Mitt fina verandaräcke. Om jag nu får säga det själv. Och det får jag. Trots att jag behandlade och målade det enligt alla konstens regler så hade färgen börjat släppa på sina ställen. Vi kände att nu måste vi ta tag i det innan det går för långt. Och det var tur det för det visade sig att vatten trängt in och det hade börjat bli röta på sina ställen. En del där nere får vi byta ut. Och sedan får maken foga. Inte så byggnadsvårdsmässigt men rötan får inte ta mitt räcke på bara ett par tre år. SÅ roligt var det inte att stå och såga till 100 verandapinnar med cirkelsåg och sticksåg. Dessutom ska stolparna målas. De är av tryckimpregnerat virke så de har fått vänta med målning. Så nu har vi slipat bort röta, plockat bort den dåliga delen. Jag har fixat till en ny del och oljat och grundmålat. Nu är det makens tur att foga innan den riktiga färgen kommer på.
Alltid är det något…
Lämna ett svar