Som framgår av tidigare inlägg har vi en hare som håller till i trädgården. Den har skaffat sig ett viloställe strax utanför vårt vardagsrumsfönster. Idag satt den där omgiven av kvistar och annat och jag tyckte att det blev som ett julkort. Så kameran åkte fram och här har ni haren.
Jag tror faktiskt nästan att den säger
Det är inte bara fåglar som ger sig på våra äpplen. Ibland är rådjuren där. Ser jag dem i tid brukar jag jaga bort dem. Vi försöker alltild jaga bort dem så fort vi ser dem. De går runt här i trädgårdarna jämt. Både sommar och vinter och det är väldigt tråkigt. I somras åt de upp mer än halva trädgården. Det är ett par stycken som liksom vant sig att bo i villaområdet i stället.
Vi har en annan marodör också. Och den gillar jag av någon anledning ändå. Det är haren. Den har funnits i vår trädgård sedan vi flyttade hit och nu på vintern sover den ofta här också. Den har tagit död på ett äppelträd för oss första vintern vi bodde här och den har käkat lite penséer och krokusar. Men för det mesta gör den bara lite skada i kanten. Till skillnad från rådjuren som skövlar totalt.
Nåja, här samsas i alla fall haren och koltrasten om varsitt äpple.
Ikväll när jag går hem från jobbet börjar min julledighet! Måste bara ta mig igenom hela arbetsdagen,
Fy fabian vad det är kallt! Jag köpte mig en ny kappa häromsistens. Det var faktiskt inte något jag hade tänkt att göra i år, men min gamla är helt enkelt inte tillräckligt varm. Och det tar mig en halvtimme att gå till jobbet och då vill jag vara varm. Så jag har letat efter en dunkappa. Inte så tjusiga, men jag inbillar mig att de ska vara varma. Och inte hittat en enda i någon av stans affärer. Till sist gjorde jag något lite riskabelt, jag beställde en på nätet. En från Danmark. Gissa om jag var nervös innan jag visste om den passade eller inte. Men den passade, och den var faktiskt dessutom riktigt snygg på. Mjuk och inte stel som dunkappor kan vara. Plus att den är varm! Än så länge har den i vart fall uppfyllt mina förväntningar och lite till.
Jag har hittat mig en ny sysselsättning också. Sitter och stickar. Jag hade nog ett uppdämt skaparbehov för nu kan jag inte sluta. Jag har stickat benvärmare, en löskrage och två par handledsvärmare. Och så har jag virkat ett par handledsvärmare också. Vet inte riktigt när jag ska använda allt, men det ger mig något att göra. Ska ta ett par foto i helgen. Funderar på att sticka ett par handledsvärmare till mamma i julklapp. De är ganska goa att ha på sig när man är lite frusen även inomhus.
Till sist en suddig bild av björktrasten. Nu har jag nämligen både en koltrast och en björktrast, så nu måste jag kasta ut två äpplen per dag. Björktrasten är lite kaxigare, vilket faktiskt syns på bilden, så den tar över om inte jag kastar ut två äpplen.
Till våren ska jag gå en fotokurs, kanske det blir bättre bilder sen.
Maken och jag ska ta långledigt i jul. Två veckor! Hoppas att det kommer att hjälpa oss ladda våra batterier lite så att vi fixar våren. Hela våren och sommaren 2010 gick åt till att ta hand om mamma. Först fick hon en liten infarkt, sedan drabbades hon av magsjuka och hela tiden så trillade hon ner i demensen och slutade upp med att klara av flera grundläggande saker. Det var en väldigt jobbig sommar, som inte gav oss några laddade batterier alls. Vi gick båda tillbaka till jobbet efter semestern med nästan tröttare steg än innan.
Därför hoppas jag att dessa två veckor ska ge oss lite luft, lite laddning. Inte ha en massa måsten utan få göra precis vad vi vill. Vilket kan innebära ingenting, om det är vad vi vill.
Längtar intensivt till den här ledigheten. Jag behöver den verkligen.
