Också lite rosa

I och med att tapeterna i vardagsrummet har så mycket färg har det blivit mycket gråa inköp. Gråa element, gråa lampor, grå soffa och vi har också beställt en grå matta som inte kommit ännud. Så nu var det dags att börja klatscha till det lite grand. När vi köpte vår soffa så hade vi redan då tänkt att vi skulle stoppa in ett par färgklickar i form av ett par fåtöljer. Eftersom vi inte hade råd så väntade vi dock med fåtöljerna lite grand. Vid ett tillfälle då vi var på IKEA för att köpa några småbord. Lövbacken – ett väldigt trevligt litet bord som jag kan rekommendera. Ska vara någon kopia av ett bord som IKEA sålde på 50-talet.

I alla fall så såg vi vid det tillfället en fåtölj, som också är av 50-talssnitt. Strandmon heter den. Och den var jättesnygg!! Tyckte i alla fall vi. Och skön – maken satt nästan och somnade där när jag var och kollade något praktiskt. Fåtöljen fanns i ett antal färger och en av dem var rosa! En lite 50-tals rosa. Den blev jag lite förälskad i faktiskt. Så vi bestämde oss för sådana fåtöljer. Och nu när bokhyllan är såld så har vi varit och köpt oss fåtöljer istället. Två fåtöljer och en fotpall. I rosa. Visst är det lite häftigt?

Och de är verkligen väldigt sköna. Framförallt om man sitter med fotpallen också.

Att pimpa en lampa, eller två.

I mitt badrum så finns det två vägglampor. En på vardera sida om spegeln. Dessa hängde här när vi flyttade in. Jag har alltid tyckt att de där lamporna är ganska fula, men de har fått hänga där. Nu har jag haft lite funderingar på att köpa nya lampor. Men till dess att jag hittar några nya att hänga där istället så fick jag för mig att pimpa de här gamla lite grand. Så jag har liksom förgyllt dem lite grand.

Nu vet jag inte hur hållbart det här är, men jag tyckte nog allt att de blev lite roligare.

Före

Efter

I feel blue…

När jag var fem eller sex år så gick jag på någon slags sommarskola. En dag kom min bror och hämtade mig på sin cykel. Jag hoppade upp där bak och han cyklade hem. Väl hemma så stannade han cykeln och jag satte foten på navet och skulle gå av. Precis då sätter min bror fart på cykeln igen och min häl åker in i hjulet och blir uppskuren av en eker. Jag har fortfarande ärret på foten. Mamma blev lite hysterisk och började springa med mig i famnen mot doktorns hus. En man i en bil stannade, plockade upp oss och körde oss till doktorn. Han satt hos doktorn och väntade tills allting var klart och körde oss sedan hem igen. Någon eller några mllimetrar till så hade visst hälsenan rykt. Mannen försvann och än idag vet vi inte vem det var som hjälpte oss så mycket den dagen.

När vi kom hem så fick jag något att äta och sedan sov jag. När jag vaknade så trodde jag det var en ny dag. Men mamma sa att det var fortfarande samma dag. Detta tyckte jag var alldeles fantastiskt konstigt. Det hade hänt så mycket den här dagen och jag kunde inte fatta att det hunnit hända så mycket och så var det fortfarande samma dag! Och för mig blev den logiska frågan till mamma: ”Är det långfredag?”

Nu var det ju inte långfredag, det var ju faktiskt mitt i sommaren, men idag är det långfredag och även om man förr i tiden inte fick göra någonting på långfredagen så gör man idag man vad vill. Så idag har jag målat en vägg blå.

