Den här veckan har hitintills innehållit lite mer drama än vad jag egentligen orkar med. Jag hoppas verkligen det är över nu. För det räcker faktiskt. Ska vi ta det dag för dag?
Tisdag: OK – kanske inte superdrama, men i alla fall, snöoväder! Massor av snö på en gång och dessutom minusgrader. Och vi som satt sommardäck på våra cyklar redan. Snön är fortfarande kvar till stor del och det känns inte alls som vår. Men det kommer.
Onsdag: Jag har fått tillgång till att vara i en keramikverkstad som ägs av kulturföreningen och som jag stod i kö till nästan ett år. Men jag kom med till sist och tillbringar en del tid där. Så länge jag tycker det är roligt. Igår skulle jag ta mig dig. Jag gick eftersom cykeln inte var användbar i snön. Kom fram och tog mig in i huset med en tagg som jag fått för ändamålet. Direkt jag kom dit behövde jag gå på toa så det gjorde jag. Och sedan skulle jag ta mig in i själva verkstaden och konstaterade att hela min nyckelknippa var borta. Den där jag hade husnyckel, cykelnyckel och tagg till verkstaden. Jag letade överallt. Maken var snäll och kom dit och hjälpte mig att leta en gång till, men ingen av oss hittade nyckelknippan. Jag började bli övertygad om att jag på något sätt lyckats spola ner dem i toaletten. Fanns liksom inget ställe i övrigt som nyckelknippan bara kunde försvinna på. Inte heller någon människa som skulle kunna ha tagit den.
Bara att åka hem igen. Väl hemma tog jag kontakt med rätt personer som skulle se till att andra hade ögonen öppna efter mina nycklar och att få tag i en ny tagg. Värst var att bli av med min cykelnyckel för jag hade bara två och nu hade jag bara en. Beställde en samsung-tagg för att i alla fall hitta den kvarvarande nyckeln om den skulle försvinna. När jag hållit på med allt det där hemma så tänkte jag fixa en kopp te till mig. Då känner jag hur något rör sig vid ena foten och plötsligt trillar nyckelknippan ut ur mitt byxben! Jag kände sådan lättnad. Men samtidigt så hade allt drama tagit ganska hårt på mig. Bara att meddela alla jag meddelat innan att det hade löst sig. Bara undrar hur fasiken nycklarna kunde legat där i byxbenet utan att jag märkt dem ens!
Idag – torsdag: Idag hade jag tid hos tandhygienisten klockan 13.00. Promenixade ner till stan och besökte tandhygienisten. Allt gick bra, hon gick igenom mina tänder, rensade lite tandsten och skickade iväg mig med lite förhållningsordrar. Blev OK pris också 450 kr cirkus eftersom jag hade två års tandvårdsbidrag att använda. Gick till apoteket som ligger precis bredvid och köpte de tandvårdsprodukter hon förordat. Sedan tänkte jag att jag skulle ta mig en lunch på stan. Det ligger en restaurang väldigt nära Folktandvården och jag gick dit och beställde spätta. Inte var det speciellt gott inte, men jag åt upp det. När jag var klar tyckte jag en tand kändes konstig så jag trodde att något fastnat på den. Icke. Istället hade tanden gått sönder. En bit av den hade ramlat av!!! Jag tog mig tillbaka till Folktandvården och de fixade en tid till mig femtio minuter senare. Vilket jag tyckte var superbra, vete tusan om jag hade fixat att vänta till imorgon (vilket jag så klart om jag hade varit tvungen till det). Så jag satte mig i väntrummet och kollade in Fader Brown på SVT. Jag kom in så småningom och då var det en gammal amalgamplomp som hade expanderat och gjort att en flisa av tanden åkt av. Kanske hade den blivit lite hjälpt av tandhygiensiten när hon rensade tandsten? (Min egen teori). Tandläkaren tog bort den gamla plomben och satte i nytt grejsimojs i tanden och allting blev fixat där och då. Till en kostnad av 1800 spänn. Så även om det inte var roligt så blev det löst. Tog större delen av dagen, men det kommer ju en dag i morgon också förhoppningsvis.
Jag bara konstaterar att imorgon vill jag ha en lugn och fin dag. Inget drama. Bara lugn och skönt. Vid det här laget tycker jag att jag är värd det.
Lämna ett svar