Det kom lite snö

Idag fick vi lite snö. Och någon minusgrad. Det kommer att försvinna igen om någon dag eller så.

Hundarna var nöjda,  de gillar snö. Det var väl bra att de inte blev så smutsiga, men matte höll på att halka omkull som vanligt. Gillar inte is. Tyvärr är det fortfarande så himla mörkt. Det hade varit trevligt med lite tunnare molntäcke så att något ljus kunde bryta igenom. Fotot ovan är inte mörkt på grund av  dålig bild utan det är så mörkt det är. Känns som om jag aldrig riktigt vaknar. Trodde att ledigheten skulle hjälpa mig att komma ifatt mig själv, men inte så än i alla fall. Är en del ledighet kvar så vi får hoppas på att den räcker. Imorrn kanske…

Min julklapp till mig själv

När jag ska ha en ny jacka letar jag alltid efter jackor med mycket fickor. Det är bra när jag är ute och går med hundarna och eftersom jag inte längre använder någon handväska är det bra även annars. Och något jag gärna vill ha är innerfickor.. Den här gången var jag inte riktigt på  jakt eftersom det inte är speciellt kallt här hos oss,  men när jag fick syn på den här jackan och visste att om det BLIR kallt så behöver jag en jacka så kunde jag inte låta bli. Det fick bli min julklapp till mig själv.

Och när den kom fram så visade det sig att den var perfekt! Den är gjord av gamla pet-flaskor så jag behöver in oroa mig för dun. Plus. Två jättestora innerfickor. En mindre innerficka med dragkedja och så två ytterfickor med två öppningar. Love it! Den fick stanna. Maken undrade vad jag skulle ha den till om det inte blir kallt. Då får den vänta tills det BLIR kallt. Nu får den finnas här i ganska många vintrar nämligen. Den gamla jag har är minst tio år så denna ska förhoppningsvis också kunna hålla så länge.

En annan härlig sak var att idag såg jag en glimt av solen på vår långpromenad.

Vilken känsla! Molntäcket har varit tjockt och heltäckande länge nu så den där glimten var mycket välkommen

Hej hopp. Nu väntar jag på Janssons som maken ska laga till.

Nu har det vänt och snart är det jul

Idag är det vintersolstånd. Så nu vänder det. Även om det blir först ett decembermörker och sedan ett novembermörker till så går det i alla fall åt rätt håll. Det är härligt med den här arbetstagarjulen. Så många lediga dagar innan det är julafton. Känns skönt. Inte för att vi behöver en massa förberedelsetid, i år tar vi det verkligen lugnt. Vi är bara två och vi har inte tänkt göra så himla mycket. Det viktigaste med ledigheten är att få ta det lugnt. Att komma ifatt oss själva lite grand. Det tar alltid några dagar att komma dit efter en jobbhöst. Att julen närmar sig märks om inte annat på statistiken på bloggen. Många, många träffar på julgodis och julmat. Brunkål och finsk potatislåda är väldigt poppis. Vilket jag fullt och fast förstår. Faktum är att jag hade inte tänkt göra brunkål, men jag råkade gå in på receptet  när jag såg hur många träffar det var på receptet och sedan var jag tvungen att göra det själv. Jag har köpt en quorn julskinka så jag får väl testa att äta den till brunkålen.

Vädret är inte det minsta juligt. Har vi tur regnar det inte på oss när vi promenerar, men tur har vi kanske inte så ofta. Så här juligt och vintrigt ser det ut på våra promenader.

Grå himmel, blöt mark och relativt grönt gräs.

Jag har inte ens fått upp fågelmatarna än. Har liksom inte blivit av. Maken har dock varit snäll och satt upp stolpen de ska hänga på så vilken dag som helst nu…

Förhoppningsvis hittar några fåglar hit även om maten kommer ut sent i år. När det nu blir…

Hoppas ni som kikar hit har det bra och inte stressar för mycket. Det är bara jul, ta det inte så allvarligt.

