Bilder ur livet

Igår letade jag efter ett skissblock eftersom jag tänkte skissa lite smycken. Hittade ett litet skissblock i en låda, men upptäckte snart att det var i princip fullt. Det mesta i blocket var skräp, men så hittade jag några bilder från en cykelsemester till Bornholm för ungefär hundra år sedan.

Blyertsteckningar som dessutom var ganska svagt ritade. Skannade i vart fall in en och lyckades göra den lite mörkare i fotoeditorn. Undrar vad jag tänkte (det är som sagt var ungefär hundra år sedan så jag har ingen aning om vad jag verkligen tänkte). Om jag tänkte mig vara någon konstnär som skulle bli känd genom sina tecknade reseberättelser. Inte så lätt att veta. Men vad jag i alla fall minns är att det var en härlig semester. Bornholm är en perfekt ö att cykla runt på. Inte så stor, så man fixar att cykla runt hela. Och inte så många backar. Finns några jättebranta backar som där faktiskt var varningsskyltar på, men i övrigt så var det ganska platt. Rekommenderas verkligen. Och i söder – fantastiska stränder.

När jag satt där med mitt skissblock kom jag att tänka på sådana där konstnärer man hittar vid nästan alla stora turistattraktioner runt om i världen. Vet inte om ni har tänkt på dem, men de brukar göra bilder i svart tusch som de sedan färglagt ganska enkelt. Vad jag funderade på var hur den här stilen att teckna/måla har spritt sig över världen? Finns det någon kurs för turistmålning? Eller har någon börjat och så har stilen långsamt spritt sig. Stilen är ju enkel, det går snabbt att fixa många bilder och ändå är den fortfarande tillräckligt avancerad för att vara snygg. OK inga större konstverk, men helt OK för de flesta av oss. En liten bild av kanalerna i Venedig, eller av Big Ben eller Frihetsgudinnan eller varför inte Eiffeltornet. Hötorgskonst för turister eller något sådant.

Men hur har stilen spritt sig? Ytterligare ett av livets mysterier…

Lördag morgon

Hepp!

Idag gick jag upp strax efter åtta fast det är lördag morgon. Hur kan det komma sig?

Jo igår kväll så ”bompade” jag i soffan vid halvtio eller så. Och ”bompa” betyder sova som en stock. Inte som så att jag ”råkade” somna framför filmen utan jag lade mig helt enkelt ner och bestämde mig för att sova. Förmodligen var jag grymt trött. Vid tolv vaknade jag och gick och la mig på riktigt. Och hade inga problem att somna då heller. Så när jag vaknade vid åtta idag var jag ganska utsövd och bestämde mig för att stiga upp. Kikade ut och såg en knallblå himmel. Så som den ofta är på morgonen. Visst är den fin. Kunde inte låta bli att fotografera den lite.

Kände också för att äta något annat än müsli för en gångs skull. Förmodligen för att jag känner mig såpass utsövd. Normalt sett när det är dags för frukost är jag en zombie som mår lite halvilla och som knappt kan äta alls. Eftersom jag vet att jag mår bättre av att äta frukost (dels blir man inte halvdöd på förmiddagen och dels minskar man risken att gå upp i vikt) så har jag testat mig fram till müsli och youghurt. Det går ner utan några större problem. En normal morgon har jag t.ex. svårt med mackor. Men idag gjorde jag mig en favvismacka. Här har ni receptet på en sådan.

Favvismacka

Favvismackan görs på följande vis.

  • Ta en bit favoritbröd och lägg på en tallrik
  • Lägg på ett lager keso
  • Strö på lite vitlökspulver (eller pressa färsk om du orkar)
  • Mal på lite svartpeppar
  • Klipp över lite färsk gräslök eller purjolök
  • Skiva tomat och lägg på tomatskivor
  • Lägg på färsk eller torkad basilika (beroende på tillgång)
  • Strö på lite flingsalt (OK det går med vanligt salt också, men flingsalt ”krispar” så härligt.

