Häromdagen skulle jag gå ut och käka lunch med några arbetskamrater. Jag var lite tidig och gick och tittade i fönstret på en konsthantverksbutik som ligger i närheten av lunchstället. Och blev förälskad. Det stod en tavla i fönstret som jag bara absolut ville ha. Den var gjord på en rostig plåt och jag tyckte den var helt underbar. Var tvungen att gå in och fråga vad den kostade och det visade sig att det var ett helt överkomligt pris. Så jag gick iväg för att fundera lite. Och för att käka lunch. I lördags så hade jag bestämt mig. Jag stack till butiken och hade bestämt mig för att om jag fortfarande tyckte lika mycket om den så skulle den bli min. Och det gjorde jag. Och det blev den. Så här ser den ut.

Jag är SÅ nöjd! Måste bara räkna ut hur den ska hängas upp. Tror att jag ska fixa någon träskiva bakom som jag målar. Möjligen i svart? Har inte riktigt bestämt mig ännu bara. Tills vidare står den på golvet och gör mig glad!

Så härligt när man kan sitta på trappan och dricka kaffe. 

Samtidigt som man kikar på hur tulpanlökarna satt fart i rabatten.

Att rabatten behöver rensas kan vi tänka på en annan dag.

Jag är jättedåligt på att hålla koll på hur växter ska skötas. Därför överlever de växter som tål att torka till bäst hos oss. Och som inte gnäller för mycket över att ha det lite kallare vintertid. För ett par vintrar sedan (maken fyller år i december) fick maken en Venussko av en släkting. Mitt budskap var ungefär att om du inte själv tar hand om den så får du stå ut med att den förmodligen dör så fort den har blommat färdig. OK – sa han.

Konstigt nog så blommade den om året efter. I år så var jag övertygad om att den var på väg att dö. Jag hade glömt den helt och hållet, och sedan råkade jag dränka den så att den stod i vatten och bladen såg INTE roliga ut och jag funderade på om det inte var dags att rent av kasta blomman. När jag plötsligt ser två knoppar på den! Två långt komna knoppar.

Fråga mig inte hur det här går till egentligen för jag har ingen aning. Den var hängig och mådde verkligen dåligt efter övervattning. Men kanske det är som så att den behöver lite misshandel för att blomma om? Om så, har den verkligen kommit till rätt ställe.

Då kan vän av ordning fundera på varför rubriken är dinosaurie? Jo, för att jag tycker att den här blomman på något sätt påminner mig om en dinosaurie. Jag ska vara ärlig och säga att jag tycker faktiskt inte att det är en vacker blomma. Men det är en fascinerande blomma. Som liksom får mig fundera på livet för miljoner år sedan. Inte för att jag, såvitt jag vet, var närvarande då, men jag har alltid varit fascinerad av dinosaurier och världen på dinosauriernas tid. Och titta lite nära. Visst är det något lite monsterlikt över dem?