Mysko fågel

Den här kajan har jag sett några gånger i parken. Det verkar som att den kajflock den tillhör rör sig mycket där.

Den här kajan ser inte ut som de andra kajorna gör, den har ett lite spetsigare huvud och den har en del vita fjädrar och de syns ännu mera när den flyger. Det är svårt att få något bra foto eftersom jag alltid kommer med två hundar och den flyger innan jag kommer nära.

Jag kan dock inte låta bli att fundera på varför den ser ut som den gör. När den flyger ser det lite ut som en skata så det är på den linjen mina spekulationer går. Är det möjligt för en kaja och en skata att blanda sig? Jag vet inte, men kan inte låta bli att undra lite varje gång jag ser den.

Ett av livets mysterium.

Äntligen fönster

Nu  är vi snart klara med fönsterna i sovrummet. Härligt!

På bildentill höger är de strukna en gång. Sedan dess har de strukits en gång till. Jag längtar så efter att få dem klara så jag har till och med blandat lite gift i linoljefärgen. Lite torkmedel. På så vis kan de strykas igen efter ett dygn istället för efter två. Vi får se hur många strykningar som behövs. Ottossons gräddvita är oerhört täckande. Vi har valt att måla alla fönster på ovanvåningen med gräddvitt. Till skillnad från på första våningen där de har färg. Orsaken är att vi helt enkelt vill få fönsterna färdiga och vi har inte bestämt färgsättning i övrigt. Väggarna ska fixas så vi bryr oss inte om ifall vi målar lite på dem. Väldigt trevlig färg den där gräddvita oavsett.

Jag har varit på IKEA och handlatl mörkläggande rullgardiner också. Dessa har jag tänkt måla – i vart fall på utsidan. Jag tycker det ser så tråkigt ut med det där vita så det ska bli något roligt där har jag tänkt mig. Har hittat en väldigt rolig idé som jag kanske tänker vara så fräck att jag kopierar den. Vi får se. Syns det inte igenom kommer de kanske att målas på något sät på insidan också, men det får vi se när vi kommit fram till hur det övriga ska vara.

Det är klart att vi skulle velat vara längre komna, men ändå är det så trevligt att få något färdigt. Och de blir så himla fina de där fönsterna. Jag är så nöjd med våra val. Det är en del pill, men det blir bra! Vi har funderat lite här nu och vi pratar om att göra färdigt ett rum i taget nu, få upp fönsterbrädor och foder även på övriga fönster, men att vi sedan tar tag i och får färdigt sovrummet. Istället för att först fixa färdigt alla fönster med målning och så vidare. Det är nog viktigt det där, att få något färdigt. Det där sovrummet har jag aldrig tyckt om och det skulle vara så roligt att få det färdigt. Mitt huvud snurrar av alla möjliga val som kan göras.

Jag har själv knappt kunna göra något på tre veckor, de tre veckor jag haft semester. Detta på grund av ett elakt ryggont som började första veckan på min semester. Inte förrän nu har det börjat släppa, efter hjälp av en naprapat. Jag fick bort låsningen i ryggen, men värken har varit kvar. Tills jag blev ordentligt misshandlad av den där naprapaten. Hon visste vad hon gjorde hon.

Men trots det så är jag glad för varje sak som blir klar. En sak i taget. Det tar sin lilla tid, men det blir färdigt i alla fall. En sak i taget.

Gräddstuvad fänkål

Jag gillar fänkål, det är verkligen gott. Den där hinten av lakrits och ändå så fräscht. Förra året odlade jag till och med fänkål. Vi får väl se hur det kan bli nästa år. Hoppas på att innan det blir kallt bygga några nya pallkragar för att få bättre odlingsyta nästa år.

Och nu skulle vi äta fisk och jag hade fänkål i kylskåpet. Efter att ha googlat runt lite fick jag ihop följande. Som dessutom var riktigt gott. En blandning av olika recept och efter vad som finns hemma.

Gräddstuvad fänkål

Till två eller tre personer.

Ingredienser

1 stor fänkål
1 stor morot
2 schalottenlökar
Några kantareller (eller annan svamp)
3-4 kvistar timjan
1 dl vitt vin
2 dl grädde
salt och peppar

Gör så här

 Skiva fänkål, morot och schalottenlök tunt. Jag körde 1,3 mm på mandolinen.

Smält smör i botten av en kastrull och häll i grönsakerna plus svampen. Låt alltihop bryna i kastrullen på medeltemperatur.

