Jag tog en sväng till Konsum för att köpa lite saker som jag behövde till en maträtt jag tänkte laga. Då gick jag en sväng förbi delikatessdisken och då såg jag dem. De stekta, ättiksinlagda sillfiléerna. Ibland kan jag bli så himla sugen på det. Och det blev jag när jag såg dem där i montern. Så det fick bli två stycken.
Och under över alla under. Jag kunde faktiskt smaka någorlunda vad de smakade. Förmodligen därför att de är ganska starka i smaken. De var så goda!!
När jag var liten så köpte mamma hel sill, hon rensade den och stekte den till middag. De sillar som blev över brukade hon lägga in i ättika. Jag älskade båda delarna. Sillen innan den var inlagd och när den var inlagd. Min bror brukade tydligen tycka att jag inte var klok. ”Hon äter dem som om det var bröd” tyckte han. Han var således inte riktigt lika förtjust i stekt sill som jag. Själv fixar jag inte att rensa sill. Köpte hel någon gång och det blev inte mycket över när jag hade rensat färdigt. Trasiga filéer. Mamma var uppväxt vid vatten och fick tidigt lära sig att rensa fisk. Det gick som tåget när hon rensade. Själv köper jag numera färdiga filéer när jag köper fisk. Men jag steker aldrig sill. Liksom för jobbigt. Alltså lägger jag inte in någon sill i ättikslag heller. Som tur är finns det att köpa i delikatessdisken! Kanske är de inte lika goda som mammas, jag minns inte längre, men de är garanterat godare än om jag skulle göra dem själv.
Så skönt att smaken är (på väg) tillbaka!
Jag har aldrig ätit stekt inlagd sill, men älskar inlagd sill utan att steka den. Själv lägger jag inte in sill, utan köper den färdigt inlagd. Bästa sillen är affärens egen inläggning, som de gör till jul.
Älskar vanlig inlagd sill också, vi hade alltid mycket fisk hemma när växte upp. Men det här är snäppet godare!