När jag går i skogen så tittar jag ofta på de små sakerna. Ser mönster, vackra små växter, konstiga stenar, fina vattendroppar och sånt. Och eftersom jag fortfarande är ganska barnslig i sinnet så hittar jag ibland på små historier om vad jag ser. Inte långa sagor eller så, men jag kan se figurer i stenar, eller små tomtehus i stubbar och så vidare. Kanske inte sådant som jag ska gå runt och prata högt om, men när jag är i skogen så brukar det oftast bara vara jag och hundarna och hundarna dömer mig inte när jag ser tomtar och troll :). Så länge de får ha det lite roligt. Ett väldigt bra exempel på saker jag kan se såg jag alldeles häromdagen. Den här rotvältan, stubben.
Att det här är någon slags varelse som tar sig lite långsamt åt höger är ju så tydligt så det är nästan inte klokt! Jag stod och tittade ganska länge på den här för att se om den skulle glömma att jag såg den och ta ett litet steg. Det gjorde den inte.
Jag får se om den är kvar nästa gång jag kommer dit eller om den har smugit vidare.
Alltså den är jättehäftig! Rotvältor blir ju ofta så magiska och stora. Jag brukar gå förbi en som den blivit en stor vatten grop under sidan så det ser ut som en jättespindel som reser sig ur vattnet. Lite läskig om det är mörkt. 🙂
Vi hade en på ett svampställe som på lite håll såg ut som en gubbe som pekade. Det såg också lite läskigt ut emellanåt