Som märkes så hänkder det inte mycket här. Jag matar mina fåglar och så tycker jag synd om mig själv för att det är vinter. Jag stickar en del för att få fram varma saker att ha på mig när jag går till jobbet för att slippa frysa. Huset gör vi inte mycket med, det är för besvärligt helt enkelt med all snö och kyla. Jag är inte ens speciellt inrtesserad av julen i år. Men har i alla fall gjort senap idag. Vi får se hur den blir när den svalnat. Just nu är jag inte så imponerad av smaken. Men den ser ganska fin ut.
Det här är en suddig bild på min koltrast.
Nu är jag inte alldeles säker på att han är medveten om att han är MIN koltrast, men så är det i alla fall. Varje morgon när jag stiger upp sitter han vid fågelbordet och väntar. Han vet nämligen att förr eller senare kommer jag att kasta ut ett äpple. Han blir lite rädd varje gång jag gör det, och han flyger undan, men han är alltid snart tillbaka och mumsar då i sig sitt äpple. Efter en stund brukar det komma ytterligare en koltrast som får ta över när den första är klar.
Jag har en skata också. Förut hade jag två, men nu är det bara en, för honan dog i somras. Fast ibland kommer det ändå två. Jag vet inte om det är en av ungarna som hänger kvar, eller om han har hittat sig en ny fru. Jag hoppas lite på det senare.
Dessvärre finns det också två rådjur. De räknar jag dock inte som mina. De tillhör hela kvarteret. Jag tycker INTE om dem. De käkar upp hela min trädgård. Förmodar att de käkar upp grannarnas också. Mitt i stan! Och de är här nästan varje dag. Snart blir det två meter staket runt trädgården. Alternativet är att sluta ha rabatter och rosor och bara köra gräsmatta. Vi får se hur det slutar.
Men just nu matar jag i alla fall min koltrast.
Idag har mamma varit på besök. Det var en riktigt bra dag. Hon har varit väldigt orolig för att vi inte ska få någon brunkål till jul så vi tog in henne för att hon skulle få hjälpa till med att fixa brunkål. Och det har hon gjort. Idag har vi gjort köttbullar, brunkål och lussebullar. Och janssons frestelse. Fast den har vi ätit upp. Lussebullar är efter ett recept med kesella som ger väldigt saftiga bullar. Kolla vad goda de ser ut.
Mamma mår bra, för det mesta i alla fall. Hon tror dock att hon flyttar lite då och då. Men eftersom de alltid lyckas ta med hennes rum till det nya stället så känner hon sig lugn. Hon var dock lite konfunderad över hur de egentligen gör. När de flyttar hennes rum alltså. Härom morgonen ringde hon mig för att berätta att hon hade flyttat igen. Bara så jag skulle veta om jag ville ringa henne.Men även då hade de tagit med sig rummet. Och personalen. Så hon tyckte det var bra ändå.
Idag har jag också för första gången haft besök av domherrar vid foderautomaterna. Eller ja, första gången som jag sett i alla fall. De kanske har varit här förut när jag varit på jobbet eller så. Men jag har längtat efter dem. Hoppas att de kommer tillbaka.
Jag har ett RSS-flöde av olika bloggar som jag följer. I många av dessa hyllar man nu vintern. Visar upp vackra bilder. Nu ska jag vara kärringen mot strömmen. Jag AVSKYR den här vintern. Jag fryser, jag trillar omkull och jag mår bara allmänt illa av den. Rådjur och harar går runt i trädgården och gör mer skada än de gjorde i somras. Det går inte att göra någonting utomhus för det är äcklig snö i vägen. Och sa jag att jag fryser? Det går aldrig att vara rätt klädd. Bilen måste sopas och skrapas varenda gång den ska ut, och då de inte är supersnabba på att ploga och fixa vägarna där vi bor så händer det att man slirar ganska läskigt i vår branta backe. Både med bil och per fot faktiskt.
Jag försöker febrilt att uppskatta den på något sätt, men jag kan inte. Det enda lite roliga är att mata fåglarna, men det hade jag kunnat göra ändå, utan minusgrader och utan snö. På något sätt är det bara en sak som gäller nu.
Jag måste stå ut…
jag måste stå ut…
jag måste stå ut!!