Stort och smått

Maken och jag har börjat titta på säsong fem av House of Cards. Ju mer vi tittar, desto mer känns det som att verkligheten faktiskt överträffar dikten. Samtidigt som vi säkert inte får veta så mycket så får vi meta mer än vi brukar om vad amerikanska presidenter, och andra politiker, gör. De till och med twittrar om det nu för tiden. Vet faktiskt inte vad jag egentligen ska tycka om det. Även om jag tycker att just den här amerikanska presidenten borde få lite hjälp med hur han ska uppföra sig. Både på Twitter och i övriga livet. Jag måste säga att jag har väldigt dåligt förtroende för det amerikanska folket som kan sätta en sådan pajas i en sådan viktig position. Sedan har jag svårt att säga om Hillary Clinton var ett bättre val, men det borde väl finnas flera. Det trillade ju bort ett antal andra kandidater på vägen.

Men det går inte att sitta och tänka djupa tankar hela tiden. Det blir inte någon gladare av. Så jag stickar också. Har hittat en klänning som jag tycker ser väldigt fin ut, men sedan återstår det att se vad det blir av det när jag stickat färdigt. 

Den här har jag alltså börjat sticka. I lite annan färgställning dock, vi får väl se vad det blir. Fördelen med att sticka är att blir du inte nöjd så är det bara att riva upp och göra något annat med garnet.

Det är skillnad på folk och folk

Jag har suttit och funderat och reagerat under ett par dagar nu. Och det jag kommit fram till är att det ÄR skillnad på folk och folk.

När det sker ett terrordåd i USA så blir det världens största löpsedlar över hela världen. När det sker i Paris, Berlin, Nice, Bryssel och Stockholm så blir det stora rubriker i Aftonbladet och alla andra nyhetskanaler. OK, Stockholm säger jag inget om, det är självklart att det blir stora rubriker när det händer något i ens eget land. Men när det exploderar en bilbomb i Kabul och minst 90 människor dödas och ca 350 skadas då står det visserligen på startsidan på Aftonbladet, men det är väldigt, väldigt långt ned. Nedanför alla andra nyheter och nedanför, ”se filmen om när hon öppnar paketet och det äckliga händer”. Inte heller var det några större rubriker i Svenska Dagbladet. På SVT låg nyheten ganska högt upp, men det var inte några större rubriker på det hela.

Vi kan inte skylla på avstånd. Kabul är närmare än vad New York är. Vad handlar det då om? De är inte som vi?

Jag har inte tänkt klart i frågan, men jag är säker på en sak. George Orwells citat från Animalfarm stämmer även i verkligheten.

”All animals are equal, but some animals are more equal than others”
översatt
”Alla djur är jämlika, men några är mer jämlika än andra.”

Vi har helt enkelt långt kvar tills vi tycker att alla människor är lika mycket värda.

En hårdhänt besökare

Jag har en ekorrmatare i anslutning till mina fågelmatare. Under en lång period brukade det vara en ekorre som hade koll på hur den fungerade. Den var dock äldre och lite ärrad och har förmodligen gått åt för nu har jag inte sett den på länge. Och ingen annan ekorre har lärt sig tricket. För ett tag sedan såg jag att innehållet i mataren sjönk och jag blev glad över att ha en ekorrbesökare igen. Såg till att det fanns mat i mataren.

Sedan en dag låg jag i hammocken (jo, jag gör det emellanåt, det är så himla avkopplande) och hörde hur det började knacka i ekorrmataren. Och såg vem som tömmer mataren. En hackspett. Som gjort ett litet hål i mataren. 

Jag tyckte i och för sig att det också var lite skoj så jag lät nötterna ligga kvar. Hackspetten har inte tyckt att det ursprungliga hålet var tillräckligt stort så den har fortsatt att hacka upp hålet. Jag har sedan sett en skata som tagit nytta av detta och kommit på ett sätt att skaka mataren så att nötterna blir mer lättillgängliga.

Nu ser mataren ut så här och jag tror att det börjar bli dags att skrota den. Skaffar jag en ny får jag sätta på ett metallband längst ner. Jag tycker ändå det har varit värt det. Det är roligt att se hur olika djur hittar på lösningar. Och mataren var ändå ganska sliten.

Lugnet under stormen

Nej, nu överdriver jag. Det är ingen storm här. Det regnar. Och jag tyckte att jag inte skulle ha ordet regn i rubriken två dagar i rad.

Vad jag egentligen satt och tänkte på var att önskan att sitta i soffhörn och läsa eller göra något annat lite slött ökar när det regnar. Själv har jag suttit här och lyssnat på en bok och spelat Hay Day på telefonen.

Även hundarna blir slöa när det regnar. På alla möjliga sätt.

Gandalf lägger sig på den enda torra delen av verandan så att han inte ska missa om det slutar regna. Det går att göra likadant på framsidan.Visst ser det lite mysigt ut?