Ät och njut.

Min var i alla fall jättegod.

Semestertrött

Visst är det underligt att ju närmare semester man kommer, desto tröttare känner man sig. Även om man inte är trött på jobbet eller så. Väldigt psykiskt det där! Själv har jag till denna veckan känt att ”jag är minsann inte det minsta semestertrött och det kommer jag nog minsann inte att bli heller”. Övermodigt uppenbarligen. För denna veckan har det börjat komma. Semestertröttheten. Och längtan efter fem lediga veckor. Trots att jag faktist, för första gången på flera år, INTE är trött på jobbet.

Och ändå skall jag jobba två veckor till! Från och med nästa vecka börjar dock arbetsplatsen att tömmas ordentligt på folk. När det blir tomt på folk så försvinner ofta arbetslusten i ungefär samma takt. Allting går lite långsammare och är lite tyngre. Fast jag tycker det är en fördel att jobba så länge. Just för att tempot går ner på jobbet så trappar man av själv också. Vilket innebär att när jag väl går på semester så har jag trappat ner redan, jag behöver inte använda första veckan av semestern till att komma ner på semesternivå för det har jag redan gjort. OCH så hinner jag städa skrivbordet innan det blir semester. Också en stor fördel.

Men ändå är det lite underligt det där med semestertrötthet.

På tal om semester, är det inte lite taskigt av SMHI att hålla på att ändra sig om vädret på det där viset. Förut så skulle helgen bli solig och fin och vi funderade på att ta oss ytterligare en tripp till havet. MED solskydd den här gången. Nu skall det plötsligt bli molnigt och inte alls lika varmt längre. Får man verkligen hålla på på det viset? Har man bestämt en sak så har man!!

Nyfrissad och sånt

Igår var jag hos frissan. Det var väl inte så märkvärdigt, det är vi väl alla någon gång då och då. Men när jag satt och väntade så såg jag de här flaskornaoch bara förälskade mig i dem. Så när jag hade klippt mig var jag tvungen att köpa schampoo och balsam bara för att förpackningarna var så snygga.

Det är faktiskt typiskt mig.

Mig kan de enkelt köpa genom att göra snygga förpackningar. Det har hänt att jag köpt någon parfym som jag inte kan använda bara för att flaskan är så snygg.

Hur idiotiskt som helst, men det är trots det sådan jag är. Sambon brukar skratta åt mig ibland när vi går i affärer och jag går igång på hur snygg en låda kan vara. Eller en etikett på någon produkt. Jag köper faktiskt inte snygga saker VARJE gång jag ser dem, men jag skall vara ärlig och erkänna att jag ibland köper dem. Fast jag inte behöver dem. Schampoo och balsam använder jag så klart, men i normalfallet inte så här dyrt schampoo.

Jag har dock frissans ord på att om de inte känns bra för håret så får jag lämna tillbaka dem. Men det kan jag väl inte göra när de är så snygga??
 Igår var det en jobbarkompis som kom in till mig och gjorde en beställning på en fotlänk. Kanske något med svart, men jag fick bestämma.

Det skulle i vart fall vara något som gick att använda till många färger. När jag kom hem från frissan blev jag sugen att testa. Har nämligen aldrig gjort någon fotlänk.

Jobbade först med en som är i huvudsak svart men som har lite grönt och blått i sig (se bild till vänster) och ett glashjärta i många olika färger.

Sedan fick jag blodad tand, det var ju skitkul med fotlänkar och gjorde en till i bergkristall och med lite rosa pärlor i. Det var ju jätteroligt. Ringde kollegan som kom över och hon ville ha båda två. Blev jättelycklig. Så jag sålde båda till henne. Men nu måste jag göra några flera, nu vill jag ha själv också. Sambon blev också lite sugen, men vi kunde inte riktigt komma fram till om det var OK för killar att ha fotlänk. Kanske en i läder med en keramikkula eller något sådant. Eller vad tror ni?

