En liten ramslöksrapport

Ja, nu har mina ramslökar fyllt ett år här i vår trädgård. Jag har läst om ramslöken och det står att första året efter plantering ska du vara försiktig med att plocka av den. Så det har jag varit. Och så läste jag att det första året efter plantering så är det inte så vanligt att ramslöken blommar. Det glömde de att tala om för min ramslök, för den blommar som attans.Den blommade samma år som jag planterade den, och den blommar i år. Tillsammans med myskmadra som jag också planterat i mitt vilda hörn. Och så lite maskrosor och annat smått och gott. Men det måste väl ändå betyda att min ramslök trivs i alla fall?

Obetänkta inköp

Häromdagen var jag på en handelsträdgård här i närheten som hade lite jippo. Där fick jag se en kruka med någon planta i och det står Jordärtskocka. Det tyckte jag lät spännande. Jordärtskocka är gott och jag hade för mig att jag  läst någonstans att de ger stor skörd. Så jag inhandlade en kruka med plantor.

Bild från odla.nu.

När jag började läsa om hur de ska planteras så blev jag lite chockad. Tydligen är jordärtskockan släkt med solrosen och plantan blir två meter hög!!!!!!!

Var sjuttsingen ska jag plantera den? Hade tänkt slänga ner den i kanten på en pallkrage, men får nog fundera lite till.

Det visar bara, återigen, att jag ska kolla upp växter innan jag köper dem!

Shepherdless Pie – eller vegetarisk Shepherds Pie

Jag tycker om att laga mat. Inte varenda dag, men som företeelse. Och nu är det så himla lätt att hitta inspiration. Visst jag läser fortfarande kokböcker och köper också fler kokböcker än jag egentligen borde (eftersom jag inte använder dem så mycket), men den mesta inspirationen hittar jag så klart på nätet numera. Både på receptsiter, bloggar och youtube.

Just nu har jag snöat in på en youtubekanal som heter Happy Pears. Två (såklart) irländska tvillingar som lagar vegansk mat. Orsaken till att jag gillar deras kanal så mycket är att de inte krånglar till saker och ting så mycket. Vissa bloggar till exempel är så himla pretentiösa att jag blir trött. På Happy Pears går att hitta många recept som inte tar mycket tid att fixa till. De har t.ex. en femminutersserie där de lagar middag på fem minuter. Jag har gjort ett par av de där femminutersrätterna och de har varit goda! Mina har dock tagit mer än fem minuter, men inte lång tid. De är ju två trots allt. Och har tagit sig friheten att förbereda vissa saker, som t.ex. koka upp vatten och sånt. Det här receptet på vegetarisk Shepherds Pie kommer huvudsakligen från dem, även om jag modifierat vissa saker. Rätten blev väldigt god. Det rökta paprikapulvret gav en smak som får rätten att påminna lite mer om originalet. Deras variant är vegansk, men min är vegetarisk, det är bara att välja hur du vill göra om du gör den här. De kallade den Shepherdless Pie när de skojade i filmen så jag har valt att kalla min också det. Men jag ska vara ärlig och säga att jag börjar bli trött på frasen ”Hey Duuude…”.

Ingredienser

Mos
ca 1 kg potatis (jag hade 10 stycken)
1 liten purjolök, finhackad
1 dl mjölk (och här går det bra även med soja, ris etc)
1 äggula (kan uteslutas)
150 gr riven ost (kan uteslutas)
salt
peppar

Sås
2 msk olja
Två röda lökar (eller en stor), finhackade
Tre vitlöksklyftor, finhackade
En morot, skuren i bitar
En palsternacka, skuren i bitar (Jag hade ingen palsternacka så jag tog en bit rotselleri istället)
En röd paprika, skuren i bitar
2 burkar krossade tomater
1 burk färdigkokta linser (Skölj av dem först, ska tydligen minska gasigheten i magen)
persilja

2 lagerblad
1 tsk rökt paprikapulver
2 tsk paprikapulver (vanligt alltså)
4 msk soja eller tamari
några droppar tabasco
1 msk worchestershiresås
salt
peppar

Gör så här

Skär potatisarna i bitar och ställ dem på kokning. (I filmen låter de skalet på potatisen vara kvar. Eftersom jag hade fina potatisar så borstade jag dem ordentligt och lät även jag skalet vara kvar – det märks i moset, jag ska inte säga något annat, men jag tyckte det var gott. Mycket nyttigheter i skalet.)

