
Men är det inte roligt. Vi gick där flera gånger utan att se de här fåglarna. Och de stod lite i skymundan, inte ställda i blickfånget precis. Det är kul med sådant. Saker som man missar hundra gånger och sedan plötsligt så finns de bara där. Och sedan kan man inte sluta att titta på dem. Jag skulle gärna tagit med mig en av de där fåglarna hem, men sambon ville inte ha dem i vardagsrummet. Och kanske någon blivit sur om jag snott en. Även om de inte syntes så mycket. Funderade också på vem som ställt fåglarna där, och varför? Det måste finnas en konstnär någonstans, fast ingen signatur fanns någonstans.
Ibland är det så med människor också. De kan gå där dag ut och dag in och man ser inte dem. Sedan en dag så finns de plötsligt där och man pratar med dem och de visar sig vara riktigt trevliga.
Det är trevligt med små överraskningar i livet. OK – de är kanske inte alltid bra, men det händer i alla fall något. Det står inte still.
Lämna ett svar