Bad i havet

På midsommarafton blev det premiär för havsbad för vår del. Vädret var jättefint så vi stack iväg till Halmstad och tog oss ett bad och solade lite. Det  var hur varmt som helst. När vi skulle ge oss av kunde vi konstatera att vi hade inget solskyddsmedel så vi tänkte köpa på vägen.Gissa om vi glömde det? Men vi la oss lite på stranden ändå. Tänkt att ett tag fixar man i alla fall.
Badade också. Jag älskar att bada, men doppet blev ändå inte så långt. Det är ingen överdrift att säga att vattnet inte var så där jättevarmt. Men jag höll mig faktiskt i vatten en relativt lång stund i alla fall. Det är ju alltid så att vattnet blir varmare ju längre man är i. Eller kanske en sanning med modifikation. Först blir det varmare, men sedan när man varit i tillräckligt länge så känns det kallt igen.

Det var riktigt skönt där på stranden. Först var det lite kalla vindar som rörde sig där, men efter en stund slutade det blåsa och blev supervarmt. Sanden var lite lustig. Svart och vit om vartannat. Försökte fånga det på en bild tillsammans med min fot, men det syns inte så bra. Det som ser riktigt vitt ut på bilden är min fot.
Efter uppemot ett par timmar så kände vi att vi var tvungna att lämna stranden tyvärr. Är man så slarvig att man glömmer solskyddsmedlet så får man skylla sig själv.
Eftersom vi inte längre var så långt ifrån Skåne så åkte vi ner och överraskade mamma. Vi hade tänkt köpt med oss sill och potatis, men varenda affär var stängd så det blev inget med det. Turligen hade mamma lite hemma när vi kom dit så vi fick lite i alla fall.

På  kvällen gick vi ut och tog en promenad, klockan var väl cirkus halvtio, men det måste ändå ha varit mer än 25 grader varmt. Helt fantastisk kväll.

Idag regnade det när vi steg upp, men det var ändå ett härligt sommarregn på något sätt. Det behövs både sol och regn för att det skall vara en bra sommar.

Det går åt rätt håll

Okidoki – med de tappningar jag gjort så har mina värden gått ner på en bra nivå. Jag ligger nu under 50 (48) i ferritinvärde och under 50% (47%) i järnmättnad. Så nu skall vi köra blodtappning varannan månad och så blir det nya prover i november.
Min syster tappar fortfarande en gång i veckan, enligt hennes läkare har hon bytt blod i kroppen tre gånger sedan december. Tyvärr har hennes järnvärden inte börjat sjunka ännu.

Blommor i fönstret

Både sambon och jag gillar faktiskt blommor i fönstret. Problemet är att både sambon och jag är fullkomligt usla på att komma ihåg att vattna de där blommorna. Så i förlängningen har vi bara kvar blommor som nöjer sig med vatten cirkus en gång var fjortonde dag. Resten dör. Å andra sidan blir de här blommorna som överlever väldigt överlevnadskraftiga. De får inte mycket näring heller och planteras om, om de har tur, endast vart fjärde – femte år. Ändå så blommar de! Gick en liten sväng i lägenheten idag och konstaterade att det faktiskt inte är bara utomhus det blommar. Så här får ni en liten presentation av mina blommande blommor.

Blomsterkaktusen

Den här har jag visserligen ägnat ett helt dagboksinlägg till förut, men så vackert som den blommar är den värd ett till.

Som jag skrivit tidigare är den här en blomma som följt mig ganska länge.  När jag jobbade på ett ställe där jag veckopendlade bodde jag under veckorna hos ett äldre par. Som dessutom vägrade ta betalt för att jag bodde där. Fick betala med presenter och annat för betala något ville jag ju.