Häll i vitt vin och timjan. Låt koka någon minut.

Häll i grädden och låt allt koka tills det blir lagom simmigt. Smaka av med salt och peppar.

Vi åt det med stekt röding och med ris som jag kokt med ratatouille-rester. Väldans smaskigt alltihop.

Efter åskan

Idag har det åskat. Riktigt ordentligt. Åskan kom från alla håll och kanter och hundarna låg och darrade på golvet. Så när åskan var över och luften började bli sval tog jag hundarna med mig och åkte till skogen. I skogen var det fuktigt i luften och varmt, vilket så klart ledde till att dimman började smyga på oss. Luftfuktigheten var så hög att  håret blev alldeles blött. Men hundarna var glada och det var ett alldeles fantastiskt ljus därute.

Ibland är det extra härligt att vara ute i naturen.

Ett tredje liv

Jag har ett gammalt IKEA-skåp som jag haft i ganska många år. Först hade det ett liv som ett trärent skåp. Hade kryddor i det. Sedan följde det med till en ny lägenhet och där ville jag ha lite gröna effekter och jag målade om det där skåpet. Grönt. Och med lite stänkmålning på.

Det är kanske inte så lätt att tro det nu, men det var faktiskt riktigt snyggt där i det köket.

Sedan flyttade vi till huset och här hade skåpet inte någon plats. Skåpet åkte ner till källaren för att skänkas till Erikshjälpen. Tills jag häromdagen kom på att jag nog tusan skulle ta och måla det där skåpet. Och då tanke och handling äro ett hos kvinnan så gjorde jag det. Med en gång.

Jag testade mina Annie Sloan färger och tog en nyans som finns med i golvet så att det skulle passa in i köket. Och inuti fick det bli vitt. Det blev lite hipp som happ känns det som, men jag är ändock väldigt nöjd med slutresultatet.

Skåpet fick bebos av lite olika minnessaker. Ser kanske ut som en salig blandning, och det är det förmodligen också, men det är saker som har betydelse för mig så för mig är de fina.

Igelkottbaren

Dricka och nötter, det måste väl vara en bar?

Det här fatet fylls på med friskt vatten varje dag. Och nötförrådet fylls på ibland flera gånger om dagen. Våran igelkott är här titt som tätt och häromkvällen var där två stycken. Jordnötter är verkligen mums. Tycker igelkottar.

Och jag är så glad att de kommer.

Jag saknar Harry Potter

Jag tycker om att läsa och det har jag alltid gjort. Jag läser det mesta och jag letar alltid efter nästa bok. Men det som jag förmodligen gillar bäst, även om det kanske är något jag inte borde erkänna i min ålder,är fantasy. Fantasy för mig är att liksom drömma mig bort och den bästa fantasyn är sådant jag liksom kan tänka in mig själv i. Jag gillade fantasy långt innan jag visste att det hette fantasy. Mio, min Mio, Den blå knappen, Narnia-böckerna och House of Arden-serien. m fl. Och det har liksom inte gått över ens efter att jag blivit stor.

Det kan kanske tyckas att jag i vart fall borde ha gått över till vuxen fantasy. Och det har jag kanske delvis gjort, jag har tex läst och älskat Sagan om ringen och nu på senare tid har jag tagit mig igenom The Dresden Files och jag har lärt mig att den sort jag gillar bäst heter Urban Fantasy.

Trots det så läser  jag fortfarande gärna Narnia-böckerna, eller en bok av E. Nesbit. Det har definitivt inte gått över. Och när JK Rowling kom ut med Harry Potter fick jag en ny favorit. Precis som maken. Det var verkligen magiskt att ta sig igenom den där första boken. Som väckte upp längtan efter nästa. Och nästa bok kom. Och nästa. Och varje gång så längtade vi, och köpte boken direkt den kom. Innan den hann bli översatt. För att få nästa del av historien.

När den sista boken kom var vi i Italien, i norra Italien. Den dagen de släppte boken så var vi i Bolzano, på en bokhandel och köpte oss en kopia. Sedan tog vi oss till vårt hotell, som var ett väldigt trevligt sådant. Vi hade en egen liten uteplats med vindruvor och inga grannar. I vår lilla trädgård läste först jag ut boken och sedan maken. Jag fick börja för jag läser snabbare.

Och sedan var det slut!

Inga mer Harry Potter.

