Vi skall få nya telefoner på jobbet. Mobiltelefoner alltså. Ja, faktum är att vi skall få nya fasta telefoner också, men det är inte lika intressant.I alla fall. Idag har jag en gammal Nokia 8210 som jag är väldigt förtjust i. Jag brydde mig inte om att ta någon ny telefon sist vi bytte på jobbet utan jag behöll min gamla Nokia. Den är liten, nätt och charmig. Och kan det jag vill att en telefon skall kunna. Jag kan ha en telefonbok i den, jag kan sms:a och jag kan fantastiskt nog ringa. Men nu börjar min lilla raring bli lite gammal och har börjat trilla sönder på sina ställen. Dessutom har jag kommit fram till ytterligare en funktion som jag skulle vilja ha som inte Nokian har. Jag skulle vilja kunna lägga in adresser. På så vis behöver jag inte min adressbok alls när jag är ute och reser.Så när jag fick veta att vi skulle få nya telefoner frågade jag ansvarig vad det skulle bli för telefon. Ville se om det skulle gå att lägga in adresser på den eller om jag skulle kika efter en att köpa själv.

Ansvarig sa då att det bli SonyEricsson K700.

Bra, sa jag, då skall jag kolla upp om den har vad jag vill ha.

Ansvarig: Det tror jag nog, den har nästan alla finesser.

Varvid jag fick förklara att det kanske inte var så mycket finesser jag var ute efter utan möjligheten att lägga in adresser.

Då fick han medge att det hade han ingen aning om ifall man kunde göra eller inte göra.OK, nästa steg var att när jag kom hem satte jag mig och kollade SonyEricssons sida och läste om K700. Låt mig säga att det där med att ringa och använda mobilen som en telefon verkar vara ytterst underordnat. Jag hittade massor om kameror och spel och mp3 och radio och minne och Java, men nästan ingenting om telefonbokens innehåll. Så jag laddade ner manualen och tittade lite på den. Men nej, där stod i princip bara att man kunde lägga in kontakter i telefonen. Något som jag redan hade räknat ut. ATT det fanns en telefonbok i telefon hade nämligen nämnts kort bland kameror och annat som jag struntar i, men det hade inte nämnts exakt vilka uppgifter som kunde läggas i den.

Sista försöket blev då att se i den där Try It rutan de har. Där man får upp telefonen i någon flashpresentation och så får man klicka på den ”nästan som på riktigt”. Och där, långt om länge, hittade jag att man faktiskt kan lägga in adresser i telefonen! Nu återstår det bara att se om den riktiga telefonen stämmer med flashpresentationen. Gör den det så kanske den kan få äran att efterträda min lilla Nokia.

Men är det inte fantastiskt att alla funktioner på telefonen är viktigare än själva telefonen? Det skulle inte förvåna mig om det snart kommer en mobil med så mycket funktioner att de glömt bort själv ringfunktionen.  Och jag fattar ingenting! Jag är ändå ganska förtjust i manicker, det skall jag ärligen erkänna, men jag är inte förtjust i manicken för manickens egen skull. När jag köper en manick så använder jag den. Men jag köper gärna manicker och jag älskar att läsa om nya manicker. Men ändå – hela tiden – vill jag ha nytta av den. Så jag har lite svårt för de här mobiltelefonmanickerna. Istället för att vara en manick som är väldigt bra på en sak är det en manick som är halvkass på en massa saker. Som är en manick-wanna-be. Och den har inte ens valt vilken manick den vill vara utan den försöker vara alla.

Var hittar man en mobil som är en suverän telefon? Och inget annat?

Nu börjar skogens skafferi att fyllas! Redan när vi var i Österrike plockade vi kantareller. Och nu har vi varit skogarna här och visst är skafferiet så fullt att det inte är några större problem att tömma. I fredags såg det så här ut i stekpannan.

Det blev en paj av det hela när det blev klart. Och gott var det.