I’m singing in the rain

Eller nej förresten, det gör jag inte alls. Två dagar i rad har jag lyckats ta lunchpromenader med hundarna utan regn. DET däremot gör nästan att jag sjunger. Men det som gör mig ännu gladare är att nu går jag på julledighet. Och börjar inte jobba igen förrän den 7 januari. Helt fantastiskt. En annan rolig sak är att jag lyckats få fram en scoby!! En vadå undrar ni kanske? En fråga som är berättigad. Men det är som så att jag fastnat lite i kombuchaträsket. Den där fermenterade drycken som funnits i tusen år, men som plötsligt blivit poppis. Den ni vet. Och för att kunna göra den själv behöver du en scoby. SCOBY = Symbiotic Culture of Bacteria and Yeast. En kombucha”svamp”. Kostar ett par hundra att köpa och jag tänkte att jag skulle testa själv att få fram en sådan. Du ska koka starkt te, blanda det med socker och låta det svalna. Sedan ska du blanda det med kombucha och så ska det bildas en scoby. Jag testade en gång och fick surt te. Så var jag i Stockholm och högg mig en flaska kombucha. När jag skulle dricka den såg jag något flyta i flaskan och tänkte att det där, det är nog en liten babyscoby! Struntade i att dricka upp kombuchan och tog hem den istället. Och startade upp ett nytt försök att få fram en scoby. Och kolla här, jag lyckades!

Det vita längst upp är alltså en scoby. Någon slags bakterie- och jästkultur. Den gula vätskan är överjäst kombucha, sur som vinäger. Att den är så sur beror på att den stått i flera veckor. Så länge ska den inte stå om du vill göra kombucha, men första gången när du gör din scoby behöver den få stå till scobyn är tillräckligt tjock. En dryg centimeter stod det att den skulle vara. Det har tagit ett antal veckor att komma dit. Minst 4-5 veckor.

Så nu har jag startat upp en ny omgång. Den här gången ska den få stå i 1-2 veckor och så får vi se om det blir kombucha den här gången. Är väldigt nyfiken på att se hur det blir. Gäller säkert att testa några gånger innan det blir rätt.

Och imorgon ska jag kanske baka bullar. Om jag har lust. För nu är jag ledig och då tänker jag mest göra sådant som jag har lust med. Så det så.

A day in the life

eller förmodligen är det flera. Tiden går så himla fort emellanåt. En dag har gått och så plötsligt flera. Hösten – eller egentligen är det väl vinter – är mörk och grå och det regnar nästan hela tiden. Jag har väl inte så mycket emot regn för det mesta, men jag är inte jätteförtjust när det regnar i princip hela tiden. Och vi samtidigt har en lergata utanför huset. Det är så mycket duschande av hundarna nu. Ibland tre gånger om dagen. Det är inte roligt för oss, men det är ännu sämre för Gandalf som i princip aldrig är helt torr. INTE bra för hans hud.

Jag försöker ändå gå lite långpromenader. Gandalfs höft är bättre just nu, vi bytte från att ge medicin på kvällen till att ge medicin på morgonen och det verkar hans mage tåla betydligt bättre. Så även han kan gå med på lite längre promenader igen. Även om han inte alltid har lust att gå dit jag går. Vilket syns på den här bilden. Där han tydligt säger ”visst jag går åt ditt håll eftersom du  bestämmer, men bara så du vet är ditt håll fel!”

Igår gjorde jag laxpudding. Något som jag tror att jag aldrig gjort. Någonsin. Fråga mig inte varför jag fick för mig att göra det igår. Men det var gott. Det var lite kallt i köket så jag satte fyr i vedspisen. Och lyckades dessutom för en gångs skull. Är inte superbra på att få fyr i den. Så fick jag för mig att när jag nu ändå eldade så kunde jag steka löken på den. I alla fall testa.

 

Och det gick bra. Kändes lite roligt faktiskt. Dessutom blev det varmt i köket. Inte av att steka lök, men av själva eldningen.

