Sambon och jag har under ett antal år sovit på våra IKEA-madrasser och även sovit bra. Men nu börjar madrasserna kännas något slitna och vi gav oss igår iväg till Sängjätten för att titta på nya så smått. Och Jistanes vilken massa olika sorter det finns. Och Jistanes vad de kostar! Men vi testade på. Gick runt och la oss en stund i än den ena och än den andra sängen. Men det är inte riktigt samma sak med ytterjacka, skor och handväska. Tror faktiskt aldrig att det hänt att jag lagt mig ner för att sova i den munderingen.

När vi kom hem så satte jag mig, min vana trogen, och började kika lite på sängar på nätet. Vilken djungel det är!! Och för en annan som inte har någon koll måste jag säga att jag blev helt förvånad av hur många olika sorter det finns. Det är inte så enkelt att man köper sig en resårmadrass inte. Vid mina läsningar har jag också lärt mig att det är bara här uppe i Norden som vi använder oss av tjocka bäddmadrasser. Tydligen är det som så att resårmadrassen skall ge dig det du behöver så du behöver egentligen ingen bäddmadrass. Mer än möjligen en tunn för att fästa ett lakan på. Nu förstår jag varför sängarna i Österrike och Italien i somras inte hade några bäddmadrasser. Något som vi funderade på när vi var därnere.

Och så finns det mastodontsängar! Fast de heter visst kontinentalsängar.

Har ni sett så mycekt madrasser och saker där är på en sådan!! Tänk vad mycket damm det kan fastna där! Och inte kan man gömma något under dem alls. Och så får man klättra upp i dem. Åtminstone om man som jag har lite korta ben. Eller hoppa upp i dem som jag gjorde i affären. Tur att biträdena inte var inom synhåll när jag ställde mig bredvid sängarna, böjde på knäna och hojtade ”Ååh, hopp!” och tog mig upp i kontinentalsängarna. Det var ju för all del lite roligt, men känns inte som något jag vill ägna mig åt varje kväll.

Sedan verkar det vara poppis med ställbara sängar.

Det är ju lite häftigt så klart. Fast man kan ju undra hur länge den där motorn egentligen håller. Flera tillverkare ger massor av år med garanti på fjädrar och ramar, men jag har då inte sett någon som ger någon längre garanti på motorn i ställbara sängar. Dessutom känns de inte så bra för oss. Vi kan visserligen ha två olika madrasser, men vi vill ha en gemensam bäddmadrass över och det innebär ju att vill man börja ställa sängen på något sätt så måste vi konstant göra likadant. Vill inte ha två bäddmadrasser, gillar inte glipan mellan madrasserna. Men visst ser det lite häftigt ut.

Och så kan man sova som austronat.

Testade att ligga på Tempurmadrasser också. Och där ligger du där du ligger! I reklamen säger de att man inte vänder sig om så många gånger när man sover på en Tempurmadrass. Tro fasiken det! Det var ju ett heldagsarbete att försöka vända sig i den. Inte var det så himla lätt att komma ur den heller när man väl sjunkit ner i den! Visst den formade sig väldigt bra efter kroppen, men jag måste säga att det kändes lite mysko. Som att när jag väl somnat så kommer sängen att sluka mig ungefär som om jag somnat i ett träsk. Och sedan är det ingen som vet vart jag tog vägen? ”Kvinna försvann mystiskt under natten. Alla trodde hon bara gått och lagt sig i sin säng!”

För att inte snacka om vad allting kostar! Det är ju svindyrt!! Här krävs fundering. Kanske helt enkelt slutar med nya IKEA-madrasser. OK – de håller kanske inte en livstid som man gör reklam för i Hästens reklamsnuttar, men å andra sidan har vi råd att köpa nya om några år igen.

Det är väl precis ingen överraskning att säga att det är höst nu. Det låter bara så definitivt när man säger det. Och i år kan jag inte heller påstå att jag tycker att det är någon skön höst. Det regnar nästan hela tiden och vi har ingen som helst lust att ta oss ut i skogen och plocka svamp som vi brukar göra massor av gånger varje höst. Det värsta är att det känns som att man inte har så mycket lust till någonting. Jag är så himla beroende av väder och vind. Jag vet så klart att jag inte är ensam om det, men det gör ju inte det hela lättare.

Till helgen skall vi iväg och titta på ytterligare ett hus. Vet inte för vilken gång i ordningen. Jag har nästan börjat tröttna nu, snart tycker jag vi får bestämma oss för ett hus eller bestämma oss för att bo kvar i lägenheten. I början var det kul att gå och kolla på hus, men nu är det mest jobbigt. På söndag skall vi gå och kolla på ett hus som ligger bredvid ett hus som vi faktiskt bjöd på för några veckor sedan. När vi var och tittade på det huset så var grannarna ute i sin trädgård och var dessutom väldigt pratglada. De pratade om vilket trevligt område det var och att det inte var någon kamp om fina trädgårdar eller så däromkring. När vi såg att deras hus låg ute till försäljning fick vi oss ett gott skratt. De hade inte bara varit nyfikna därute i trädgården utan de hade faktiskt ägnat sig åt marknadsföring!

Problemet med att hålla på och titta på hus är att man liksom inte bor någonstans på riktigt. Naturligtvis har vi en lägenhet att bo i, men vi drar oss för att göra något med den för vem vet, vi kanske snart skall flytta? Vi har pratat om att ta kontakt med hyresvärden för att få nya tapeter på ett par ställen, men det blir liksom av att göra det när vi samtidigt håller på att kika på hus. Och ändå har vi kikat på hus i snart ett par år, det kan ju ta ett par år till innan vi får tag i något. Skall vi låta bli att fixa till lägenheten under hela den tiden?? Inte bra. Vi kan så klart besluta oss för att stanna i lägenheten – för den är fin – och sluta titta på hus. Samtidigt så skulle jag föredra att hitta ett hus för det känns nästan som om vi redan är på väg lite grand. Och att nu besluta att det blir bra med lägenheten skulle kännas lite som ett steg tillbaka. Ja – götapetter – vilka problem man skaffar sig. Snacka om I-landsproblem!