Sätt ugnen på 180 grader.

Sås
Värm upp oljan och stek lök och vitlök 2-3 minuter. Häll i övriga grönsaker och låt dem steka i ca fem minuter. Häll i de krossade tomaterna. Häll i de sköljda linserna och kryddorna. Låt koka i ca 15 minuter utan lock så att den reduceras lite. Häll i persiljan och smaka av med salt och peppar. Det är bra om såsen har mycket smak eftersom moset liksom dämpar lite.

När såsen är klar häll den i en form.

Mos
Mosa potatisen, häll i mjölken och fortsätt mosa, sätt sedan i övriga ingredienser och kör ett tag till. Vill du göra en vegansk rätt använder du alltså vegansk mjölk och struntar i ägget och osten.

När moset är klart så pluttar du ut det i formen så att täcker såsen.
Dra med en gaffel så att det ser lite arbetat ut.
Baka den i ugnen, 180 grader, ca 20 minuter eller tills den börjar bli lagom gyllengul.
Färdig att äta!

Sommar?

Idag när jag cyklade ner mot stan så hörde jag några skrik. Och jag kände så väl igen dem, fick vrida på huvudet för att hitta dem. Svalorna. Där kom de, fyra stycken. Och då ska det väl vara sommar? Jag menar en svala gör ju ingen sommar, men fyra borde väl räcka?

Det finns två saker som alltid får mig att reagera ordentligt, det ena är doften av hägg. Den missar jag aldrig. Känner doften och får helt enkelt leta efter var häggen är. Och så är det svalornas skrik. Doften av hägg och svalornas skrik ropar båda rakt in i hjärtat på mig. Jag känner så klart doften av syrener och schersminer och allt möjligt annat, men inget påverkar mig så mycket som häggen. Och jag hör koltrasten och näktergalen och lärkan (även om jag inte hör den lika ofta här), men inte heller de ger mig samma reaktion som svalornas skrik. Har ingen aning om varför, men kanske för att häggen talar om att våren är riktigt här och svalan talar om att det är sommar. Eller så är det något annat, men reagerar det gör jag.

Häromdagen så såg jag också den svartvita flugsnapparen i trädgården, den som kommer varje och brukar bygga bo i holken i körsbärsträdet. Det är fascinerande tycker jag. Att de kommer tillbaka. Och det måste väl nästan vara en ny generation. De som vi köpte huset av berättade om att det brukade bo en svartvit flugsnapparen i holken (eller den förra holken för vi har hängt upp en ny) och det är ju tio år sedan. Jag läste någonstans att den äldsta svartvita flugsnappare man hittat blev 11 år. Så det kanske är någon av ungarna som kommer tillbaka? Eller någon som hållit koll och som tar över när den gamla försvinner? Det får jag aldrig veta, men jag är glad varje gång som holken blir bebodd.

(gammal bild)

Nackdelar med snabba väderomslag

Det finns för- och nackdelar med allt. Det är härligt att det plötsligt slår om från kallt till varmt och blir varm vår. Nackdelen med detta är att alla växter exploderar och det är pollen ÖVERALLT. Själv känner jag mig idag så här.
Eller möjligen så här. Det kliar något fruktansvärt i ögonen och jag har lock för öronen plus har problem att överhuvudtaget hålla mig vaken. Jag får nästan sitta på händerna för att inte klia mig i ögonen som en galning. Och då har jag ändå tagit allergitabletter, ögondroppar och nässpray.
Aaaaaaaargh!!!

