Mot fästingar

Jag har skrivit om fästingar förut. Om att fästingar är något av det äckligaste jag vet och att jag inte riktigt förstått deras del i näringskedjan. Så det tänker jag inte ta upp igen. Men jag tänkte nämna något om fästingmedel. För hundar då, för såvitt jag vet så finns det inte några för människor.

Våra hundar är ofta i skogen. Och ofta i närheten av högt gräs och  buskar.

Gandalf är också en mästare på att gå in bland det högsta gräset och rota runt ordentligt i buskage. För att liksom vara säker på att få fästingar. Eller för att vara säker på att allting blir ordentligt kollat.

Iggy är väl inte lika benägen att ta sig till de mest besvärliga ställena, men befinner sig ändå i skogen och springer runt bland buskar och träd.

Det innebär att de får fästingar. Äckliga, vidriga fästingar. Och det kan bli många sådana.

När Gandalf har kört huvudet ner i grönskan så händer det att vi hittar tiotalet fästingar på hans huvud. Örk. Och det är ju inte bra med fästingbett för hundar heller. De lär inte ha lika lätt för att få borrelia som människor, men de KAN tydligen få det och då blir det inte roligt.

Så vi använder fästingmedel. När Gandalf var liten köpte vi något halsband, men när vi läste på förpackningen så lät det så hemskt giftigt att vi inte ville att han skulle ha det. Dessutom får de inte ha fästinghalsband på dagis. För de andra hundarnas skull.

Alltså började vi med droppar istället. Droppar som sätts i nacken på hunden. Jag tycker alltid det känns lika läskigt varje gång att sätta på de där dropparna. Men de känns ändå bättre än hundra fästingstick. Och de fungerar. I år har vi dock testat något nytt. Tuggtabletter!

Det låter väldigt konstigt det också, men nu har våra hundar ätit sådana tabletter och de har verkat i en månad. Idag fick de tabletter för andra gången. Och vete tusan hur det går till, men de fungerar de också! Väldigt få fästingar och de enstaka som sätter sig ser inte ut att må bra alls. Tydligen är de goda också de där tabletterna.

Ett plus är jag slipper använda de där dropparna. Vet inte varför, men jag tycker de är väldigt läskiga. Även där finns det restriktioner på dagis. Du måste sätta dem på hunden på en fredag, så att de hinner försvinna från huden innan hunden träffar andra hundar på dagis.

En utveckling inom fästingmedelfronten således.

Tycker det borde finnas sådana tabletter för människor också! Vilket påminner mig om att jag nog borde ta sådana där TBE-sprutor!

Lite trädgårdsskötsel

Idag skulle det bli varmt sa de. I princip sommarvärme. Jag vet inte vad som hände, men här var det då inte mer än tio grader. Max. Därför tycker jag att jag vill fortsätta mata fåglarna ett tag till och tog mig till Granngården för att köpa fågelfrö. Och de har i princip inga alls!! Mycket dåligt av Granngården tycker jag, när det är en sådan kall vår borde de allt ha frön lite längre. Fy på sig Granngården. Jag fick åka hem med ogjort ärende. När jag kom hem så kikade jag på nätet och det står att det borde finnas i vår lokala affär så jag får väl dit och fråga var de gömt dem.

När jag kom hem så tog jag mig  i kragen trots det relativt kalla vädret och  gick ut och fixade lite i trädgården eftersom jag hade bestämt att jag skulle göra det. Jag tog tag i den första biten av rabatten på framsidan. Som hade ett par – tre kvistar kirskål. Eller kanske några flera. 

Ja, jag vet. Jag är en usel trädgårdsmästare. Nu ska jag vara ärlig och säga att jag trodde inte när vi köpte huset att jag skulle tycka det var roligt med trädgård så det kom inte som någon överraskning att jag inte heller gillade det. Jag gillar emellertid blommor så jag gör ändå  mina försök. Förra sommaren blev det inte mycket gjort, och det har väl påverkat resultatet i årets rabatt också. Men jag satte mig på baken och började rensa, och på knä lite senare och ta mig tusan första delen av rabatten blev faktiskt rensad.

Visst är det lite skillnad! Det är inte vackert, men det är inte mycket kirskål kvar. Jag har någon slags ambition om att  rensa en gång och sedan försöka se till att kirskålen inte får ta över. Jag har faktiskt hållit detta i hallonlandet än så länge. Det sägs ju att om du klipper bort kirskålen fram till midsommar så har den tappat kraften att komma tillbaka. Den sommaren. Vi får se om jag klarar det så långt.

Jag är som sagt inte någon bra trädgårdsmästare.

Små plantor

Förra året så försådde jag ingenting. Köpte färdiga plantor och direktsådde lite. I år har jag försått lite grand. Sådant som jag bara inte fick att gro förra året framförallt. T.ex. har jag försått mangold. Jag gillar mangold, men två år i rad nu så har jag inte lyckats alls. Så jag tänkte att jag skulle fixa till några plantor hemma först. Och så har jag sått blommor av olika slag. Jag har tänkt att jag skulle orka ta mig igenom rabatten på framsidan i år. Kanske med hjälp av maken. Rensa den lite, få dit lite ny jord och så plantera perenner. De flesta blir det väl till att köpa, men jag har i alla försått rudbeckia och rosenmalva så de hoppas jag att jag ska få dit.

Och libbsticka. Min libbsticka jag hade i trädgården lyckades jag ta död på tyvärr, men det är bara att börja om igen. Jag har haft dem inomhus ett tag och nu har jag satt om dem och ställ ner dem i källaren. Så nu ser det ut så här i källaren.

Mitt plantbord och en timer på själva belysningen. Nu får vi bara hoppas att de överlevde min relativt hårda behandling och växer till sig så att jag kan plantera dem i våra rabatter. Om det nu blir varmt någon gång!

