Nu har det gått en helg och det har skett lite städning, lite matlagning och lite sitta och ha det skönt. Så jag tycker vi har hunnit en hel del. Min hälsporre har börjat bråka lite med mig igen så just nu undviker jag långpromenader. Lite kortare promenader. Jag tror att det halkiga vädret gör att det inte blir så bra för foten. När jag har dubbar blir det inte något bra motstånd och jag går helt enkelt lite konstigt när det är halt. Men ännu jobbigare är mitt huvud. Det har börjat tänka. Ja, det kanske låter som att jag inte brukar tänka, för det gör jag, men just nu är det så mycket tankar i mitt huvud att jag knappt får ihop dem emellanåt. Jag skrev häromdagen om hur jag ska göra för att komma tillbaka efter mitt otursår och jag tror att det här med att det snurrar tankar i mitt huvud är en del av det. Att komma tillbaka alltså. Det värsta är att det gör att jag sover lite sämre också. Tankarna snurrar konstant. Vi får hoppas att de där tankarna leder till någonting gott.
Någonting gott tycker fåglarna i trädgården i alla fall att jag bjuder dem. Jag älskar att mata fåglarna och se hur de gillar min mat. Efter att jag skadade tummen så kunde jag inte fylla på fågelmatarna och dessutom åkte vi två veckor till Madeira så det var en period när mina fåglar inte fick någon mat. När jag började med maten igen så var här inte många fåglar. Jag som brukar få besök direkt jag fyllt på och gått ett par meter från mataren. Det tog emellertid inte många dagar förrän de var tillbaka. Mina små fåglar. Och några stora. Det tråkiga med mataren just nu är att jag inte har så lätt att se den inifrån. Förut hade jag den utanför vardagsrumsfönstret i ett dött äppelträd, men det trädet trillade omkull en dag och det var det. Jag kan se dem från andra våningen, balkongen eller sovrummet så det är där jag kan stå med en kamera. Det blir mycket zoom så kvaliteten blir därefter. Dock visar bilderna att det är välbesökt i alla fall.
Det var inte så många sorter här när jag tog bilderna mest pilfinkar och talgoxar, men i några hörn syns även gulsparvar och utanför i trädet, helt utanför bild, satt några sidensvansar. Här brukar också vara flera sorter, men alla de där småfåglarna är välkomna.
Här är en duva som försöker få tag i lite korn innanför kompostgallret.
Just nu har det bara kommit ett par duvor och bara ringduvor (eller är det skogsduvor) och de har jag inte något emot. Men när stadsduvorna börjar komma så är det inte roligt. Kompostgallret hindrar dem i alla fall från att komma åt så mycket mat.
Jag har sett att när det är tö är även fågelbadet populärt så jag brukar göra rent det och fylla på nytt vatten i töväder.
Lingon säger
Vad bra idé med galler, det skulle vi behöva hemma. Det kommer kajor, eller är det kråkor och det är liksom inte en utan 25 i värsta fall. Jag har anpassat maten lite efter småfåglarna men det är inte vattentätt.
Håll i dig nu och hoppas du orkar läsa. Här kommer mina bästa tips för att bli av med hälsporren. Jag har haft det flera gånger, första gången tog det tre! år att bli av med den helt och nu har jag en på andra foten som håller på att ge sig precis.
1. Skaffa inlägg som är formade efter dina fötter, ibland kan man få på recept hos ortoped eller köpa själv i en specialskoaffär. Löplabbet tror jag har det.
Gå alltid i skorna och aldrig barfota. Ha ett par bra inneskor som ger stöd i hålfoten. Äkta foppatofflor kan funka ganska bra, men inga fuskisar i hårdplast utan Crocs.
2. Alternativ är MBT-skor. Fördelen är att smärtan i foten avlastas direkt och det är roligare att gå promenader. Det är dock ganska jobbigt för benen, ryggen och hela kroppen som får jobba mer med muskler man inte visste fanns. 🙂
3. Det är inte bra att gå för mycket såklart, då blir det oftare bakslag men det är inte bra att sitta still och bli stel. Så jag rekommenderar att röra sig lagom och istället komplettera med saker som höjer blodcirkulationen i foten. Som fotmassage, fotgympa när man plockar upp saker från golvet med tårna. Pennor, små handdukar mm.
4. Även om det ibland gör mer ont i början så är det nyckeln till framgång att stretcha vaderna och foten ordentligt ett par gånger om dagen. ( Jag är dålig på detta och ändå är det det bästa. )
Stretcha först yttre vadmuskeln, sedan inre som görs med böjt knä. Lättast är att sätta foten på en stol och sätta sig över den. Det andra benet står man med på golvet och det blir som att sitta på huk fast över ett ben. Luta dig framåt och försök få rumpan att gå ner mot hälen. Solklar beskrivning, hm….
Tredje stretchen är foten och då kan man bara försöka dra tårna lite lätt upp mot taket så det stramar lite jobbigt under foten.
5. Tåhävningar i trappa.
Stå på ett trappsteg och låt hälarna sjunka ner över kanten. Häv dig upp på tå på 1 – 1,5 sekunder och låt dig sen långsamt sjunka ner igen på minst 3 sekunder.
Gör endast några få till att börja med, jobbigt.
En teori om hälsporre eller plantarfasceit är att senan under foten är förtvinad och inaktiv och har dragit i hop sig. Vaderna, hälen och plantarfascian hänger ju i hop på någotvis så det är inte dumt att ge sig på vaderna som ska stötta upp oss och stretcha och dra tillbaka.
6. ( den mest dumma kuren men måste ändå nämnas. ) 🙂 Ättikametoden.
Ta en plastpåse och fyll den med lite bomull och en blandning av ättika och vatten. Låt hälen bada i det några timmar eller över natten om man vågar.
Teorin är att det är en försurning och inflammation i kroppen som inte ger med sig. Tillsatsen av ännu mera surt i form av ättikablandningen tvingar kroppen att göra sig av med försurningen då det blir ohållbart med en sån sur miljö.
(funkar på travhästar) 🙂
Så. Nu är jag trött på mig själv och har skrivit min längsta kommentar någonsin.
Lycka till och jag håller alla tummar för att du ska bli frisk i foten och kan gå och njuta av naturen. Jag rekommenderar punkt 1 och 4:a i första hand.
Många hälsningar L
Asta säger
Jättetack för att du orkat skriva en så lång rekommendation till mig. En del har jag koll på och en del är nytt. Jag gick till en läkare på orten, som också är en idrottsläkare. Enligt honom är det ett sår på senan och att det helt enkelt tar tid att läka. Läser man på andra håll så står det andra saker. Det är svårt att veta vad som är sant och vad som inte är det. Men en sak är säker, man märker vad som gör skillnad. Mitt onda började försvinna så jag började gå mera, bara att korta ner igen.
Jag ska se till att ta mig till en ortopedbutik som finns här i stan tror jag för att skaffa mig en sula.
Kan tillägga att numera är det Birkenstock som gäller här hemma och inte mina varma, gosiga, ulliga innetofflor. Saknar dem.
LIngon säger
Jag håller tummarna att det blir bättre snart. 🙂
Lingon säger
Jag glömde en sak. På punkt 3, det finns fina fotrullar eller bollar med taggar på som är utmärkta att pressa upp i hålfoten och balansera ner på hälen med. Mkt bra.