Vilken konstig höst

Det här året har jag liksom inte hunnit med. Tiden har gått så fort, det har hänt så mycket och jag känner det lite som att jag springer där på trottoaren och försöker förtvivlat hinna ifatt bussen. Detta innebär att jag har faktiskt inte alls fattat att det snart är jul. På lördag åker sambon iväg på en resa, jag hämtar honom på flygplatsen söndagen därefter och ytterligare en vecka senare är det jul. Det är inte som så att jag inte rent intellektuellt har fattat att det är jul, för det har jag. Jag både vet och förstår att det snart är jul. Men jag har liksom inte fattat det. Normalt sett tycker jag det är kul att få upp stjärnorna i fönstret och att få upp ljusstakar. I år har vi lyckats slänga upp två stjärnor i vardagsrummet, resten av julgrejerna står i lådorna på hallgolvet. Det känns liksom inte som att det snart är jul. Nu är jag i och för sig ingen julfantast, men jag gillar ljusstakarna och adventsstjärnorna och jag gillar faktiskt julgran väldigt mycket. Och så gillar jag så klart att ha lite extra ledighet. Även om det inte blir så mycket av det den här julen. Tänker dock ta ledigt lite veckan efter nyår. Kanske pyssla lite med silversmide och smyckerier och bara ta det lugnt. I alla fall göra någonting bara för själen och inte bara för att något skall göras.

På mitt nya jobb har jag varit nu i tre dagar och jag som hade tänkt att ta det lite lugnt i början och liksom inte riktigt visste vad jag egentligen skulle göra (något som jag dock trodde skulle lösa sig med tiden) har redan fullt upp. Det är i och för sig roligt för då vet man att man behövdes. Jag håller på att installera mig i mitt nya rum och det skall nog bli trevligt när det är klart. Jag har fått en rekvisition på en matta som jag tänkte hämta på IKEA igår, men då var den slut (skit också) så jag får försöka ta mig dit idag eller imorgon istället. Enligt vad de sa skulle det komma nya idag.

Ikväll är det julfest på jobbet. För en gångs skull vet jag precis vad jag skall ha på mig. En klänning som visserligen använts på tidiare fest men det får gå. Man kan inte ha hur många festklänningar som helst när man nästan aldrig går på fest. Jag är definitivt inte inställd på att det är julfest. JULfest? Och jag är absolut inte sugen på julmat. Det känns bara inte rätt. Äta julmat när det inte ens är jul? Fast det är ju snart jul? Nej – det här är totalt förvirrande. Bäst jag går till jobbet istället.

Höststormar

Jo- jag vet att det är december och egentligen borde vara vinter. Men idag har vi i alla fall en liten höststorm här. Och det är faktiskt lite mysigt. Det ÄR lite mysigt när vindarna hugger tag. Nu pratar vi så klart inte vindar av Gudrun-kaliber, de vindarna var inte så mysiga! Men de här lite normala vindarna, en liten lagom höststorm.
Mysigt.
På mitt nya jobb, som jag tillträdde i måndags, har jag ett hörnrum längst upp i huset och jag märker verkligen både regnet och vindarna häruppe. Vindarna hörs och regnet syns på mina fönster. Det är också lite mysigt.
Faktiskt!

En liten skräckupplevelse

Ligger i en vilstol och bara har det lugnt och skönt. Livet är härligt och jag känner mig så fantastiskt avslappnad.
Plötsligt börjar någon spela ”Sing of joy” på alldeles för hög volym.
Känner mig lite irriterad.
Kommer upp en medvetandegrad.
Jag sover! Och det är sambons klockradio som spelar, han skall upp innan sex idag.
Varför stänger han inte av den?????
Upp en medvetandegrad till.
Sambons säng är tom. Han har gått för länge sen!
Det är MIN klockradio som spelar!
Det är JAG som måste gå upp.
Skräp också!!!

En vecka sedan Rom

Jaha, nu är det nästan en vecka sedan vi kom hem från Rom och den veckan har bara svischat förbi. Vet inte riktigt vart den tog vägen.

Rom var härligt. Och vilken tur vi hade med vädret. November skall vara den regnigaste månaden, men vi hade solsken och blå himmel. Satt på uteserveringar och bara njöt. Jag hade ändå jacka som skulle klara regn, skor med rejäla sulor och vi hade paraplyer. Men vi var INTE ledsna för att de inte behövdes.

I Rom finns det hur mycket som helst att titta på. Och ja, vi körde mycket av det som man SKA se. Men inte bara för att man ska se det, utan vi ville verkligen se det vi såg. Vilken fantastisk historia! Och vilken rik stad Rom måste varit under många århundraden. Det var inte bara under romartiden som det byggdes dyra, fina hus.