Standardkropp eller inte

Ibland önskar jag att det fanns kläder som passar alla typer av kroppar. Och då menar jag just nu inte stora eller små storlekar utan kroppar som inte passar normen på andra sätt. Ta mig själv som exempel (som ni förstår, i min blogg är det huvudsakligen mina problem vi diskuterar), nu när jag har problem med min fot och inte kan gå som jag brukar göra så har jag börjat simma en till två gånger i veckan. Och då kommer vi till mitt kläddilemma med besvärliga storlekar. Baddräkt! Jag är av medellängd och väger ett antal kilon för mycket, men det är inte det besvärliga. Jag har en lång överkropp, när jag under en period sydde det mesta av mina kläder själv så kunde jag konstatera att min midja sitter ungefär fem centimeter längre ner än vad konfektionsklädernas midja gör. Något som gick att fixa till när jag sydde mina kläder själv, men som inte går att fixa till när du köper dina kläder färdiga. Det är t.ex. anledningen till att jag nästan alltid köper klänningar med empireskärning istället för klänningar med midja. Och som också gör att jag kan ha problem med t-shirts, måste alltid prova så att de inte blir för korta. Nu har jag sett nästa klädplagg som är ett problem. Baddräkter. De är definitivt inte gjorda för kvinnor med lång överkropp. Och vad händer när baddräkten är för kort? Förutom att det kan bli lite obekvämt i skrevet så blir det väldigt mycket bröstkorg. Som jag läste på någon annans blogg ”tänk Baywatch på 90-talet” (när jag satte mig och googlade på när egentligen Baywatch gick så såg jag att det i sommar kommer en helt ny Baywatchfilm, tänkte bara berätta om det är någon som längtat).

Jag införskaffade mig en baddräkt som egentligen är väldigt bra, men som har Baywatchproblemet.Det är inte störigt när jag väl simmar, men det känns lite jobbigt innan jag går i bassängen och när jag går upp igen. Det är bara att konstatera att hur stort dekolletage som helst vill jag inte ha. Det blir att dra i baddräkten, samt att täcka med handduken. När vi åker på semester har jag alltid tankini, som jag tycker är en fantastisk uppfinning, men de är inte till för att simma två gånger i veckan i klor så dem vill jag spara till nästa semester.

Jag började emellertid fundera på om det inte borde finnas tankinis med syftet att användas ofta i klorbassäng. Och det fanns det så klart. Till och med lokalt så att jag kunde åka och prova. Måste säga jag gillar mycket det här att du kan gå inpå affärskedjas enskilda butiker och se vilka storlekar som finns i butiken. Jag åkte och provade och inhandlade mig en simtankini. Och nu är den testad också och jag är nöjd. Kändes inte alls obekvämt att ta sig upp ur bassängen. Känner mig ganska nöjd faktiskt.

Men då kommer jag tillbaka till det jag började med. Storlekar. Det verkar som att när det gäller kläder till män så finns det en massa specialstorlekar. Maken får t.ex. Köpa skjortor med extra långa ärmar. Det finns specialaffärer inte bara för den som stor mage utan även för den som är lång. Det verkar som att 42 i skjorta alltid är 42 i halsen. Damkläder verkar inte alls ha samma standard. Jag har aldrig sett någon specialbutik för långa kvinnor.  Det är sällan som så att det går att hugga ett plagg och vara säker på att det passar eftersom det är av en viss storlek. Jag tycker inte ens det där med tumstorlekarna verkar vara samma. Något som ändå är ett faktiskt mått. Varför är det så egentligen? Varför har ingen varit lika noggrann med damstorlekar som någon varit med herrstorlekar?

Det tycker jag är orättvist.

Mitt paket blev hemkört

Jag var lite nyfiken på vad som skulle hända om jag inte svarade på det där SMS:et från DHL så jag lät bli att svara.

Idag ringde mobilen. ”Hej, det är från DHL. Vi har ett paket vi vill leverera till dig. Är du hemma?”

”Ja, jag är hemma”

”ÄR du hemma?” (Lät väldigt förvånad).

Och efter tio minuter kom han med mig paket så det var inte någon lång framförhållning.

Men jag fick hem mitt paket så nu vet jag vad som händer om jag inte svarar.