Hjälp för frissigt gammalt hår

Japp, jag är gråhårig. Alldeles gråhårig. Fast det syns inte. Jag döljer det med färg. Och det tänker jag fortsätta med så länge jag orkar. Jag blev gråhårig tidigt tyvärr, men som tur är går det att fixa till relativt enkelt.

Förutom det har jag tunna, fina hårstrån. De har inte blivit ett dugg grövre för att de blivit gråa. Jag har dessutom inte så mycket hår längre som jag hade när jag var yngre så skulle jag låta det vara grått hade det sett helt genomskinligt ut. Jag har inte något sådant där snyggt grått hår som vissa människor har.

Och slutligen så har jag självlockigt hår. Som blir otroligt frissigt i vissa situationer. Det här med att bli gråhårig har verkligen inte hjälpt upp där, mer frissigt nu än någonsin. Något som jag tycker är ganska tråkigt. För det fall att det finns fler gamla käringar som har samma problem som jag så tänkte jag berätta om några produkter som verkligen hjälper mig med mitt hår. Sist jag var hos frissan hojtade hon till att mitt hår fått en betydligt bättre kvalité.

Jag kör med Dermorganic som är ett märke som INTE använder sig av djurförsök och som dessutom är huvudsakligen ekologisk.

Dermorganic Curl Cleanser och tillhörande Conditioner.

När håret fortfarande är blött så sätter jag i CurlKeeper.

Och det enda ställe i Sverige som säljer den som jag hittat är Alma of Sweden. Den här är verkligen super. När jag vaknar på morgonen och ska fixa till håret så behöver jag bara fukta det med lite vatten med hjälp av en en duschflaska och kan sedan med händerna trycka fram naturliga lockar och få bort eventuellt friss. Med hjälp av den här produkten behöver jag inte tvätta håret alls lika ofta. Förut var det nästan bara när håret var nytvättat som jag kunde få ordning på det där frisset lite grand.

Det här skriver jag om, inte för att någon bett mig om det, utan för att jag är så himla glad att äntligen ha hittat något som håller ordning på håret. Det är inte så kul att bli äldre när du har tunna, fina hårstrån. Håret blir väldigt lätt frissigt och tråkigt och det gör, tycker jag, att du ser ännu lite äldre ut. Och visst, det är upp till var och en att få se ut hur den vill, men jag gillar inte när mitt hår är så där jobbigt och bara står åt alla håll och kanter som om jag fått en elektrisk chock.

Lite frisstips till tanter helt enkelt.

Ändrade attityder

Jag satt och funderade lite efter valet i Frankrike. Funderade på att jag egentligen inte brukar bry mig om val speciellt mycket. Jag brukar välja när det är val i Sverige, men jag brukar inte bry mig jättemycket om vem som vinner eftersom jag inte tyckt det varit någon större skillnad. Det har blivit annorlunda helt klart.

När det varit val i Sverige på senare tid så har jag suttit och hållit tummarna för att SD inte ska komma in i riksdagen. Det hade jag inte mycket för.

När det var val i Amerika så satt jag och hoppades att en sådan galning som Trump inte skulle bli vald till president i USA. Det gick ju inge vidare det heller.

Brexit – där var jag också orolig för hur det skulle gå. Även om om Storbritannien kanske inte var det viktigaste landet i EU så gällde frågan liksom hela EU. Ska EU överleva eller inte? Där gick funderingarna. Och det valet gick åt pipan.

Så när det skulle vara val i Österrike och det var risk för en högerextremistisk seger så hade jag inte så mycket hopp längre. Men där var de klokare! Då började jag ändå känna lite hopp. Sedan röstade Turkiet för att de vill ha en diktator – då sjönk hoppet igen. Men lite steg det igen nu, då Frankrike inte heller föll för högerextremismen.

Det har blivit oroligare i världen runt omkring oss, det är helt klart. Och det känns allt viktigare att hålla koll på vad som händer. För att försöka förstå. För att vara förberedd. För att inte hamna i fällan själv. Men jag är orolig. Trots att jag egentligen vill vara optimistisk och att det goda ska vinna så har jag mina stunder av mörker. Men då är det bra när det finns några ljus i mörkret, när det går åt rätt håll åtminstone på några håll i världen.

Nog tjatat. Nu får jag surfa upp något roligt istället.

 

Jag testar: K*ckl*ngbitar från Astrid och aporna

Jahapp, nu var det dags att testa en vegetarisk produkt igen. Den här gången är det K*yckl*ngbitar från Astrid och aporna.Det här är bitar som ska kunna användas på samma sätt som kyckling i bit. Alltså i grytor och wokar mm. De här bitarna är veganska. Jag använde dem i en pasta som inte är vegansk, men lakto-ovo. Stekte upp purjolök (plockad i trädgården:)), lade i bitarna, som faktiskt ser ut som stekt kyckling delad i bitar, vispgrädde, dijonsenap, en riven vitlöksklyfta samt salt och peppar. Sedan blanda detta med färsk pasta. Detta är en rätt som vi ofta lagat med kyckling, eller när det är svamptider brukar vi byta ut kycklingen mot kantareller, så här vet vi hur det brukar smaka.

Och jag måste säga att de fungerade alldeles utmärkt. Kyckling är ju ett kött som egentligen inte smakar så mycket. Åtminstone inte när du köper filéer. Det krävs marinering eller kryddor för att köttet ska smaka så mycket. Så smakmässigt fungerade de här bitarna faktiskt precis lika bra som kyckling. Konsistensen är lite porösare än kyckling, men helt OK att äta.

De här bitarna ska jag köpa igen. Dessa köps i kyldisken och inte i frysen.