Jag har kista som min pappa köpte till mig för många år sedan. 1975 rättare sagt. Han beställde den på en marknad ihop med ett litet skåp att hänga i ett hörn. Det står mitt namn och ett årtal i locket. I den kistan har vi haft extra lakan, sådana som vi kan använda om det kommer någon nattgäst. Kistan har varit smockfull nu ett tag och ovanpå den har det legat lite lakan som kanske eventuellt borde byta ut lakan som låg i kistan.
Igår tog jag tag i det där. Jag tömde hela kistan och gick igenom innehållet. Kastade en del lakan som var i fel storlek eller som var för slitna och så sparade jag en del. Och fick ner allting i kistan igen sedan. Dessutom gick locket att stänga! Seger!
I kistan finns också ett fack som går att lyfta ut. I det facket hittade jag något som nog legat där ganska länge kan jag tänka mig. Eller så har det råkat hamna där någon gång när något annat rensats. Men där låg i alla fall ett litet häfte med bokmärken.
Sorterade i olika fack. Änglar och brudpar t.ex.
Ett fack med Askungenmärken.
Och ett fack med…ja, jag vet faktiskt inte riktigt vad som håller ihop de här. Det kanske är ett “övrigt”-fack.
Jag vet att det finns bokmärken på flera ställen här i huset. Minns att jag hittat och lagt undan när vi rensat här och där. Men just den här gången så fick jag lite flashbacks.
Kommer ni ihåg? Byta bokmärken?
Gör ungarna något liknande idag?
Hugos matte säger
Åh, jag blir helt nostalgisk när jag ser bokmärkena! Vad roligt det var att samla och byta. Fina, med glitter hade man ju ibland och dom var man rädd om.
Jag är dålig på att spara sådant, men det är ju roligt att ha kvar. Nu för tiden vet nog inte ungarna vad det är.
Asta säger
Nej, bokmärken har de nog ingen koll på. Undrar om de har något annat istället.