara säker.

Vi får väl se.

Kungen pratar till oss via TV-rutan. ”Snart fyller jag år, jag fyller 74, det är…ganska mycket”. Och häromveckan hörde vi ett tal från statsministern. Nu är det allvar.

Och trots det så fortsätter mycket precis som det brukar. Våren verkar äntligen komma. Äntligen är det lite varmare. Inte bara en ljusare vinter. Igår och idag har det varit helt ljuvligt här. Nästan så att det börjar bli dags att ta fram utemöblerna. Ljuset kommer. Iggy och jag tog en långpromenad (Maken fick ta en långsam promenad med Gandalf) och kolla så ljust det är  vid åttatiden nu.

Och vatten finns det i bäckarna efter den blöta vintern, så efter att ha sprungit runt hit och dit och Iggy blir törstig så är det bara att dricka.

Vi jobbar på hemifrån. Större delen idag har jag suttit i möten. Skype fungerar bra. Vi pratar och vi delar skärm. IT har jobbat med att öka kapaciteten och de verkar ha jobbat på bra. Vid ett av mina möten fick mina mötesdeltagare  sig en utskällning av Iggy, som hörde något utifrån som behövde påtalas högt och tydligt, men lite distraktioner kan bara vara lite trevligt ibland. Är han inte ute så ligger han antingen under sängen uppe hos husse eller i motsatta hörnet hos mig.

Där i hörnet gäller det att först få undan mattan lite och sedan är det liksom klart att inta en bra sovställning. Ibland ligger han under mitt skrivbord, men det är ganska grunt så det finns inte mycket plats där under. Men visst, är det viktigt att vara nära så är det. Och även om han inte vet om det så är det kanske lite extra viktigt att vara nära de det går att vara nära just nu. 

Nu är ju inte det så konstigt egentligen att vi gjorde det. Tog en promenad alltså. Faktum är att det gör vi varenda dag. Men idag var det lite extra skönt. Inte så jättevarmt, men ändå vårlikt. Vädret i sig är väl ungefär som det har varit hela vintern, men ljuset gör att saker börjar växa och det blir skönare i luften.

Gandalf har problem med ett ben och trots benskydd så går han jättelångsamt. Han ska till en ortoped på onsdag så då får vi se vad den säger. Vi delar på oss ibland, men när du går med båda så blir det så här.

Iggy är först och drar framåt.

Gandalf å andra sidan går långsammare än vanligt och precis som vanligt vill han dessutom lukta väldigt länge överallt. Så han drar liksom åt andra hållet.

Och själv går du någonstans däremellan och hamnar lite i kläm.

Vitsipporna börjar sprida sig överallt.

Och idag såg vi också blåsippor.

Fina! Och någon rosa blomma på grenar lite här och var, vet inte vad det kan vara för något.

Fina var de i alla fall.

Även om knopparna på träden är så små att du inte ser dem på håll så börjar det se ut som vår i skogen. Känslan är liksom grön.

Vi har haft en del stormvindar här och det syntes tydligt i skogen, träd hade trillat lite överallt.

Och som vanligt fanns det fina stubbar och trädstammar. Undrar hur många bilder på stubbar och trädstammar det finns i min mobil. Funderar på om jag, när jag går i pension, ska börja måla stubbar och träd. Är SÅ fascinerad av dem.

Och när vi kom hem så åt maken och jag lite god ost och drack en flaska bubbel. Varför inte?

I onsdags kom Folkhälsomyndigheten med nya rekommendationer. Igår fick vi besked från vår arbetsgivare (ja, maken och jag har samma): Gå hem. Så nu är vi utslängda från jobbet och tillsagda att jobba hemma. Den som vill får ta med sig datorskärm och arbetsstol hem från jobbet. Och datorn såklart, vi har alla bärbara datorer så det är inte så jobbigt. Vi har idag fått besked via intranätet att det verkligen är hemmajobb som gäller, vi ska INTE gå till jobbet om inte vi kommit överens med vår chef om det. Så nu sitter vi hemma båda två. Vi har en arbetsplats på varje våning så vi stör inte varandra även om vi har telefon- eller Skypemöten. Nu återstår väl mest att se om vi går varandra på nerverna när vi är hemma båda två hela dagarna.

Det är alltså här som gäller ett tag nu. 

Idag sken solen och det var riktigt varmt i luften. När jag gick ut med hundarna så blev det så varmt att jag fick ta av mig jackan och knyta den om midjan. Våren är  verkligen här. Vad som än händer runtomkring. Vitsipporna har börjat blomma, tusenskönorna blommar i gräsmattorna, rosornas blad börjar slå ut. Och här och var ser jag de där små gula solarna som är så välkomna.

Inte är det så mycket som slår tussilago som vårtecken. Och ändå så är det svårt att glädjas. När allting är upp och ner. På vårt jobb är det mesta som vanligt än så länge. Även om en del jobbar hemma eftersom det trots allt ÄR förkylningstider och uppmaningen är att stanna hemma om du känner några förkylningssymptom. Vårt IT-folk har fått jobba hårt med att öka på möjligheterna att ansluta sig på distans eftersom bland de vi stödjer runt om i landet är det fler och fler som behöver jobba hemifrån. 

När vi går ut och äter lunch så är lunchrestaurangerna öppna och vi är inte ensamma i lokalerna. Det ÄR tommare på gatorna än normalt, men det är inte tomt. Men allting känns ändå så konstigt. Allt det här skrämmer mig och jag har svårt att koncentrera mig på jobbet. Och det är inte influensan som skrämmer mig utan hur hela världen plötsligt blivit galen. Miljoner dör av föroreningar, klimatförändringar, svält, krig mm, men på grund av det händer det inte mycket mer än att politikerna säger usch. Möjligen. Nu kom det något som hamnade så nära så att de kunde se det. På riktigt. Och på deras egen tröskel. DÅ går det plötsligt att agera hur mycket som helst. Och media är i sitt esse och eldar på allt de bara kan. 

Kanske det då är skönt att se att oavsett vad som håller på att hända så blir det vår. I alla fall.

Idag så fick jag upp den här i mitt Instagramflöde. Precis så här har jag det just nu.