Men det roligaset av allt var nästan trafiken. Dels att bilarna körde precis som de själv ville. OK, de stannade för rött ljus, men var de först så körde de alltid en bit över linjen först. Bara så att man skall veta att de visserligen stannade, men bara för att de själva ville. Och hur de parkerar skall vi inte diskutera. De parkerar ÖVERALLT. Ibland till och med mitt på gatan, om bara gatan är bred nog. Och pyttiga små bilar hade de flesta av dem. Så korta att de nästan kunde parkera på tvären. Och de parkerade på övergångsställen och ända fram till varje gatuhörn. På en gata som bestod av fyra enkelriktade filer hade tre av dem gjorts om till parkeringsfiler. I en fyrvägskorsning stod två bilar mitt i korsningen. Verkligen mitt i korsningen, som en rondell typ. Och nio av tio bilar var bucklade. Den tionde bilen som inte var bucklad var antingen så ny att den inte hunnit bli bucklad ännu eller så kom den förmodligen utifrån. Gissa om jag kollade in bilar. Försökte ta lite bilder, men det galna syns inte alls lika bra på bilderna så det är inte mycket att visa upp.

Gott kaffe hade de! Och i centrala delarna hade de dessutom hutlösa priser på det, inklusive på allting annat ätbart. Vi bodde i Monteverde, där vi hyrde en lägenhet och en fika som kostade 2,50 Euro där kostade 15 Euro inne i de centrala delarna. Så vi körde lite matsäck. Bra att ha när man bara behöver något att stilla hungern med för att kunna fortsätta. De gånger vi verkligen ville äta eller fika så fick det kosta. Men ibland behöver man bara lite energi och den har man kanske inte lust att betala 200 kr för.

Rom kan således rekommenderas. Och för vår del var det nog en perfekt tid. Dels hade vi alltså superväder, dels var där lite turister så man kunde gå runt och kolla allting utan att behöva stå i kö. Åker vi till Rom en gång till så har vi ju gjort en massa måstesaker och kan således ägna oss åt helt annat.

Mäktig chokladkaka

Idag har jag bjudit på kaka på jobbet eftersom jag imorgon byter avdelning och idag således är min sista arbetsdag på mitt nuvarande jobb. Jag är inte förtjust i vanlig tårta så jag såg istället till att baka en riktigt smarrig chokladkaka. Den här kakan är mäktig, tung och fantastiskt god. Den är helt och hållet GI-befriad. Den går bra att baka flera dagar i förväg. Faktum är att den blir bara godare av att stå ett par dagar. Räcker till många eftersom den är så pass mäktig som den är.

Ingredienser

Kaka
7 ägg
3 dl socker
1,5 dl vetemjöl
200 gr blockchoklad, mörk
200 gr smör

Glasyr
200 gr blockchoklad
4 msk grädde

 

Gör så här

 

Kaka

Använd en form med löstagbar botten, ca 24 cm i diameter.
Klä den gärna med bakplåtspapper eftersom det här är en lös kaksmet.
Vispa ägg och socker till en tjock pösig smet.
Tillsätt vetemjölet.
Smält smör och blockchoklad och se till att det är väl blandat.
Rör ner chokladröran i smeten.

Grädda kakan i 200 grader i ca 45 minuter. Jag brukar lägga aluminiumfolie över efter ca 10 minuter, finns annars en risk att den bränns ovanpå.
Stjälp upp kakan och låt den svalna.

Glasering

Smält blockchoklad med 4 msk vispgrädde i vattenbad och bred glasyr över kakan.

(Har du matberedare kan du istället göra så här: Riv chokladen, sätt sedan i matberedarens kniv.
Värm grädden till kokpunkten och häll sedan ner den i chokladen med kniven igång.
Blir bra konsistens med en gång med den här metoden.)

Vill man göra något lite extra kan man t.ex. smälta lite vit choklad och spritsa på något trevligt litet mönster.

Servera med grädde och gärna med någon frukt eftersom det är en väldigt mäktig kaka.

Favorithalsbandet

Det här halsbandet tog en stund att göra, men det är det halsband jag använder absolut mest. Jag gjorde det så att det går att dela. tanken var att man skulle kunna dela det och ha en bit som armband och en bit som halsband. Och att man skulle kunna ha det dubbelt eller hängande ner. Använder det, som sagt, hur mycket som helst. Genom att några av ringarna görs nästan som nyckelringar så öppnar man och stänger halsbandet där.

 

 

Imorgon bär det av igen

Sitter i soffan och tar det lite lugnt. Lugnet före stormen kanske. Sambon sover ännu, men så fort han gått upp lär vi få sätta igång med packning. För imorgon bär det av till Rom! Jippi.

Så imorgon: Rome, here we come!