Väggen jag målat är väggen bakom våran stora bokhylla. Eller före detta våran. Vi behövde fixa lite runt fönstret efter det nya fönstret och vi har funderat hur vi skulle kunna göra det utan att det syntes för mycket. Så igår kväll efter hundkursen susade jag iväg till färgaffären för att se om det kanske gick att fortfarande få tag i samma kulör (smart nog hade vi faktiskt sparat burken) och jo, kulören fanns fortfarande i deras dator. Så idag har maken spacklat igen lite håligheter och sedan kört till sina föräldrar tillsammans med Gandalf. Iggy – som är lite dålig i magen idag – och jag har stannat hemma och målat våran vägg. Kanske är det mest jag som målat, men Iggy har i alla fall hållit mig sällskap.  Och jag tycker nog allt att det ser fint ut. I alla fall idag när det inte är riktigt ljust.

Nu får det vara till imorgon och så får vi se om där är några mistor och i så fall fixa dem. Sedan börjar vi att fixa till rummet! Tömma bort sådan som ska ner till vardagsrummet och sedan möblera vårat TV-rum. Det känns så nedrans roligt!!!

Ett lite ledset farväl

När vi bodde i lägenhet innan vi flyttade till huset hade vi ett fantastiskt vardagsrum. Det var på nästan 40 kvadrat meter och det var alldeles fyrkantigt. Till det rummet beställde vi en stor bokhylla. Jag ritade den och snickaren som senare byggde vårt kök byggde hyllan till oss. Hyllan är nästa fyra meter lång och den är nästan 2,4 m hög (vi hade 3,20 i takhöjd i lägenheten, men byggde hyllan för att kunna fungera i en vanlig lägenhet också). När vi flyttade till huset fanns det bara en vägg som var tillräckligt lång att ställa hyllan på. Så där ställde vi den. Eftersom hyllan är i modernt snitt så har den inte riktigt passat in. Och placeringen har också gjort att det har inte riktigt gått att möblera det rummet speciellt bra. Så nu till sist har vi bestämt oss för att sälja hyllan. Hur mycket vi än gillar den så måste det gå att fixa till rummen så att de fungerar. Vi bestämde oss för att lägga ut hyllan på Blocket. Men så visade det sig att det behövde vi inte! Makens syster och hennes man ville gärna köpa hyllan av oss. Vad bra! Dels blir vi av med hyllan och så finns den ändå kvar så att vi kan gå och klappa lite på den om vi vill 🙂

Igår hämtades hyllan. Så nu i påsk ska vi inte bara fixa till vardags- och matrummet utan också blå rummet här uppe som kommer att bli vårt TV-rum. Väggen som hyllan stod mot måste fixas till lite. Den målade vi vit lite snabbt (den var oxblodsfärgad innan) och ställde sedan hyllan mot den. Hyllan var fastskruvad i väggen så nu är där några hål också. Vi får fixa hålen och måla över väggen. Sedan blir det bra. Och plocka ner de möbler från vardags- och matrummen som idag lagras där uppe. Toppen!!!

Så bye, bye fina hyllan!! Här tömd och väntar på flytt. Därav röran (nu är där i och för sig ÄNNU rörigare där inne, men det kommer att bli bra)

 

Lite onsdagstankar

Jag har ett spamfilter här på min blogg. Så som alla andra också har så klart. Det är tydligen beroende av serverns klocka har jag lärt mig nu (fråga mig inte varför, det ligger utanför min kunskapshorisont). Under ett par dagar har tiden varit ur led på serverns klocka och spam har börjat trilla in. Direkt började spam trilla in. Jag kan faktiskt inte låta bli att bli lite ledsen av sånt där. Inte att det kommer spam till mig. Utan att det finns människor som ägnar sitt liv åt att förstöra för oss alla andra.

OK jag vet ju att det finns sådana människor, och spam är ju egentligen bara en liten skitsak i det sammanhanget, men just nu var det spam som drabbade mig och som fick mig att bli lite nere. Och  på någon vänster är det väl lite som så att det är inte så konstigt att det blir stor förstörelse när den enskilda människan inte har så mycket emot att ägna sig åt liten förstörelse. Hur saker och ting är, hur vi behandlar naturen och oss själva, hur mycket gifter vi släpper ut, hur illa vi behandlar djuren, hur vi torterar i krig – allting det här utgår faktiskt från den enskilda människan. För om den enskilda människan sa nej – alla – så fanns det inte några sådana där otäcka situationer. Då skulle man respektera att någon har en blogg och låta den vara ifred om man verkligen inte ville kommentera. Det skulle vara enkelt att handla på nätet utan att vara skraj. Och i det stora skulle människor kunna uttrycka sina åsikter utan att vara rädda för att bli slagna.

