Bland hundar, renoveringar, mat och livet i största allmänhet.
Om mig och min blogg
Kål- och färsgryta
Jag tänkte aldrig på det när jag växte upp, men min mamma gjorde precis så som kockarna på TV brukar säga att vi ska göra. Hon köpte det som var i säsong och lagade mat av det. Kanske inte så konstigt egentligen för när vi växte upp så var det inte lika vanligt att saker och ting fanns i affärerna när det inte var säsong. Hon var också duktig på fisk och visste vilka tider på året den var bäst. Hon brukade förklara att vi inte skulle köpa sill vid den och den tiden för då lekte den och då var det inte någon fin fisk som såldes. Kunskaper som hon inte lyckades överföra till åtminstone det yngsta av sina barn. Oavsett det så innebar det att vi vintertid åt mycket rotfrukter. Och kål. Och jag älskar kål! En kärlek som delades av en av mina hundar. Han älskade konstigt nog också vitkål och att få skivad vitkål i en skål var något av det godaste han visste. Sant!
Nåväl. Något av det godaste som jag vet av vitkål det är kåldolmar och kålpudding. Två rätter som båda kan vara lite bökiga att göra. Ska jag vara ärlig så har jag aldrig ens gjort kåldolmar själv. Äter därför nästan aldrig kåldolmar längre eftersom den som orkade göra kåldolmar, dvs mamma, inte finns mera. Någon dag får jag nog ta mig i kragen och göra det dock. Till dess så har jag en annan favorit jag kan göra, som är ganska enkel och som inte tar speciellt lång tid.
Edit: Denna är nu testad med vegofärs och resultatet blev mer än godkänt.
Det ser kanske inte så aptitligt ut, men jag vete tusan om det här på något sätt går att få att se aptitligt ut. Men det ÄR det jag lovar!! Hur många den här maten räcker till beror på hur den äts. Vi äter den som den är med en klick lingon till och då kanske den räcker till fyra. Kombineras den med potatis så räcker den nog till fler.
Ingredienser
500 gr quorn eller annan vegofärs
500 gr vitkål (gör inget om det är lite mer)
1 stor eller 2 små purjolökar
1 stor eller 2 små gula lökar
3 msk balsamvinäger
3 msk soya
2 msk råsocker eller honung
1-3 dl vatten
salt och peppar
Gör så här
Strimla kålen, purjolöken och den gula löken. Jag tar fram matberedaren och kör ner allting i den.
Ta fram en rejäl stekgryta och bryn färsen i lite olja på ganska hög temperatur.
Lägg sedan ner vitkål, purjo och lök. Beroende på grytans storlek kan du behöva göra det i omgångar. Fräs alltihop några minuter och rör under tiden.
Sänk sedan temperaturen till medel, häll i balsamvinäger, soya, socker eller honung och någon deciliter vatten. Låt alltihop stå och koka 15-20 minuter. Det går att äta efter fem minuter om du vill, men jag tycker det är godast om det får koka lite längre, så att smakerna verkligen kokar ihop..
Håll lite koll och fyll eventuellt på med mera vatten, det ska finnas vätska i botten. Vill du ha potatis till så blir det väldigt torrt om inte det finns lite vätska i grytan. Smaka av med salt och peppar. Kom ihåg att där är salt i soyan så smaka verkligen av.
Ät som det är, med lite lingon eller med potatis. Vilket du tycker är godast.
Jag har några olika ställen som jag åker till och vi gör det ganska ofta hundarna och jag. Naturligtvis passar jag på att plocka svamp när jag ändå är där. Trattkantareller är nog nästan den godaste svamp jag vet, och den är trevlig att plocka för det finns nästan alltid många på samma ställe. Och KAN du din trattkantarell finns det inte den minsta risk att missta den med någon giftig svamp. Du kan råka ta en rödgul trumpetsvamp, men det är lika gott så det gör ingenting. Själv förstår jag inte att människor tar en spindelskivling istället, de är inte ens lika! Trots det är vi alltid väldigt noga. Först när vi plockar och sedan när vi kommit hem då vi går igenom all svamp en gång till under rensningen. Vi har aldrig någonsin fått fel svamp med oss hem. Aldrig! 
Den är trevlig att rensa också. I princip överallt där vi brukar plocka dem så växer de i mossa och är väldigt rena när vi får hem dem. Nu för tiden plockar jag ett par-tre liter när jag är ute, istället för att ta allting jag hittar. Jag har fortfarande i bakhuvudet den där gången då maken och jag liksom fick lite spel. Ungefär som Rödluvan som kom längre och längre in i skogen för att hon såg bär eller blommor. Så gjorde vi en gång med trattkantareller, vi bara plockade och plockade och plockade. Mitt i natten när vi fortfarande satt och rensade var vi inte lika glada längre. Och då hade vi ändå skänkt bort en del. Igår var jag igång igen, plockade ett gäng svampar och hundarna sprang runt och lekte. Utom när Gandalf emellanåt fick för sig att lägga sig på svamparna, för att visa att han är mycket roligare än en massa tråkiga svampar. Vad kan man göra med den då? Ja, en hel massa. Den går att torka och är väldigt lätt att torka. Det blir väldigt goda såser. Och så kan du göra soppa. Jättegod soppa. Det här är en slät, mixad variant.
