Paj med röda vinbär och marängtäcke

Vi har flera buskar med röda vinbär. Och jag gillar att äta röda vinbär som de är, men det blir inte så många även om jag jobbar på det. Vi gillar inte saft eller sylt så det är inte någon idé att använda dem till det. Jag använder dem till vispegröt, eller klappgröt, några gånger, men inte heller det vill man äta varje dag. Lite har vi fryst in, men det är inte mycket lönt att frysa in för mycket heller. Så vad gör man? Man bakar kakor och muffins och äter alldeles för mycket, det är vad man gör.

I boken Rosendals trädgårdscafé hittade jag en paj som faktiskt innehåller en hel liter röda vinbär. Det kan låta lite surt, men då det ska ligga ett marängtäcke med en massa socker ovanpå så blev det faktiskt riktigt gott. Till och med mamma, som är så himla känslig för det sura, gillade den. Testa!

Paj m röda vinbär

Ingredienser

Pajdeg
3,5 dl vetemjöl
4 msk florsocker
150 gr smör
1 stor äggula
1 msk vatten

Fyllning
ca 1 l röda vinbär
3-5 msk strösocker
2-3 msk potatismjöl (jag tog två och till mina bär var det för lite)

Maräng
3 äggvitor
2 dl socker

Gör så här

Pajdeg
Enklast är att använda matberedaren.

Blanda mjöl och florsocker och finfördela matfetet i degen. Tillsätt äggula och vatten och arbeta degen smidig.

Tryck ut, eller kavla, degen i en pajform med löstagbar kant. Sätt folie runt kanten så att den inte ”trillar ner” när du bakar den.

Ställ formen kallt en halvtimme, Sätt ugnen på 200 grader.

Förgrädda bottnen i 15-20 minuter.

Fyllning
Blanda vinbären med potatismjöl och socker

Maräng
Vispa äggvitorna till hårt skum och rör ner sockret

Bred ut vinbären i skalet och täck dem sedan med marängen. Grädda i 200 grader i ca 15 minuter eller tills marängen ser fin ut.

Vi åt den med turkisk yoghurt uppvispad med lite vaniljsocker och det var väldigt gott.

Hösten är räddad

Jag gillar våran trappa.

Men någon har gjort trappan ganska illa och jag vill fixa till det. Har funderat mycket på om trappan ska målas eller om den ska oljas eller om den ska fixas på något annat sätt. Nu är jag i alla fall NÄSTAN säker på att den ska målas. Men hur det än blir så behöver den slipas först så nu har jag bestämt mig för att ge mig på att börja slipa trappan. Det lär ta ett tag. Jag har inte tänkt sätta mig och slipa hela trappan på en gång utan ta lite då och då. Det får ta sin lilla tid. Hade det inte varit klåpare i farten så hade det räckt med att rugga ytan, men nu behöver ytan slipas lite mer än så.

I stora delar av trappan har någon någon gång kört med en excenterslip, eller något liknande, som han (det är säkert en han) inte har kunnat hantera och där finns märken överallt. Dessa märken tänker jag slipa bort. Därför kommer det att ta något längre tid. Men, men, ingen idé att tjura över det.

Jag trodde dessutom att trappan var fernissad eftersom den är så mörk. Lite för mörk för att vara lackad trodde jag. Testade därför att slipa lite. Om den varit fernissad så skulle det bli en seg gägga. Men det blev det inte! Den är bara lackad. Tur för mig!!

Så nu är höstens projekt påbörjat!

 

Trappan ska slipas, de fula gamla slipningarna ska bort och de vassa kanterna på trappan ska bli runda och fina. Måste köpa hem en massa slippapper bara! Måste fundera på om de gamla hållarna för matta ska bort eller inte.

I ett senare skede ska vi sätta panel på väggen bredvid trappan och fixa till väggen så att den blir lite jämnare än idag. Men det får bli ett senare projekt.

Hösten är räddad!

Främmande fåglar

Det är allt  intressant med trädgården ändå. Var kommer vissa växter ifrån? Växter som jag själv inte planterat, men som inte är något ogräs heller?

Den här t.ex. stod plötsligt i min rabatt och finns på ett par-tre ställen till i trädgården. Har fått veta att det är en Opiumvallmo. Det ni!

Eller den här.

Växten såg ut som att det skulle bli någon slags prästkrage, men så plötsligt är där en tistelblomma! Eller något som i vart fall liknar en tistel. Fin är den i alla fall.

Och ibland stenarna har jag hittat murreva. Inte heller den har jag planterat.

Var kommer växterna ifrån?

Ett av livets mysterier. Inte ett så viktigt sådant, men i alla fall…

Att byta skepnad

Vi har en trädgårdshortensia i trädgården. Förra året fick den en blomma. I år har den massor och är jättefin. Men blommorna är lite roliga. De har olika färg beroende på ålder. Först är knopparna knallblåa. Sedan är de nyutslagna blommorna vita.

När blomman sedan slår ut ordentligt så är den blå igen.

Och när den blommat ett tag så blir den faktiskt rosa. Visst är det lite häftigt!

Det blommar

Just nu är det så vackert ute att det nästan gör ont i en. Det är grönt och lummigt och det blommar till höger och vänster. Gick ut i trädgården med föresatsen att ta en bild på allting som blommade. Men även i vår trädgård var det så  många sorter att jag inte orkade. Här är ett axplock.


Rosenskära


Rosenmalva


Höstöga


Chokladblomma


Ghislaine de Feligonde kör en andra omgång blommor


Mme Plantier sticker upp med en sista blomma för sommaren


Boliviabegonian växer och frodas


Buskkrasse

Hängkrasse


Trädgårdshortensia

Premiärer

Det är verkligen härligt att när man behöver något i köket så finns det där! Man bara öppnar en dörr eller en låda och så är det där! Jag behöver inte gå och leta i vardagsrummet. Det vore till och  med ganska dumt eftersom alla kökssakerna är borta.

Idag kom min Kitchenaid. Den hämtades direkt. Och den fungerade. Jag var naturligtvis tvungen att testa den. Så idag har jag haft flera premiärer.

Jag har använt min Kitchenad för första gången.

Jag har använt bakbordet för första gången.

Jag har haf två plåtar inne samtidigt i varmluftsugnen för första gången.

Jag har använt mitt bakplåtsställ för första gången.

Jag har bakat bröd för första gången i huset.

Nu börjar det verkligen kännas som att vi bor här. Jag hade inte så många mjölsorter hemma så det blev vitt bröd, men det kändes ändå väldigt, väldigt bra.

Dags att sätt ett par nya surdegar. Mina andra fick dö en stilla död.