Befinner mig i Stockholm där jag besöker HP-dagarna. Alltså något liknande en IT-mässa. Finns en del uställningar plus en hel hög seminarier. Många människor på samma stället.
Några intryck idag:
- Folk bör bli bättre på att komma i tid! På nästan alla seminarier jag var idag så droppade folk in för sent. Ibland upp till femton minuter för sent. Så nedra hänsynslöst. Hänsynslöst mot oss som lyssnade, men ännu mera hänsynslöst mot den som pratar. De här seminarierna var 30-45 minuter långa. Om man inte har mer hyfs än att man dyker upp femton minuter för sent kan man väl lika bra låta bli att gå in!!
- Även vuxna människor kan vara riktigt fjompiga. På ett av seminarierna hade jag några män och en kvinna (som tillhörde samma gäng) bakom mig. De förde ett jäkla liv och när någon kom och satte sig framför dem började (=skymde deras sikt) så började de säga höga kommentarer till varandra om den personer. Om man sätter sig på rad fem eller sex bör man väl vara såpass klok att man fattar att det finns en risk att folk sätter sig framför en. När det var dags att gå ut höll jag på att fråga dem om de tillhörde något konsultbolag. Bara för att få veta vilket bolag jag i så fall skulle se till att undvika.
- Jag är inte bra på försäljare. Där finns en hel massa roliga saker att titta på på utställningsområdet, men så fort man börjar titta blir man attackerad av försäljare. Och jag har absolut ingenting att prata med dem om. Så jag började säga att jag bara skulle ta en godisbit eller en penna när de kom dykandes. Jag har alltså vräkt i mig alldeles för mycket godis idag. Mår fortfarande illa och klockan är halvelva på kvällen. Plus att jag har handväskan full med pennor.
- Folk är hagalna!! Folk gick omkring med kassar och samlade in gratisprylar vid de olika montrarna. Och det mesta var ju rent skräp!! Men det är klart, det var ju gratis!
- Inte alla som skall hålla föredrag bryr sig om att göra något av det. Ett av seminarierna jag lyssnade på idag, ett som jag dessutom sett ganska mycket fram emot, var riktigt sopigt. Skall jag vara ärlig så vet jag inte riktigt hur det de pratade om ens egentligen skulle passa på en IT-mässa. Om man tar på sig att prata kan man väl anstränga sig lite! Annars är det väl bättre att tacka nej. OK att det blir reklam för dem om de står som talare, men det blir inte bra reklam om det de säger är dåligt. Bläh!
- Roligt med föredragshållare som försöker skoja till det lite. Och lyckas.:)
Vad mera? Jo- jag var inne i en affär och inhandlade lite hårschampoo. Expediten såg mitt halsband (silverlänken som jag gjort själv) och sa ”Ursäkta mig, men VILKET fint halsband du har.” Mycket stolt när jag kunde säga att jag gjort det själv.
Teknikens under är härliga! Har med mig min lilla släpbara dator (bärbar dator med 17-tums skärm). Och det var bara att plugga in den på hotellet och så vips var jag på nätet. OK – det är väl inget nytt för många, men jag har inte använt mig av det förut och därför var det kul. Just denna gången var verkligen min dator släpbar. Jag tog nämligen en lite större resväska än jag behövde och stoppade ner datorväskan i den också och drog sedan allting efter mig. Bra va?
Tog mig en toast på fiket på NK – det på gatuplan – gillar att käka där. Då såg jag en tjej med jättetjockt, jättefint hår. Men det såg helt fel ut på henne. Satt då och funderade på att även om något, t.ex. ett hår är hur fint som helst så skall det passa personen. I det här fallet skulle den här tjejen förmodligen passat mycket bättre i en kortare frisyr med håret lite tunnat. Kanske, vad vet jag, jag är ingen stylist. Men det fick i alla fall mig att tänka på det där att man ofta tittar på en frisyr på en bild och så inbillar man sig att man skall ha den. Har man då inte en tillräckligt ärlig eller duktig frissa så kommer man att gå runt och se utklädd ut. Och så började jag såklart fundera om hur JAG egentligen ser ut? Förutom de där extra kilona som jag vet borde bort då.
Brukar titta på Stilpoliserna på femman (går just nu på söndagar 18.50). Gillar det programmet jättemycket. De väljer ut två personer i varje program och så lär de dem hur de skall klä sig och hur de bör fixa till sitt hår. Det som är riktigt bra är att de tittar på människornas liv och lite på hur de är för att kläderna skall passa riktigt bra. Och det är fantastiskt att se hur annorlunda en människa blir bara genom att ha rätt kläder och rätt frisyr. Inga skönhetsoperationer eller så, bara lära sig hur man klär sig för att visa upp det som är finast på en och dölja det som är sämst. Kan verkligen rekommenderas. De skulle gärna få göra om mig. Och jag skulle gärna ta det där ca 30 000 kronorna som folk får att shoppa för också. OCH shoppa upp dem i London!! En flicka kan väl få drömma lite.
Slut på kvällens osammanhangande babblande.
Lämna ett svar