Hundarna och jag tänkte att vi skulle åka iväg till brukshundsklubben. Leka lite och ta en promenad i skogen. Vi står hemma och ser regnet ösa ner. Och då menar jag ÖSA ner. Jag tar på mig regnbyxor för säkerhets skull. När vi lastar in oss i bilen så skiner solen och himlen blir allt blåare. Funderar på mina regnbyxor, men eftersom jag har en ryggsäck med mig, vilket gör det enkelt att ta av dem på vägen, så får de vara kvar på. När vi kommer till brukshundsklubben så är himlen knallblå, men det är ändå ganska kallt så regnbyxorna får stanna på. Vi använder oss av brukshundsklubbens stora inhägnad för att spela fotboll. Hundarna jättelyckliga. När vi är klara så är det mulet igen. Vi börjar promenixa och regnet kommer. När vi har gått kanske två hundra meter så skiner solen igen. Vitsipporna öppnar upp sig.
Helt fantastiskt vackert där i skogen. Jag såg en bred regnbåge som var väldigt nära marken. Bilden blev inte bra dock.
Strax efteråt blev det jättemörkt och strax efter det så öppnade sig skyarna. Det gick i princip att se hur vitsipporna öppnade och stängde sig beroende på ljuset.
Precis när jag fått på mig huvan och sett till att alla fickor var ordentligt stängda så slutade det tvärt att regna. Solen kom fram igen.
Det gäller verkligen att ha rätt kläder när vädret håller på så här. Det hade jag idag. Tog av misstag en selfie också.
Mina ben och fötter 🙂
Varierande väder under en promenad. Det som så här års också kallas aprilväder.
Hugos matte säger
Jaha, så fick man se en liten del av dig!
Jag vill egentligen inte gnälla på aprilvädret, det finns ju så mycket annat som är värre. Men nu är jag faktiskt trött på kylan, även om regnet visst behövs. Sköna maj är det ju nästa vecka, men värmen får vi nog vänta på.
Asta säger
Jag gnäller egentligen inte på vädret. Jag gillar ofta lite sämre väder för då är det inte så mycket människor ute och går och hundarna och jag kan få vara lite för oss själva. Men jag tycker allt det är lite kallt just nu.