Sedan hade jag tänkt baka några bullar för en gångs skull, men hade inte köpt det jag behövde så det blev inga bullar. Synd, men inte någon  egentlig förlust.

Av någon anledning kom jag istället att tänka på vår torkade svamp. Som vi är lite lata för att använda. Så jag fick för mig att göra en krydda av det istället. Tog ett gäng trattkantareller och malde dem till ett pulver. Något som jag tänkt använda som en  krydda istället. Ge lite umami till grytor, soppor och såser.

Sådärja, det är lite som hänt sen sist.

Lasagnesoppa

Återigen igång med att hitta snabba enkla och relativt nyttiga maträtter. Och här har vi faktiskt en till. Riktigt god och enkel och snabb att fixa till. En soppa den här gången, även om den inte blir så ”soppig” när den är klar. Men god som sagt. Fyllig och bra smak.

Ingredienser

1 msk olivolja
1 hackad gul lök

3 hackade vitlöksklyftor
2 msk tomatpuré
1 msk torkad basilika
1 msk torkad oregano

2 burkar krossade tomater
2 grönsaksbuljongtärningar
1,5 liter vatten
50 gr gröna linser

225 gr lasagneplattor

2 msk balsamvinäger

salt och peppar

120 gr spenat

färsk  basilika till prydnad

Gör så här

Värm upp olivoljan i en gryta på mellanvärme. Lägg i den gula löken och låt den stekas i 3-4 minuter tills den är halvgenomskinlig.

Lägg i vitlöken, tomatpurén samt torkad oregano och basilika och låt det koka  2-3  minuter – rör lite under tiden

Häll i de krossade tomaterna, buljongtärningarna och vattnet. Rör ihop. Lägg i de gröna linserna och låt alltihop koka upp. Sänk värmen till medelvärme och låt koka i ca 10 minuter eller tills linserna börjar bli mjuka.

Bryt sönder lasagneplattorna i ungefär 5 cm stora bitar och lägg ner dem i grytan. Låt grytan stå på på i 10-15 minuter till. Pastan ska vara al dente och linserna mjuka.

Blanda i baksamvinäger. Smaka av med salt och peppar.

Lägg ner spenaten och rör tills den ”skrumpnat  ihop”.

Dekorera med lite färsk basilika.

Helt enkelt inte nog

Vi tänkte att en vecka i Malaga skulle ge oss massor av energi. Och det kändes onekligen så när vi var där.

Som att vi fick energi. Det är bara det att det var inte tillräckligt mycket energi för att räcka ända hem. Vi hade behövt minst en vecka till.

Några gånger nu har vi varit iväg två veckor så här på senhösten. Två veckor är lagom. På två veckor hinner du stressa ner, du hinner börja bli sugen på att göra saker och du hinner oftast börja längta hem igen. På en vecka hinner du inte mycket mer än att stressa ner. Men Malaga var fint. Jag skulle kunna tänka mig att åka dit igen. Det är inte någon stor stad, där finns inte massor av sightseeing att göra, men ibland är det väldigt skönt att ha gjort sightseeing-sakerna och bara göra det du vill. Gå runt och skrota, sätta dig på något trevligt ställe och ta ett glas vin, gå ner till vattnet och bara titta på vågorna eller ta en sväng och köpa frukt i saluhallen. Utan några krav. Det är semester på riktigt det.

Nu går vi väl mest och längtar till jul. Inte för julens skull, men till ledigheten. I år är det en arbetstagarjul. Två veckors ledighet på fem dagar. Och nu är det två veckor kvar dit. Jag längtar. Det ska bli så skönt. Och den kommer så lägligt den här ledigheten. Precis lagom i mitt jobbprojekt.

