På min arbetsplats har det varit mycket snack om droppslangar den senaste tiden. Så mycket att jag hade bestämt mig för att det skulle jag också ha på framsidan av huset. Idag skulle jag slå till. Jag tog en bilnyckel och skulle åka till Granngården. Bilen reagerade inte på att jag tryckte på nyckeln. Tänkte att batteriet var slut i nyckeln så maken plockade fram den andra nyckeln. Men det var likadant. Det var inte i nyckeln batteriet var slut, det var i bilen. Vi tänkte att vi måste ju starta bilen med kablar. För att kunna öppna huven och för att kunna starta bilen måste du komma in i den. Och hur öppnar man en bil där du inte har ett nyckelhål synligt? Vi visste att det gick att öppna på något sätt, men det var ju som så att manualen låg inne i bilen. Som var låst. Vad gör man? Är man Asta så vänder man sig till Youtube. Mycket riktigt, där fanns en film om hur bilen öppnas. Maken bad en granne om hjälp och vi kom in i bilen och vi fick den startad. Då säger maken att nu tar vi en liten utflykt. Vi åker till Biltema i en annan stad och köper en manick som kan starta bilen om batteriet är slut och vi passar på att gå på Granngården i den staden också. Så det gjorde vi. Hundarna fick åka med.
När maken var på Biltema gick hundarna och jag runt och promenixade lite. Bland en massa lupiner. Hur fint som helst, men är det inte lite tidigt??
Vi käkade asiatisk lunch där det gick bra att sitta ute med hundarna. Nästa stopp blev Granngården. Där det visade sig att droppslangarna var slut! Men jag köpte något som hette filterslang istället som skulle vara ungefär samma sak. Plus att jag shoppade ett gäng blommor till. Ingen sibirisk vallmo dock, men lite annat som sniglarna kan äta upp.
När vi kom hem monterades filterslangen ihop och jag tror det där blir jättebra!
Förhoppningsvis ska väl mina växter växa och dölja slangen en del. Om inte annat får jag väl sluta att rensa kirskål.
Så allt som allt blev det ganska bra ändå.
Förresten, visst doftar nyponrosor något alldeles fantastiskt gott!
Hugos matte säger
Ack ja, det här med tekniken! Det blev ju en trevlig utflykt av den där händelsen iallafall. Det är så roligt att läsa din blogg, ska du veta! Inblickar i ditt liv, ibland med allvar, men också med mycket humor o glimten i ögat.
Asta säger
Tack, det var en fin kommentar.