Idag är det som att livet sprungit ifatt mig. Eller någonting sådant. Jag är så fruktansvärt trött. Det finns naturligtvis flera skäl till det. Både sådana som jag inte vill skriva om och sådana som går bra att skriva om, men som jag helt enkelt inte orkar skriva om. Idag är jag nämligen för trött för att tänka och för att skriva. Så jag visar upp ytterligare skogsbilder. Den här gången med båda vovvarna.
Ibland får man bara ge sej själv lite slack. Vi är ofta så prestationsinriktade, både på jobbet och hemma, att när man inte ’gör nåt’ så tycker man själv att man är dålig och värdelös.
Det är man inte! Man är en människa som gör så gott man kan under dom förutsättningar man har.
Har man dessutom åkt på något ’utöver det vanliga’ som med din blindtarm, så kommer det ikapp en lite då och då, och det är helt ok!
Själv hade jag bältros för ett par år sedan, en riktigt ordentlig omgång. Var sjukskriven i två månader, mitt livs 1:a sjukskrivning utöver den ’fria’ veckan. Och den tröttheten som jag släpade runt på i nästan ett år efter det var monumental.
Lite innan bältrosen hade min mamma till slut fått en plats på ett demensboende, efter att jag fått bråka med kommunen ett antal månader. I efterhand så är det förstås ganska självklart att den kombinationen av flera års oro och ängslan för min mamma, och sedan en tuff sväng med sjukdom förstås gör att man blir trött.
Men man vill ju inte vara trött! Man vill vara frisk och stark! Men om man inte orkar det just då, så får man ge sej själv lov att vara trött och orkeslös. Det är ok, man kommer tillbaka sedan.
Efter ett antal månaders total trötthet började jag kunna se roliga saker i livet igen, och det fick mej att orka lite mer. Du har ju dina underbara hundar, den bästa medicinen mot leda är nog att gosa med en vovve, och gå ut i friska luften och se hur glada dom blir av att bara vara ute.
Sköt om dej och krama vovvarna lite extra.
Tack – vilken snäll kommentar. Och du har så rätt. Ibland får man låta sig trilla dit. Känner igen det där med strul, mamma och demens. Har varit där jag också. Hoppas det går bra för dig också.