Idag har jag semester. Och imorgon. Och på tisdag. Sju dagar sammanlagt och det är härligt! Det som inte är lika härligt är att jag åkt på en rejäl förkylning. IGEN! Eller så är det samma förkylning som kommit tillbaka. IGEN! I vart fall är det inte optimalt. Men, men, jag får se det positiva. Jag är ledig. Ganska länge har jag planerat att vara ledig i påskveckan. Min plan var att jag skulle rensa lite i trädgården. I min plan ingick inte att det fortfarande skulle vara vinter och full tjäle i marken. Dvs inget trädgårdsarbete i veckan. Det kommer att bli gjort lite annat dock. Jag hoppas att jag ska tillverka fem fönsterbrädor till vardagsrummet. Och fixa lite underarbete. VI hoppas på att kunna hinna måla taken i båda rummen och kanske börja med lister. Och i vart fall fundera på det där med dörrkarm. Hur i all sin dar tillverkar man en sådan. Jag kunde ju ha planterat om alla mina pelargoner och fuchsior. Om det inte vore för det faktum att DET HAR JAG REDAN GJORT!!! I min lilla provisoriska planteringshörna i källaren.
Normalt brukar jag göra detta utomhus. Ställa mig i solen en vacker marsdag, men i år så har det liksom inte varit läge så jag fick åstadkomma en plats i källaren istället och det gick alldeles utmärkt det också. Jag upphörs dock aldrig att fascineras av växter. Min begoniaknöl som ser helt död ut och som (hoppas jag) så småningom ska börja visa små skott. Och vem tror att det här är en levande växt?
OK, nu tror väl alla det eftersom annars hade jag väl inte planterat om den och visat en bild och ställt frågan. Men ändå rent allmänt. Inte ett grönt blad, knappt några rötter (eftersom fuchsian avvecklar nästan alla sina rötter varje vinter och bygger upp nya när det blir sommar). Också enormt fascinerande.
Möjligen kan jag omskola några sådder och ställa dem i källaren där jag har lysrör. Men jag är inte alldeles säker på just den saken. Är nog en stund för tidigt. Har inte så många sådder i år, har inte någonstans att ställa dem. Får plats med några i fönstret i blå rummet, men det är det enda. Jag överlever dock. Jag har ändå inte speciellt gröna fingrar. Eller särskilt god smak när det gäller att komponera rabatter. Bara älskar när det blommar. I alla färger. Helst samtidigt.
Åh, vad jag längtar efter vår och sommar!
Hej Asta och krya på dig!
Du har ju din egen smak att ordna rabatterna och ja… varför ska du styla rabatterna som någon annan vill? Det är ju tokigare än tokigt det 🙂 Din smak är ju god för att det är just DIN smak! Och vi får tro på en fin vår och sommar!
Guds frid vare med dig och de dina!
Ann-sofie
Vet du vad! Det har du alldeles rätt i! Tack för den uppmuntran.
Oj vad jag önskar att jag hade dina gröna fingrar! Vi har en jättestor trädgård som inte tyvärr inte innehåller mer än fruktträd och en häck. Jättetrist egentligen men vem vet, någon gång i framtiden kanske jag börjar plantera lite grann. Tror att trädgården alltid fått stå i bakgrunden eftersom all tid alltid gått till renovering av huset. Krya på dig och hoppas påsken blir bra!
Det är bara i jämförelse med dig då som jag har gröna fingrar. Annars är det rätt skralt med dem, de mesta handlar annars om ihärdighet. Men annars är det lite så här också – att trädgården fått stå tillbaka för renoveringarna. I sommar har vi dock tänkt att ge den lite tid. Kanske.
När jag hotar med att kasta ut något som ser dött ut börjar det ta fart.
Sist ett olivträd som stått ute för länge, sen torkat ihop. Skakade av alla blad som var döda och ställde det i det kalla sovrummet vid fönstret, Bammm explosion av gröna blad 🙂
Kramar Åsa
Brukar vara lite så här också. Ibland när jag vill att något ska dö (jag har så svårt att kasta levande växter) vägrar de bara att ge upp.