Idag hittade vi ytterligare lite svamp. Lite kantareller, lite smörsopp och lite citrongul slemskivling (som är betydligt godare än vad namnet antyder) – du kan se den och läsa om den på svampguiden där du även kan läsa om andra svampar och hitta svamprecept m.m.
Eventuellt skall min syster komma upp och plocka bär, därför var vår huvuduppgift idag att kolla läget på bärfronten så i huvudsak var det vad vi ägnade oss åt. Och det var lugnt. Det finns hur mycket bär som helst i skogen.

Blåbär
Blåbär fanns i massor.På vissa ställen var de superstora. Nästan som sådana där odlade man kan köpa ibland. Men de kommer inte att hålla så himla länge till. Kanske en eller två veckor till sedan blir de övermogna. Plockade så det räckte till ett par pajer idag. Skall bli mer nästa vecka. Jag orkade inte så mycket idag – har åkt på en förkylning och behövde inte röra mig speciellt mycket för att svetten skulle lacka. Visst var det varmt idag och visst  hade jag långa ärmar och långa ben på kläderna, men det var ändå mer svettning än vad som skulle behövts. Och så blev jag trött.

Lingon
Lingon fanns det också i massor. På en del ställen var de väl inte helt mogna och de kommer att stå sig några veckor till.

Vi plockade i alla fall till en burk sylt idag. OK – en del av de där bären var kanske inte helt mogna, men det innebär väl bara lite syrligare sylt och förmodligen mer hållbar sylt. Omogna bär = mer pektin. Lingon skall det plockas mera framöver.
Nästa helg blir det nog mest blåbär att frysa in. De vi plockat nu har hamnat i magen! Eller är på väg dit, men det är gott att ha lite i frysen också.
Och därefter skall det bli lingon. Vi käkar en del lingonsylt.  Inga massor det kan jag inte påstå, men det är ändå trevligt att ha lingonsylt av egenplockade bär. Utan äpplen. Rårörda ägnar jag mig inte åt – det är för mycket jobb, men sylt är ju döenkelt. Bara socker och bär i grytan. Kok lite och så ner i en burk. Mycket enklare kan det inte bli.
DJUR OCH SÅNT
Det finns en hel del djur i skogen också så klart. De flesta är trevliga och helt harmlösa. Men det finns en del som jag INTE gillar.
1. Fästingar
Det här är något av de äckligaste kryp som finns! Jag har fortfarande inte fattat vilken del av näringskedjan de stöder. Jag tycker bara de finns utan att vara till någon som helst nytta. Alltid när jag går i skogen så har jag långärmat och byxor med långa ben. Hur varmt det än är. Allting för att hindra fästingarna att komma åt mig. Och för att jag skall komma åt dem innan de hinner fästa sig.

Jag bodde i Visby under en period av mitt liv och på Gotland finns det väldigt mycket fästingar. Jag hade en kam vid dörren så att jag kunde gå igenom hunden innan vi gick inomhus. Och där var alltid ett gäng fästingar att plocka av honom.
Hu! det kliar i huvudet på mig just nu bara för att jag ser bilden av fästingar. Finns en hel del att läsa om fästingar på fasting.nu. Där har jag också lånat den läskiga bilden ovan.

2. Älgflugor
Eller hjortlusfluga som jag förstått att den egentligen heter. Den har inte kommit ännu, men dyker upp senare i höst. Det är riktigt läskiga varelser. De kommer och sätter sig på en som en fluga och sedan går de inte att vifta bort. De kan krypa innanför kläderna också, om de bara hittar någonstans att krypa in.

När de satt sig så är de jättesvåra att få bort, man måste dra bort dem. Och då lossnar oftast vingarna. Men å andra sidan så lär de visst tappa dem ändå.
Det går bra att läsa om dem bland annat hos jägareförbundet samt på en engelsk sida där jag också lånat bilden.
Visste att de var äckliga – eftersom jag får plocka dem av mig varje höst – men visste inte att de var blodsugare!
3. Mygg och vanliga flugor

Inte så mycket att nämna egentligen, men är ändå ganska irriterande, framförallt när man glömt att ta med sig myggmedel.

Trevliga djur

Men de flesta djuren är ändå trevliga. Fåglar, älgar m.m. Idag såg jag en liten groda och en stor spindel.

Visst har den fint mönster?