Livet

Som titeln säger. Sånt som liksom tillhör livet.

Att ibland vara lite nostalgisk

Detta får väl ändå kallas ett bakslag

Välkommen hit vare sig du varit här förut eller inte. Jag som skriver här är en kvinna i medelåldern får man väl säga nu för tiden, och jag heter inte Asta i verkligheten, men jag heter Asta här.
Jag bor i Småland med min man och våra två hundar, Gandalf och Iggy Pop. Vi bor i ett hus från början av förra sekelskiftet som vi roar oss med att renovera. Våra erfarenheter där är att man hinner aldrig så mycket som man vill och att allting tar alltid längre tid än man tror.
Min blogg har funnits i några år och startades mest för mig själv egentligen. Jag har inget budskap och jag har inte något speciellt spännande liv. Men dels tycker jag det är kul att bygga lite på websidor och dels är det ett bra sätt att föra en logg på vad man gör. Framförallt nu när vi har hus. Att det hittar hit en del människor är naturligtvis en bonus.
Jag har en genmutation som gör att jag har hemokromatos, något som det finns lite information om här på sidan.
I övrigt så tycker jag om att fixa och dona. Att snickra och att göra allt möjligt annat pyssel som jag kommer på. Älskar att lära mig nya saker och det är viktigt att alltid ha ett projekt på gång. Den som vill skicka mig ett mail kan göra det på adressen

Livet

Nu måste det väl vara vår!

NästanVår

Att ibland vara lite nostalgisk

Om skogen tycker jag

Min fina tekanna

Nästan som grönska

Japp, det blir vår

Kommer våren?

Detta får väl ändå kallas ett bakslag

Och därmed pasta…

Vårflod?

Tog i lite där kanske

Tredje gången gillt

Vårkänslor på riktigt

Vårkänslor igen

Nu är det dags igen

Så gick det med vårkänslorna

Att komma ihåg

Kanske det ordnade sig

Smaksatt yoghurt