När vi renoverade sovrummet (ja- det börjar bli ett tag sedan nu) så var det en garderob som vi inte skulle ha kvar där inne. Vi ställde den längst upp i trappan “så länge”. Tills vi hade bestämt vad vi skulle göra med den. Jag hade först tänkt sälja den på Blocket, men sedan orkade jag bara inte. Ett tag så tänkte vi att vi skulle kasta den, men den var ju ganska stor och för att få den ner för trappan så måste den monteras ner. Alltså stod den lite till. Sedan kollade vi i Lilla huset och då visade det sig att där var ett perfekt utrymme för en garderob. Vi bestämde oss för att den skulle hamna där. Problemet med nedmontering kvarstod dock så garderoben stod kvar där längst upp i trappan. Vid det här laget så var vi så vana vid att det står en garderob i trappan att den knappt märktes. Visst var det lite trångt längst upp, men inte så trångt att det var något större problem. Ja, ni vet hur det kan bli.
Härom helgen fixade vi lite sådana där saker som liksom bara legat på vänt. Satte upp ett grenuttag på vägen, hängde upp våra fönsterlampor i smutten, hängde upp en del tavlor i vardagsrummet mm. Och garderoben i trappan blev också nedmonterad och inburen till Lilla huset. (Observera dock att den inte är uppmonterad där ännu.)
Plötsligt var där hur mycket plats som helst där längst upp i trappan. Vi hängde upp vårt “skoskåp”, dvs. skåpet där vi har våra skoputsningsattiraljer. Men där är fortfarande hur mycket plats som helst.
Jag glömde tyvärr att ta en bild när garderoben fortfarande stod där, men ni kan nog själva räkna ut att den tog upp ganska mycket av utrymmet där. Fortfarande när jag går förbi så tycker jag att det känns väldigt tomt och konstigt. När jag egentligen borde tycka att det känns stort och luftigt. Men så stor är vanans makt att i och med att garderoben stod där så länge så blev det liksom sanning att det faktiskt skulle stå en garderob där uppe i trappan. Och när den sedan inte står där längre så är det det som är felet. Som om det är helt naturligt att ha en garderob i trappan.
Tänk så det kan bli.
Ser ni förresten Iggy bakom dörren där? Han undrar vad i all sin dar jag håller på med. Han var tvungen att komma lite närmare och kika också.
Snigel säger
Åh, det där känner jag igen! Jag har inte mindre än tre skrivbord i vardagsrummet under vintern…
Ett som jag har min stationära dator & skrivare på, ett som ska flyttas upp på vinden och ett som står på altanen under sommaren.
Så nu, medan altanen är möblerad, känns det lite tomt i vardagsrummet. 😉
Asta säger
Ha, ha. Vad härligt att det inte bara är vi.