Och jag har fortfarande inte hittat någon ersättare. Ingen som väcker den där längtan efter nästa bok. Och jag saknar det.

Jag har blivit lite förtjust i avdelning Q böckerna av Jussi-Adler Olsen, de är roliga och ger en viss merkänsla, men nu har jag gått igenom alla. Jag har tagit mig igenom alla Dresden-böckerna, jag har en favoritdeckarförfattare i Michael Connelly och jag letar listor över bästsäljare för att hitta annan bra fiction.  Och jag har hittat bra böcker, det har varit roligt att få tag i nästa bok och nästa.

Jag har hittat enstaka fantastiska böcker, som Water for Elephants- som har det bästa slut som jag tror jag någonsin läst ien bok, The Universe Versus Alex Woods – rolig huvudrollsinnehavare, lustig kompis och ger tankar om dödshjälp, The Unlikely Pilgrimage of Harold Fry – om en man som ska posta ett brev men som istället börjar gå genom hela England, väldigt bra.

Jag har lidit mig igenom Twilight-serien, som jag ville läsa eftersom de var så kända och som jag verkligen avskydde – att det går att få böcker med så mesiga och undergivna kvinnoroller så poppis skrämmer mig nästan. Jag har med lite mera entusiasm läst Hungergameböckerna, i alla fall en stark kvinna. Flera trilogier har jag läst och, som så många andra, funderat på varför alla ska skriva trilogier nu för tiden. Jag har lyssnat på En man som heter Ove och, till skillnad från alla runt omkring mig, blivit ledsen istället för att skratta. Och så vidare…

Men jag har inte hittat någon som kunnat ge mig samma tillfredsställelse som Harry Potter. Samma längtan som Harry Potter.

Jag fortsätter att leta och att läsa, men JK Rowling –

Jag saknar Harry Potter.

Cormoran Strike är ganska blek i jämförelse.

Inte bara nomad utan även kaos

Ja, ja precis som vi var så nöjda över att ha börjat få ordning så är det kaos igen. Vi sover i vardagsrummet i bäddsoffan, vilket leder till att vi inte har ett vardagsrum längre, och på övervåningen är det saker överallt!!

Hur blev det så här då? Vi skulle ju bara sätta in smygar, foder och fönsterbrädor. Det vara bara som så att när vi gick runt och mätte hur långa fönsterbrädorna skulle vara så konstaterade vi att vi var tvungna att flytta ett par bokhyllor och någon garderob för att överhuvudtaget kunna sätta dit ens foder. Och utrymmet är så tajt att för att flytta dessa bokhyllor och garderober så var vi tvungna att ta bort golvsockeln så att möblerna kommer direkt in till väggen. Något som vi hade tänkt göra ändå, men inte just nu. Och när vi skulle göra detta skulle de också lyftas upp på socklar som vi skulle bygga så att vi kunde få garderoberna och hyllorna att bli lite snyggar, förhoppningsvis se nästan lite platsbyggda ut. Med golvlist runt om på socklarna nertill. Vilket vi alltså skulle göra senare. Om det inte varit som så att det inte gick att få plats med fodret på fönsterna om vi inte flyttade på möblerna. Och skulle vi nu ändå tömma alla möblerna för att flytta dem så kunde vi ju lika gärna göra socklarna nu också. Så, så blev det. Därför finns det nu saker överallt och vi sover fortfarande i vardagsrummet. Ändå känns det väldigt bra. OK, de här socklarna är jättefula just nu, men det där jobbet med att göra socklar så att vi kan göra vissa saker klara har känts ganska stort och jobbigt och det har känts väldigt osäker avseende när det skulle kunna göras. Och nu är det gjort! Socklarna är på plats och även om socklarna är jättefula så ser vi redan hur det kan bli. Det ser rakare ut och mer ordentligt ut redan. Mina tankar snurrar väldigt mycket om slutresultatet och jag försöker väldigt mycket fundera på färger och färgval även om det inte är dags på länge än, men tankar på slutresultatet gör att det är mycket lättare att stå ut med röran som vi har just nu.

De närmaste dagarna kommer dock att användas till att få in foder och fönsterbrädor i sovrummet så att vi kan flytta in dit igen.

Och under tiden så tänker och funderar jag. Tex på hur de här fula Billybokhyllorna ska hanteras för att se ut som om de verkligen hör hemma där de står.

Jag har en del tankar om hur det ska gå till, vi får väl se hur det blir.