ONT!

Jag har så förbenat ont i en(?) muskel i ryggen. Över skulderbladet ungefär. Skitont. Kunde knappt sova i natt trots Zonsalva. Förmodar att det är sittställningen vid den bärbara datorn som ställt till det för mig. Jag sitter alltid med bärbara datorn i soffan och det är bara att konstatera att den arbetsställningen hade inget skyddsombud gått med på. Men jag tycker ju så himla mycket om att sitta i min soffa!! Kommer ni ihåg den där låten med Susanne Alfvengren. ”Det är liksom magneter i min soffa.” eller något sådan. Kände i alla fall SÅ igen mig när den låten kom. Ända sedan jag var liten har soffan varit min trygghet. När jag var skraj för något eller ville vara riktigt ifred brukade jag sätta mig bakom soffan (som stod mot en vägg). Konstigt nog så älskade min hund, som jag skaffade senare i livet, att gömma sig under soffan. Även om det blev väldigt besvärligt för honom att ta sig dit när han blev vuxen. Men han la sig på sidan på något vis och drog sig in. Hm – var kom detta ifrån. Det jag pratade om var ju att jag har ONT! Aj!

 

Jag har fått en idé om att jag skall läsa om alla mina deckare. Och det är några stycken, jag lovar. Vi får se hur länge det håller. Kommer ju i så fall att synas under läslistan på min sida.

Fick i alla fall idén igår kväll när jag blev så trött på den bok jag håller på att läsa nu. Köpte en bok på pocketshop för ett tag sedan och den är så erbarmligt tråkig. Men jag SKA läsa ut den. Kan dock behöva en lite roligare bok att variera med då och då. Och igår högg jag första deckaren i hyllan. Det var i och för sig inte som så att jag kom på den helt och hållet igår. Jag har gått ett tag och tänkt att jag skulle läsa om några av mina deckare. Nu får vi väl se hur det blir. Den som lever får se.

Ser ut att bli riktigt fint väder idag. Soligt och fint. Igår hade vi åska i luften här, det var 23 grader varmt och så kvavt så att det knappt gick att andas. Hoppas luften blir skönare idag. Skall visst bli kanonväder i helgen. Skulle inte vara precis otrevligt.

Miljonär eller?

Idag fick jag ett mail med bland annat följande innehåll:

”We are pleased to inform you of the result of the lucky winners of the INTERNATIONAL EURO LOTTERY PROMTION PROGRAM held on the 22th May, 2005. Your e-mail address is attached to ticket number 53455668899EULl59 with serial number 7646972EULl945 which drew lucky numbers 12-17-19-21-23-29 and consequently won in the 1st category.
You have been approved as the beneficiary for a lump individual payout of ($1,500,000,00. USD) one Million, Five Hundred Thousand United States Dollars. ”

Så nu är man alltså mångmiljonär. Skämt åsido så satt jag och undrade vad fasiken de vinner på sådana här mail. Tills jag läste slutet på mailet en gång till.

please be informed that all winners are liable for notarisation and administrative charges.”  

Alltså är det som så att folk skall skicka in pengar till det här stället för att de skall hjälpa dem få ut alla de där miljoner pengarna. Och så kommer det så klart inga miljoner.
Så jag är förmodligen inte miljonär i alla fall. Suck!

Kalla mig järnladyn

Eller egentligen inte. Har just haft en diskussion med min bloddoktor om hemokromatosen. Och värdena var jättebra! Jag hade gått ner till 48 i ferritinhalt (=järnhalt) och till 47% när det gäller järnmättnad (något som jag fortfarande inte fattat vad det är, men det är viktigt i alla fall). Målet med blodtappningen var att hamna under 50 på båda värdena. Så nu skulle vi öka på tiden mellan blodtappningarna till två månader istället. För även om värdena är bra nu så kommer jag ju att samla på mig järn igen. Och kontentan av det är så klart att jag behöver regelbunden tappning hela livet. Nu gäller det bara att hitta rätt tidsintervall. Jag hoppas att vi skall landa på normal blodgivartid, tre-fyra månader, istället för varannan månad. Men vi får se hur det blir.

Jag tycker att livet är lite tråkigt just nu. Jag skulle behöva liva upp det lite, men vet inte riktigt hur. Har ju fått världens kvarskatt (beroende på att försäkringskassan tog för lite skatt förra året) som skall betalas i november så jag måste hålla i pengarna, vilket innebär att resor e dyl inte är någon lösning just nu. JAG VILL GÖRA NÅGOT ROLIGT! Och det trista är att det där roliga aldrig kommer och knackar på dörren utan man måste alltid fixa till det själv. Varför kan inte något vara lätt? Bara ibland?

Trötthetsattacker

Som jag skrivit tidigare jobbar jag nu 75%. Det funkar ganska bra, men jag märker emellanåt att jag blir grymt trött. Igår när jag kom hem från jobbet var jag så trött så att jag bara slocknade i soffan. Sov som en gris. Ändå kunde jag faktiskt sova i natt. Bra!