Det mysiga släppte en liten stund efter de här bilderna när jag hittade en stor spya på mattan. Jag HATAR att plocka upp spya. Maken är borta ikväll så jag kunde ju inte vänta på att han skulle komma hem (ja, det är faktiskt fullt möjligt att jag skulle kunna göra så).

Det regnar i min trädgård…

Idag har kylan kommit tillbaka- OK, kanske inte lika kallt som tidigare, men med tanke på den värme vi haft så känns det kallt. Det har också kommit lite regn, men långt i från så mycket som vi skulle behöva.

När jag kom hem idag så gick jag och la mig i hammocken. Det kom lite regn och jag låg där i hammocken och bara njöt. Det är inte fel med grönska, fågelkvitter, en hammock och lite regn.

 

Mina tulpaner

För några år sedan köpte jag ett gäng tulpanlökar från Holland. Sedan dess har det inte blivit så mycket mera lökar inköpta, men faktum är att de jag köpte kommer fortfarande upp och det bildas små nya lökar hela tiden som jag sprider ut och det verkar som att det fungerar eftersom de fortfarande kommer upp. Jag hade tänkt att jag skulle fotografera de olika sorterna, men det visade sig att den plötsliga värmen hade fått dem att bli överblommade, men  jag fick ändå ett par bilder i slutskedet av några av dem.

Den här färgkombinationen älskar jag, gul-röd-vit och jag blir så glad av den.
Ser ni trenden – gul,rosa,orange. Och dessutom lite fransar. Ja, jag gillar mycket färg.
De här är lite annorlunda, men fina. Både de mörka med en distinkt kant och den andra med en lite mjukare övergång.
Den här varianten gillar jag också jättemycket- grön och rosa. Visst är det en snygg kombination.

Och så ytterligare en av samma sort som den första, men med lite snällare gul färg.
Jag har som sagt flera sorter till, men de hann blomma över innan jag kom igång med fotograferandet.
Kanske nästa år?

Skockorna kom i jorden

Vilket fantastiskt och nästan overkligt väder det varit de senaste dagarna. Vi har haft en bra bit över 20 grader varje dag. Det har blivit en del trädgårdsarbete gjort, men det blev kanske inte så mycket gjort som jag hade tänkt. Det blir helt enkelt för varmt att jobba mitt i solen. Åtminstone för mig. Men lite har planterats och lite har rensats. Efter en del funderande så kom jag fram till att mina jordärtskocksplantor får bo i tomatlådan maken byggde ett tidigare år när vi fick en massa tomatplantor till skänks. Så det blir helt enkelt som så att det blir inga tomatplantor i år. Förhoppningsvis blir det jordärtskockor till hösten istället. Om de överlever min hårda behandling vid planteringen. Jag delade dem och en hel del rötter gick åt. Vi får hoppas att det finns tillräckligt mycket rötter kvar för skockorna att ta nya grepp.

Nya utemöbler

Nu är det som så att när vi sitter ute sitter vi nästan alltid på verandan på baksidan. Men tidigare ägare hade fixat till en uteplats på framsidan så där brukar vi också ha möbler. Eftersom uteplatsen är precis vid gatan (även om den inte är mycket trafikerad) så trivs vi inte jättebra där. Men på våren är det ett bra ställe eftersom det är i söderläge och emellanåt på sommaren också. Oavsett så känns det konstigt att ha en uteplats utan möbler. Vi har länge haft några möbler vi köpte för nästan inga pengar alls på Jysk första sommaren vi bodde i huset. Vår tanke då var att vi köper något billigt så att vi har något tills vi hittar vad vi vill ha. Men de där gamla Jyskmöblerna har fått hänga med, i år konstaterade vi dock att de börjat bli så rostiga att vi inte ville ställa fram dem mer. Så i år fick det bli nya. Maken ville dock inte att vi skulle köpa någonting nytt förrän han fixat till uteplatsen. Plockat bort ogräs och sådant. Igår var det klart. Så då var det dags för möbler.

Jag, som alla andra, är ju väldigt förtjust i Grythyttanklassikerna A2 och company, men jag kan också konstatera att jag betalar inte så mycket för en utemöbel. Framförallt inte till en uteplats där vi inte sitter så mycket.

Orsaken till att jag gillar Grythyttanmöblerna så mycket är inte själva utseendet utan gunget. I stolen. Och det gunget går att få tag i till en billigare peng. Vi valde en billig kopia från Rusta. Snyggt blev det och gunget finns där.

De är i FSC-märkt Acacia och svart stål. Hela setet kostar mindre än en Grythyttanstol. Nu får vi väl se hur länge de håller. Men då de är i trä räknar jag med att de borde gå att måla den dagen oljningen inte är så snygg längre.