Provencalsk tomatlåda

Ett recept från en Jan Mårtenssondeckare. Tomater i ugnen i 45 minuter.
Man kan ju tro att det skall bli en enda gägga av tomaterna när man har dem i ugnen så länge, men de blir hur fina som helst.
Och det är VÄLDIGT gott att ha ett vitt bröd,  eller valnötsbröd, till som man doppar i vätskan.

Ingredienser

4 personer

12 Medelstora tomater
1 stor väl hackad lök
4 pressade vitlöksklyftor
salt
peppar
dragonört
rosmarin
timjan
persilja
1/2 dl olivolja

Gör så här

Smöra en eldfast form.

Skär tomaterna i skivor. Ställ skivorna på kant i formen (så att tomaterna ser hela ut).

Strö över den hackade löken.

Fingra ut vitlöksklyftorna.

Krydda med salt, peppar, dragonört, rosmarin och timjan (använder man torkad rosmarin bör den först krossas i mortel).

Strö över ett stor knippe hackad persilja. Gärna ett knippe basilika också

Droppa på olivoljan.

Sätt in formen i medelvarm ugn, 175 grader, och låt den stå i tre kvart – timme. Ös med spadet efter halva tiden. Lådan skall stå inne så länge att tomaterna både saftar sig och hinner absorbera det mesta av vätskan också.

Servera.

 

Ett nytt halsband – äntligen

Det har varit så mycket med jobbet nu ett tag att inspirationen blir lidande och det har därför inte varit mycket arbete med smycken. Äntligen har jag dock fått ihop ett halsband. Det består av ett antal blåa glaspärlor med blommor i gul, rosa och ljusblått. Dessa har jag satt ihop med silverringar av olika dimensioner. Plus dekorerat med lite hamrade enkla blommor.Halsbandet är så långt att det går att ha två varv runt halsen och knäpps med ett stavlås. Låset går att använda nästan var som helst på halsbandet så att man kan arrangera det på lite olika vis.

 

En brödbit– eller Kanadagåsens ilska

Brödbiten var kvar när resten av brödet ätits upp av människan. Sedan låg den i en påse ett tag innan människan tog påsen med sig på en promenad och använde den för att mata fåglarna. Brödbiten var vid det laget ganska hård och människan hade inte lyckats bryta den i mindre bitar. När Brödbiten kastades ut bland fåglarna var det en Kanadagås som fick tag i den. Och här kommer jag in i historien som observatör. Brödbiten var för stor för gåsen att svälja och för hård för att bita sönder. Gåsen jobbade som en slav med brödbiten. Gick runt på platsen i flera minuter utstötandes ett lite underligt ljud och hela tiden bitandes på brödbiten som han liksom föste framför sig på marken. Gåsen höll inte så noga koll på var han gick och plötsligt var han framme vid vattenkanten. Där ramlade brödbiten ner i vattnet. En gräsand som befann sig i vattnet högg tag i brödbiten och simmade snabbt iväg.

Gåsen märkte inte det här utan letade febrilt efter brödbiten i vattnet. Plötsligt så stod det klart för honom att någon snott biten! Han blir då ursinnig och tänker ”någon skall ha för det här!” och vänder sig om. Han får syn på en gräsand och ger sig direkt på den. Som tur är hinner anden undan. Gåsen får då syn på en annan gås, som verkar ha en brödbit, och ger sig då på den andra gåsen istället. Inte för att ta brödet utan för att helt enkelt få utlopp för sin ilska.

Vi gick då vidare. När vi gått några meter så kommer Brödbiten åter in i mitt liv. Upp ur vattnet kommer en gräsandshona rusandes med Brödbiten i munnen. Efter henne springer ett helt gäng med änder. Gräsanden sprang förbi oss och bort mot platsen där Kanadagåsen befann sig i all sin ilska. Vår promenad gick dock vidare och jag kan inte uttala mig hur Brödbitens historia slutade. Men man kan ju fundera på om den åter hamnade hos Kanadagåsen eller om gräsanden lyckades komma undan och käka upp den.

Historien visar också att det inte bara är människor som straffar oskyldiga för att de helt enkelt är förbannade på ”någon”. Så kan även Kanadagäss göra.

Stockholmsbesök

Nu har vi varit en liten sväng i Stockholm och dels hälsat på en kompis, dels jobbat lite.
Lite besviken blev jag allt när jag kom upp. Hemma hade snön försvunnit och vårkänslorna börjat komma fram. Så mycket att jag glömde byta till vinterkängorna när jag gick från jobbet till tåget och anlände således till Stockholm iförd lågskor. Mitt i värsta snöslasket!
Men det bättrade sig. I lördags var det t.ex. superfint väder och vi tog oss en rejäl långpromenad. Med blandade intryck – mest dock av vinter.

