Jag testar: Sojakorv från Hälsans kök

För ett tag sedan testade jag Vegokorv från Anamma. Den var så äcklig så jag kunde inte äta upp den. Men skam den som ger sig, jag kan ju inte ge upp efter en enda sorts korv. Så den här gången köpte jag Sojakorv från Hälsans kök.

För att få rätt känsla så stekte jag den och åt den med sötstark senap och ketchup eftersom det är så jag gillar att äta korv. Den här gången var jag inställd på att den inte skulle vara speciellt god. Men jag hade fel! Den här korven var jättegod! Smakade nästan precis som en korv med kött i. OK kanske inte som en korv med 90% kött i, men som en grillkorv eller motsvarande.

Nu vet jag väl inte hur miljövänligt det är med sojaproduktionen, men jag tror ändå att i förhållande till köttproduktion så är den bättre. Som jag brukar säga så gäller det att välja sina strider.

Sojakorv från Hälsans kök – helt klar rekommendation.

Let’s dance

Jag har aldrig varit någon följare av Let’s dance. Är helt enkelt inte speciellt intresserad av den sortens program. Ibland kan det dock hända saker som gör att även jag måste titta. En anledning kan vara att Magnus Samuelsson är med. Ja, det är sant, jag är väldigt förtjust i att titta på Världens starkaste man. Nu verkar de aldrig visa de programmen på TV, men förut gjorde de det och jag följde alltid de tävlingarna. Och så klart var Magnus Samuelsson idolen där. Inte bara var han stark utan han verkade dessutom vara en hyvens kille, med en riktigt hyvens fru, som även hon var superstark. Så när Magnus skulle vara med i Let’s dance så var jag tvungen att följa med. Jag ska vara ärlig och säga att jag trodde inte att jag skulle behöva titta på så många program (sorry Magnus – men det är sant), men tji fick jag. Alla avsnitten fick jag titta på och i det sista avsnittet så röstade jag till och med. Och han vann! Helt fantastiskt! Han var dessutom en värdig vinnare, hur duktig som helst.

Nu är det dags igen. Den här gången råkade jag se att Stina Wollter skulle vara med. Stina som ”spontandansar” på Instagram, och som är en multikonstnär får man väl säga. Henne måste jag så klart följa.

Och efter att ha sett första avsnittet så verkar det finnas en risk för att jag måste se ganska många avsnitt igen. Vi får väl se hur det går ikväll.

Heja Stina!!!

Det finns tydligen många senor

Japp, många senor har vi. Och alla kan tydligen gå sönder. Jag har precis börjat komma över hälsporren i min vänsterfot. Vad händer då? Jo, jag börjar få ont i min högra fot. Inte under foten utan på sidan. Något som börjar göra mer och mer ont. Det är svullet också. Nere i kanten på utsidan av foten och ytterligare en svullnad en liten bit upp på foten.  Kände mig tvungen att gå och kolla och beställde tid hos en ortoped. Där fick jag veta att det här är lite på samma sätt som hälsporren. Ett sår i en sena. Som kan bero på överansträngning (vilket inte känns så aktuellt nu, med tanke på att jag inte gått mycket alls eftersom jag haft en hälsporre) eller på en skada. Möjligen kan det vara en skada, den högra foten är lite ”sladdrig” sedan jag förstört ett ledband i den och det är inte helt ovanligt att den vill vika sig åt höger. Tydligen en sak som kan leda till just en sådant här tillstånd. 

Det här utsidan på en fot. Mitt problem är en sena som sitter UNGEFÄR enligt min ritning. Det röda är senan. Den mörkare färgen ska föreställa var senan sitter fast. På de mörka ställena är de ställen där det svullnar upp på min fot. Och det här gör alltså ondare än hälsporren! Men kommer att ta lika lång tid att läka. Och det är som med hälsporren. Inte gå för mycket, men också lite värre, här gäller det att känna efter ännu mera. När det gör ont – vilket jag inte riktigt vet förrän efteråt – så har jag gått för mycket. Det här behövde jag inte. Jag som räknat med att äntligen börja få gå till sommaren igen. Vi har till och med pratat om en vandringssemester till sommaren. Funderade på att hyra en stuga i norra delarna av Sverige och så ta med oss hundarna. Känns ganska avlägset just nu. Den här skadan gör verkligen ont. Har jag gått för mycket – och då pratar vi alltså INTE mycket gående – så värker det i foten efteråt. Länge. Min otur med krämpor verkar fortsätta! Men jag ska förbaske mig ta mig igenom den här skadan också. Hoppas bara inte det är som läkaren sa – att det kan vara ett medfött genetiskt fel – att jag helt enkelt har senor som lätt blir skadade. Tycker att hemokromatosen som genfel räcker!