Egentligen är det inte klokt det här att man liksom skall ”vänja sig vid” att arbeta igen. Jag menar, jag har arbetat i hela mitt vuxna liv, varför skall man behöva vänja sig vid det. Samtidigt så vet jag också att jag inte är exakt samma person idag som jag var innan väggen. Jag hoppas emellertid att jag mer och mer kommer tillbaka för jag tyckte bättre om den personen jag var förut. Den personen klarade dessutom av att jobba 100%!!

Fast jag är nöjd också. Jag har ändå lyckats bra med att ta mig tillbaka efter väggen. Och jag har verkligen jobbat för att bli bra också och det är ju kul att se att ens ansträngningar gjort nytta.

Idag har jag en ledig dag. Sov till nio, och låg sedan och drog mig i sängen till tio. Normalt sett är jag inte en sådan person som gillar att ligga och dra mig när jag väl har vaknat, men idag var det skönt. Man skall väl ändra på sina vanor emellanåt.

Vilket väder!

Vilket väder vi har och har haft här nu. Igår var det världens åska. Smällde som sjutton och regnet bara vräkte ner. Vid ett tillfälle stod jag och tittade ut genom fönstret. Då såg jag en blixt och hörde samtidigt smällen. Vet faktiskt inte om jag varit med om det tidigare någon gång. Förmodligen, men med tanke på mitt ibland urkassa minne så kommer jag i vart fall inte ihåg det.

Apropå mitt dåliga minne så är det inte som så att jag alltid har dåligt minne, men vissa saker fastnar liksom inte i mitt huvud. Jag kan se en film massor av gånger för jag har glömt hur den slutade. Jag har mer än en gång köpt en bok som jag redan hade och inte kommit på det förrän jag läst ut den nya boken och efter utläsning skall ställa in den i bokhyllan. Och ser att jag redan har den! Och har inte märkt något när jag läste den. Å andra sidan så innebär det att jag med jämna mellanrum kan läsa om alla mina böcker. Inklusive deckare, för jag minns faktiskt inte ens vem mördaren är. Ibland kan jag känna igen vissa saker, men inte mer än så.

Och på hösten brukar sambon och jag vara ute och plocka svamp. Där kan jag gå runt i skogen och plötsligt hitta världens svampställe. Hojtar efter sambon och säger ”Kolla vilket ställe jag hittat”. Varvid sambon förklarar att här plockade vi svamp förra året. Och året innan dess. Fast jag ser det som en stor fördel. Tänk så många nya svampställen jag hittar vartenda år! Och lika glad blir jag varje gång.

Däremot har jag ett hästminne på jobbet. Eller avseende viktiga saker som även rör saker hemma. Jag brukar säga att mitt huvud rensar bort saker som ändå inte är viktiga att komma ihåg. Fast egentligen är nog inte det heller sant. För jag kommer ihåg massor av sångtexter. Kan sjunga med i låtar som jag inte hört på flera år. Men om man tänker efter så är det ju faktiskt en viktig sak. Om man, som jag, gillar att sjunga

Är det sommar nu eller?

Imorse i sängen hörde jag dem genom fönstret. Väldigt snabbt och de återkom inte, men jag är säker på att de var där. Vilka då? Svalorna.

Jag älskar svalor och väntar på dem varje vår. Där vi bodde förut så kunde man höra dem varje dag om man öppnade fönstret på baksidan, men nu har vi flyttat in lite mer centralt och då finns det inte samma förutsättningar för svalorna. Men i morse hörde jag dem. Det var som att de kom hit bara för att hälsa till mig;  ”Vi kommer även om du flyttat och vi kom förbi bara för att berätta att vi är här nu”

Och de var två, så då måste det väl vara sommar??

Ny design

Äntligen är jag klar med den nya designen på min hemsida. Konstigt att det hela tiden blir mycket mera än man tror. Man ska bara gör det också. Också lite av det. Och så skulle man förresten rensa lite i css-schemat. Och sen orkar man kanske ändå inte ända fram.

Men NU är den klar just nu och jag har publicerat den och hela köret. Och det har tagit nästan hela dagen. Men det gör inte så mycket. Sambon är på LAN-dag så jag har hela dagen för mig själv och behöver inte känna att jag lämnar någon ensam.

Men nu skall jag ta mig en liten whisky eller något och fira min nya layout!

På gymmet

Idag har jag haft en arbetsfri dag. Är uppe i 75% nu och tänker göra som så att jag har en ledig dag i veckan. Idag gick jag till gymmet. Var där i nästan två timmar. Cyklade, rodde och styrketränade. Och så tittade jag på folk. Det är värst vad folk är viktiga nu för tiden. De måste ha mobiltelefonen med sig även in på gymmet. Jag såg en som gick på löpbandet som han pratade i telefon. Och när jag satt och rodde började det pipa vid sidan av killen som rodde bredvid mig. Där hade han en liten mobil bredvid sig på golvet. Och han tog så klart samtalet och under samtalets gång så försökte han faktiskt ro under tiden. Blev lite snett eftersom han bara kunde dra i roddmaskinen med ena handen.

 

Är det verkligen så viktigt att vara tillgänglig hela tiden? Jag förmodar att de tycker de är väldigt viktiga personer. För min del tycker jag bara de ser löjliga ut.