Hos oss är det töväder just nu. Något som jag i normalfallet gillar. Men inte just nu. Som jag skrivit om tidigare så har de grävt upp överallt runtomkring oss för att byta vatten och avlopp. Och vi bor just nu på en grusväg. Som de sandade ganska mycket när det var frost för någon vecka sedan. Som lastbilar kör upp och ner för flera gånger om dagen för att komma till gatan bredvid där de gräver just nu. Nu är det alltså tö och det har regnat på vår grus/sandgata. Gatan består av lervälling! Skorna får tjocka lager  med lera på sig som jag tar med mig in. Hundarna blir leriga och behöver duscha varenda gång vi varit ute. Jag tycker inte om det ett dugg. Så för en gångs skull  längtar till och med jag efter frost. För att inte fastna i kvicksand på min egen gata. Och för att slippa duscha hundarna tre gånger om dagen. De gillar det inte heller.

Och i morgon är det helg. Vi får se om vi orkar få upp några stjärnor eller adventsljusstakar. Det lyckade vi inte med förra helgen.

Semester

Det har varit ett ganska jobbigt år. På jobbfronten. Både för maken och mig. Jag och en annan på jobbet har drivit ett projekt och det har verkligen varit intensivt. Projektet varar januari ut, men i mitten av november så hade vi ett tillfälle som liksom var kulmen och efter det så känns det mycket bättre. Och efter det så åkte maken och jag iväg på semester. Till Malaga.

Vi hade perfekt väder. Lite drygt 20 grader vilket är precis vad vi gillar, vi tycker inte om när det är för varmt. Vi tycker om att promenera och om det är för varmt orkar vi inte det. Nu var det super. Promenera gick bra och det gick alldeles utmärkt att sitta utomhus och äta tapas. Plus att vi kunde sitta ute på vår uteplats. Vi hyrde nämligen oss en Airbnb-lägenhet. Högst upp i det här huset i mitten.

Ser ni de tre ”taggarna” som finns till höger och vänster om mittdelen längst upp. De tre taggarna till höger, där bakom ligger en av våra terrasser. Vi hade en till på baksidan av huset, den var stor och det var den vi använde.

Där var också ett par solstolar som vi använde oss av. Vi hade en fantastisk utsikt över katedralen, staden och deras borg Castillo de Gibralfaro.

Lägenheten låg precis i kanten av den gamla stadsdelen. Och den gamla stadsdelen var verkligen trevlig. Smala gator och fina hus. Små affärer och restauranger till höger och vänster. Som vanligt lite besvärligt för oss från norr att vänja sig vid att de tar siesta. Men det ska ärligen sägas att det är lättare att ta åt sig att ta siesta än det är att ta till sig att vara ute sent på kvällen. Maken och jag är verkligen inte bra på det. Vi är ute hela dagen och vi går mycket och sen när det är kväll så vill vi helst vara inne. Och det är  inte bara det att vi blir äldre, vi har varit sådana hela tiden. Men vi  har faktiskt inte något emot att ta siesta.

När vi kom hem så åkte vi från 22 grader plus till tre grader minus. Och snö!

Bilden är från idag och som synes har vi haft väldigt fint väder här också. Om dock alldeles för kallt.

Vi testade att ha hundarna på ett hundpensionat som en på jobbet tipsade om. Ett äldre par som driver  hundpensionat i lite mindre skala. De har som mest åtta hundar samtidigt och hundarna är med dem hela tiden. De sover till och med i varsitt sovrum så att alla hundar som vill kan sova i sängen. Vi har varit nervösa – vi pratar ju faktiskt om våra små älsklingar. När de skulle lämnas fick maken åka iväg med dem själv, jag hade varit alldeles för känslosam och det är inte bra för hundarna. Men åka med och hämta dem det ville jag! Vovvarna blev lika glada som vi och det syntes att de faktiskt hade haft det bra. Det märks väldigt tydligt på framförallt Iggy när han inte har varit glad. När vi åkte hem stannade vi till i skogen lite grand och det märktes att även om de haft det bra hade nog inte Iggy fått springa som han ville för han fick eld under fötterna och behövde springa – springa – springa. Jag är inte så bra på att springa så maken sprang. Och Gandalf hängde också på. Här har de försvunnit.

Så nu är vi hemma och saker och ting har blivit uppackade. Skriver mer en annan dag!