Det här paret var två underbara människor. Vi brukade spela TP och dricka whisky långt in på kvällen ibland. Och ändå fick jag alltid var ifred när det var det jag ville.
I alla fall så hade de sådana här blomsterkaktusar och jag tiggde till mig ett skott. Det tog flera år innan det hände något, men nu blommar den 2-3 gånger om året. Trots lite vatten och trots att den står i ett fönster där det om vintern blir svinkallt. Eller kanske just därför, vad vet jag.
Jag har sett den här kaktusen på målningar av Carl Larsson också så det är en gammal växt.
Skrynkelblomman

Ja nu heter den här inte skrynkelblomma utan är en Hoya av något slag. Alltså en porslinsblomma. Men den här fick jag av min mamma en gång i tiden. Hon hade satt ett skott till mig. Och hon kallar den för skrynkelblomma och jag har bara fortsatt med det. Bladen är tjocka och liksom hoprullade så att de ser skrynkliga ut. Därav namnet skrynkelblomma.
Inte heller den här blomman blommade på flera år. Verkar som att en hel del blommor behöver tid på sig för att bli ”vuxna”. Nu för tiden blommar den dock då och då. Och visst är det vackra blommor det blir på den.
 Eldblomma
Nu tror jag inte att den här heter eldblomma, men jag vet att den heter någonting med eld så därför får den heta eldblomma.
Den här har jag faktiskt köpt fix och färdig en gång i tiden. Bara för att ha en blomma som passade i färg till krukan som skymtar fram till vänster. Räknade faktiskt inte med att den skulle leva så länge, men konstigt nog har blomman överlevt vår hantering och den blommar faktiskt nästan jämt. Den kan inte ha stora fordringar i livet den här lille rackaren.Hjärtan på tråd

Den här blomman har följt mig genom i princip hela mitt vuxna liv. OK den har blivit omplanterad genom skott och ibland har jag köpt en ny och fyllt på i samma kruka som den gamla. Den här är verkligen inte märkvärdig och blommorna är inte mycket att skryta med. Men visst är de lite gulliga??
Och blomman är ganska dekorativ. Framförallt om man har den i en hög kruka någonstans där den kan få hänga lite fritt också.
OK – det var allt från blommornas värld idag. Återkommer kanske med nya rön en annan dag.

Containerdag

Idag är det containerdag. Vad i fridens namn är det? Bäst att jag tar det från början.

På våran innergård finns det ett dagis. Detta dagis har, också på våran innergår, en container som de kastar saker i. En gång i veckan töms denna container. Eller möjligen byts ut – jag vet inte riktigt vilket. Förut brukade detta göras på tisdagar, numera verkar det vara på måndagar. Hur kan jag veta det? Jo, för att det är ett jädrans väsen varenda gång. Containerbilen kommer vid sjutiden (vilket är trist för jag har klockan ställd på  halv åtta). Därefter hör man. Motorljud – motorljud – KRASCH – KRASCH – SMÄLL – BANG, motorljud – motorljud – BOM – KRASCH etc i uppemot en kvart. Första gången jag hörde det så trodde jag att en jätte kommit in på gården, tagit en lastbil i händerna och höll nu på med att slå sönder den mot marken.

Det är i vart fall omöjligt att sova när de byter den där containern. Och de håller på precis så länge att det skall vara helt hopplöst att somna om när de är klara. Då har man nämligen vaknat till så mycket att det är nästan omöjligt att somna om. SKULLE man otroligt nog vara nära att somna om när de är klara så fixar nästa lastbil det problemet. Eftersom containerbilen numera kommer på måndagarna så är det efter containerbilen dags för LEVERANS. Dvs en lastbil skall backa in på gården till dagiset. Ni vet ”pip-pip-pip” tills den hamnar rätt. Sedan skall luckan öppnas, ”gnäll- bang-klonk” och därefter skall leveransen ut, ”skrap – skrap”, luckan ner ”klonk – klonk”. Ja ni börjar väl fatta bilden. Jag hör inte slutet för vid det här laget har jag insett att det är inte någon idé att ligga kvar utan det är lika bra att ta sig upp ur sängen istället för att ligga och försöka hålla sig i halvdvala för att kunna somna om igen om en stund.

Fy för containerdagen!