Och så ändå mitt i alltihop så ser man hoppet om våren:

Det här med sommartid

Jag hatar sommartid!! Konstigt nog verkar jag glömma det varenda år för det kom som en överraskning i år igen. Jag vaknar ju knappt på hela dagen!! Som jag skrivit om tidigare så är jag en morgontrött individ. Så vad min kropp upplever just nu är att jag går upp en timme för tidigt så jag är helt färdig när jag stiger upp. Och sedan lever den vidare i den tron. Istället för att vakna till liv vid halvnio-nio som den brukar göra så vaknar den kring halvtio-tio. Om jag har tur. För det händer också att den är så sur för att jag går upp en timme tidigare varje morgon att den inte vill vakna överhuvudtaget. Och eftersom jag inte minns att det förmodligen är så här vartenda år så kommer jag inte heller ihåg hur lång tid det tar för kroppen att vänja sig vid sommartiden!
Dubbelbläh!

Jag hatar sommartid! Jag begriper mig inte på den heller. Ljuset behövs den inte för. När det väl börjat ljusna går det så fort ändå och man är så nöjd ändå. Sedan på hösten när man behöver ljuset som mest då kortar de ner dagen istället???
Äh vet inte om det är någon som helst sammanhang i den här texten, men tänk då på att jag är under påverkan av sommartiden!

Sverige har världens mest avvikande folk

Sambon läste en artikel i DN som han uppmärksammade mig på. ”Sverige har världens mest avvikande folk”. Integrationsverket har tydligen gjort en undersökning och har då kommit fram till att svenskarnas åsikter ligger längst bort från de genomsnittliga värderingarna i världen.

”Den starka uppslutningen till frihetsvärden, med positiv syn på öppenhet och tolerans, tillit och respekt för andra människor, och ett aktivt civilsamhälle.”
?? Positiv syn på öppenhet och tolerans kanske, men att det skulle vara så har jag då aldrig märkt.
Tillit och respekt? Var har de hittat den?

”Svenskarna avvisar starka ledare, att samla makt hos experter eller Försvarsmakten, och är övertygade om att det demokratiska styrelseskicket är bästa tänkbara system även med sina fel och brister ”
Vilket folk är det som om och om igen väljer om sossarna och just nu Göran Persson? Har vi någonsin i modern tid haft en statsminister som pekar lika mycket med hela handen

”I Sverige anger fem procent att de regelbundet går till en religiös församlingssal som en kyrka eller moské, i länder som USA och Polen anger hälften att de gör det.”
Nog sant i och för sig. Mindre och mindre religiösa tror jag att vi blir

Och lite annat

Det jag känner när jag läser den här artikeln är att det borde funnits någon fråga om självinsikt också.

Göteborgsbesök

 Idag gjorde sambon och jag en snabbvisit i Göteborg. Vi och ungefär hela södra Sveriges befolkning. Åtminstone kändes det så. I vart fall när vi kom in i Nordstan. Hu! Orsakerna till detta berodde förmodligen på tre saker:

  • det är lördag
  • det är lönedag
  • det var helt fantastiskt fint väder!

Själv var jag ute efter långbyxor. Jag ville ha något lite vårlikt och hade bestäm att jag ville inte ha byxor i följande färger;

  • beige (TRÅÅÅÅKIGT)
  • brunt (vintrigt)
  • kakigrönt – eller mullvad som jag förstått att det heter på vissa ställen (hur många år har de kört den här färgen nu? Och hur tråkig ÄR den??)
  • svart (dels har jag svarta och dels är det vintrigt)

Jag hade tänkt att det skulle vara ganska lätt men vilka färger fanns det i affärerna på långbyxor??? Jodå, beige, bruna, svarta och gröna. Fy vad trist!! Det slutade med att jag köpte mig ett par jeans och en top i bl.a. orange.

Var har färgerna tagit vägen? Skall inte de komma fram på våren?

Cranks bröd

10 små bröd
Jag älskar att åka till London. Förr om åren när jag var där brukade jag gå till Cranks – som då var en en kedja av vegetariska restauranger. Sist jag var på Cranks fanns det bara en restaurang kvar – vet inte om den heller finns kvar längre. De brukade i alla fall ha supergoda grahamsmackor fyllda med keso och örter. Har haft det här receptet i massor av år men inte använt det förrän nu, då jag blev påmind om Cranks av en annan bloggare.

De blev väldigt goda och kändes skönt med bara en jäsning.

Ingredienser

25 g jäst
3 1/2 dl fingervarmt vatten (ca 37 grader)
1 tsk socker – helst farin
1 tsk salt
5 dl grahamsmjöl
2-2 1/2 dl vetemjöl

Gör så här

Smula sönder jästen i en bunke. Häll på det ljumma vattnet plus socker och salt och rör om tills jästen lösts.

Tillsätt sen först grahamsmjölet, sen vetemjölet – rör om lite emellan. Degen är nu färdig att arbetas tills den blir seg och smidig. Går utmärkt med degkrok eller i köksmaskin, men är inte alls svår att klara med bara händerna.

Degen delas i två lika delar som var och en formas till en rulle.Skär sen varje rulle i 5 lika stora bitar precis som de är och placera dem på väl smord plåt.

Platta till varje bit lite lätt med knytnäven och strö på en aning grahamsmjöl. Låt degbitarna jäsa på dragfritt ställe ca 30 minuter.

Sätt under tiden ugnen på 200 grader.

grädda brödet på mellanfals i ca 20 minuter. Pensla gärna de nygräddade bröden med lite kallt vatten medan de ännu är riktigt varma. Men OBS! varsamt så att grahamsmjölet inte försvinner.