Att borsta tänderna

Vi borstar tänderna på våra hundar så gott som varje dag. Och trots att vi faktiskt gör det varje dag så är det lite av en kamp varje gång. Eller kamp är väl att ta i, men roligt är det inte. Framförallt tycker Iggy inte att det är roligt. De står ut med det för att få en bit knäckebröd med lite leverpastej när de är klara. Det vill ingen av dem missa. Så när jag såg den här filmen kunde jag inte låta bli att tänka på våra hundar. Så här duktiga är de INTE när det gäller tandborstning.

 

Hur har det här gått till?

När jag är ute och går i skogen så ser jag mycket saker. Vi brukar skämta maken och jag om hur jag ser detaljer och han mer ser de stora dragen. Häromdagen så såg jag ett träd. Eller två hur det nu ska tolkas.

Oavsett så var de här båda stammarna bundna till varandra för livet. Ser ni det?


Ser ni att de faktisk är ihopväxta? En gren rakt över bara så där.

Hur i all sin dar har det gått till?

Vårkänslor på nytt

Igår var det väldigt fint väder hos oss. Snön försvann och det som var gömt kikade upp igen. Till exempel små krokusar under äppelträdet. Jag vet att de finns där och att de kommer att kika upp när det blir vår. Trots det så blir jag lika glad, och lika överraskad varje år.Jag tror inte att det beror på att jag är så dum att jag inte fattar hur det fungerar. Det är troligen mer så att jag helt enkelt längtar så mycket varje år att när de verkligen kommer så blir det som en överraskning.

Storebror ser dig – igen

Det är fascinerande hur korrekta gamla böcker och gamla TV-serier har siat om framtiden. Asimov om robotar till exempel, hur aktuella börjar inte hans robotiklagar bli? De som han skrev på 40-talet.

1. En robot får aldrig skada en människa eller, genom att inte ingripa, tillåta att en människa kommer till skada.
2. En robot måste lyda order från en människa, förutom om sådana order kommer i konflikt med första lagen.
3. En robot måste skydda sin egen existens, såvida detta inte kommer i konflikt med första eller andra lagen.
Plus den nollte som kom senare
0. En robot får inte genom handling, eller underlåtelse att handla, orsaka att mänskligheten skadas.
Isaac Asimov

Nu finns det drönare, bilar som kör själva och ett gäng andra maskiner som ska hantera sina egna handlingar. Japp, Asimov visste vad som var på gång. Måhända hade han en tidsmaskin?

Och så har vi George Orwell, som skrev 1984. Han skrev den 1948 och vände bara på de sista siffrorna så att det blev 1984. Hans bok som myntat begreppet ”Storebror ser dig” handlar om landet Oceanien som är en diktatur. Varenda medborgare är övervakad genom en stor centraldator, det finns kameror och skärmar i varje hem, som staten har tillgång till. Vi har inte det samhället riktigt ännu (eller har vi det?), men där finns faktiskt alla förutsättningar. Vi har datorer, telefoner och surfplattor med kameror i. Larmbolag installerar kameror i folks hem. Vem vet vem som kan ha tillgång till alla de här kamerorna?

Vi är i princip alla också uppkopplade antingen mot Google eller Apple. Är du som jag en användare av framförallt Googles tjänster kan du faktiskt gå in och kika på hur mycket Google vet om dig. Inte så lite läskigt tycker jag.

Vill du se vad Google vet om din aktivitet på nätet? Gå till

myactivity.google.com

Vill du veta hur mycket Google vet om var du befinner dig? Gå till

google.com/maps/timeline

Visst är det lite läskigt? Mitt egna finns liksom inte längre. Det läskigaste (eller inte) är att så många verkar tycka att det är OK. ”Det är så det är” säger de. Eller så är det som så att de har rätt, vi ska bara se till att anpassa oss. Som små får när fårhunden springer runt oss. Sådana samhällen förenklar i alla fall för typer som Trump eller Putin.

Förresten på samma tema – läs The Circle av Dan Eggers – eller se filmen, den ska visst komma när som helst. Lite av en ny 1984.

Och kom ihåg.
Tänk Twilight Zone musik (- och NEJ det är inte twilight=starletvampyrer (fast vad f-n det är ju ingen som vet vad starlet var heller!!!))