Idag läser jag att restriktionerna med högsta sannolikhet försvinner efter den 9 februari. Något som ger mig lite kluvna känslor. Jag tycker naturligtvis att det är härligt att vi går ut ur pandemin och in i det nya vanliga. Vi får se om det blir det gamla vanliga. Det jag tycker är trist är att jag ska behöva vara tre dagar i veckan på min arbetsplats. Jag har blivit van vid att arbeta hemma och det är där jag är effektiv. Att gå till arbetsplatsen känns som att gå till något slöare. Men, men det är bara att vänja sig. Maken och jag har avtal med våra arbetsplatser om att kunna jobba hemma ett antal dagar i veckan så vi får helt enkelt se till att vi går i omlott och att någon av oss alltid är hemma. Det kommer att gå bra. Jag önskar bara att mitt avtal med arbetet handlade om två dagar på plats och tre hemma istället för tvärtom. Ja, ja inget att tjata om. Så är det bara.
Häromdagen tyckte jag det kändes som vår, solen sken, ingen snö och jag bara njöt. Hittade dessutom snödroppar på gång i trädgården.
Vilket inte alls är konstigt, de kommer alltid så här års, men det är alltid lika härligt att se dem. Tröttnar aldrig på det. Idag är det vinter igen och vi har snö och lite halt. Imorgon kommer det också att vara vinter. Åtminstone på förmiddagen för sedan blir det tö igen. Vädret är verkligen fram och tillbaka hela tiden.
Och hur har det gått med musen vi hörde i golvet undrar kanske någon? Den finns inte mer. Om det handlar om flera möss så finns det möss kvar, men en av dem är i alla fall borta. Maken köpte musfällor på Granngården, han hade fått order att även köpa Snickers som jag fick tips om, men tyvärr hade de inte Snickers på Granngården. Vi hade räknat ut att musen höll till ganska ofta i skåpet under vasken så det var där maken gillrade en fälla. Då vi inte hade någon Snickers så körde vi med jordnötssmör. Musen klarade dock flera nätter att käka upp jordnötssmöret utan att fällan löstes ut så igår kväll så tyckte maken att nu fick det vara nog och laddade alla fyra fällorna som fanns i paketet. Och i morse hade musen åkt dit. Den hade dock länsat två av fällorna först.
Även här känner jag mig kluven. Jag tycker inte om att musen ska behöva dö. Det hade varit bättre med en fälla där vi kunde fånga den levande och sedan släppa ut den i skogen någonstans. Den hade kanske inte klarat sig där heller, men den hade i alla fall fått en chans. Till våren flyttar de ju ändå utomhus.
En annan gång när en råtta kom upp ur avloppet vid källardörren lyckades jag fånga den i en spann och den körde vi ut i skogen. Det var en ung råtta, annars hade jag nog inte lyckats med det. Känns hårt och onödigt att behöva ta död på dem. Men jag vill inte heller ha dem i min mat. Den hade varit inne i vårt förråd och alla torra skafferivaror vi hade i förrådet packade jag ner i en stor plastlåda som nu står framme på golvet i matrummet. Jag tänker inte ställa tillbaka något förrän vi är säkra på att det inte handlar om flera möss.
Lämna ett svar