Jag tycker vi glömmer det alldeles för ofta, att allting utgår från den enskilda individen, alltså från mig! Hur jag beter mig, hur mycket besvär jag är beredd att ta för att köpa ekologisk mat, att köpa fairtrade, att vara lite vänlig mot mina medmänniskor. Det tål att tänkas på ibland. Istället för att säga ”varför gör ingen någonting åt det här..” fundera på ”vad kan jag göra åt det här…” för i slutänden är det individen som bestämmer. Om individen bara vågar. Och inte är för bekväm.

Min lilla häger

I lördags när vi var på Falbygdens ost gick vi in i presentbutiken de har där. Min förväntan var inte så stor kan jag ärligen säga. Men så hittade jag något som jag blev riktigt förälskad i. En trana! Och jag kunde inte låta bli, den ville jag ha, tänkte att den kunde pryda ett norrfönster i vårt nya vardagsrum . Eller trana, jag tänkte att det var en trana jag köpte när jag var på Falbygdens ost, just bara för att vi var i tranmarkerna. Men när jag tittar på den så ser jag ju att det så klart är en häger. Inte för det gör något, den är precis lika fin ändå. Eller vad säger ni, den kommer nog att pryda sin plats i fönstret.

En trana från två håll. Nej, menar en häger så klart!

Den är gjord i tunn, tunn plåt eller någon annan metall. Och jag tycker den är jättefin!! Ser ni hur den liksom vrider på huvudet och tittar på en?

Mina odlingar

I år har jag inte förgrott speciellt mycket. Det har helt enkelt inte funnits tid riktigt. Men jag har gömt jätteverbena under verandan ett antal veckor och det har faktiskt kommit upp ett gäng. Mycket stolt över detta. Hoppas det blir några färdiga plantor av det hela också.

Även om det är sent har jag sått lite andra blomfrön nu också. Bland annat olika vallmo. Jag älskar vallmo och brukar slänga frön i rabatten varje år, men får nästan aldrig upp några. Antagligen sliter jag upp plantorna när jag rensar rabatterna. Inte för att jag är någon flitig rabattrensare, men antagligen får jag mina ryck vid exakt fel tillfälle. Så i år ska jag faktiskt förgro bland annat vallmo. Om jag väl får upp några blommor så självsår de sig förmodligen kommande år. Jag har en sorts vallmo som återkommer varje år, och jag vill att det ska bli flera sådana sorter som kikar upp. De är så tacksamma blommor. Vackra, vackra och blommar om och om igen nästan hela sommaren. Och även när de har blommat över är de dekorativa med de där frökapslarna. Så vi får hoppas jag kan få många vallmo. Och jätteverbena – den är framförallt till humlorna och fjärilarna, men de är fina att titta på också.

Lite Linnétagetes och lite luktärter ska det bli också. När det gäller grönsaker så får jag köpa lite färdiga plantor, det brukar finnas sådana att hitta. Några kan direktsås därute när det blir varmt. Som sockerärtor. Ett annat år ska vi kanske inte vara lika fast i renoveringar så att det kan bli lite förgrott. Ska fundera i sommar på hur jag ska kunna fixa till med lite bättre med pallkragar eller motsvarande så att det kanske kan vara fixat till nästa vår. Skulle ju vara fantastiskt om det skulle gå att planera i tid någon gång. Lovar dock inte för mycket.

På gården där de hade den lilla affären där jag var i lördags hade de väldigt fina planteringslådor. Tänk om man hade så mycket plats!