Asta

Asta

Välkommen hit vare sig du varit här förut eller inte. Jag som skriver här är en kvinna i medelåldern får man väl säga nu för tiden, och jag heter inte Asta i verkligheten, men jag heter Asta här. Jag bor med min man och två hundar i Småland. I ett hus från början av förra sekelskiftet som vi roar oss med att renovera. Våra erfarenheter där är att man hinner aldrig så mycket som man vill och att allting tar alltid längre tid än man tror. Min blogg har funnits i några år och startades mest för mig själv egentligen. Jag har inget budskap och jag har inte något speciellt spännande liv. Men dels tycker jag det är kul att bygga lite på websidor och dels är det ett bra sätt att föra en logg på vad man gör. Framförallt nu när vi har hus. Att det hittar hit en del människor är naturligtvis en bonus. Jag har en genmutation som gör att jag har hemokromatos, något som det finns lite information om här på sidan. I övrigt så tycker jag om att fixa och dona. Att snickra och att göra allt möjligt annat pyssel som jag kommer på. Älskar att lära mig nya saker och det är viktigt att alltid ha ett projekt på gång. Den som vill skicka mig ett mail kan göra det på adressen

Vinbärskaka

  Häromdagen fick vi lite vinbär av en kompis. Vi frös in dem. Så en dag kom jag ihåg ett gammal recept jag hade i min receptbok. Jag letade frenetiskt efter receptet ”vinbärskaka”, men hittade det till sist under rubriken…

Text-TV

Hur kan det komma sig att om man råkar skriva in fel sidnummer på Text-TV så får man upp sidan direkt, men när man skriver in rätt nummer så tar det alltid evigheter att bläddra fram den?

Jag vill ha mera semester

Jag har konstaterat att glädjen med arbete är något överskattat. Semester är faktiskt bättre! Jag har nu arbetat en dryg vecka och kan klart konstatera att det är så! Funderar på hur jag skall kunna få mera semester. En variant…

Coleslaw

Jag gillar vitkål. Och jag gillar coleslaw. Olika sorter. Jag gillar däremot inte när där är för mycket kladd i den som det kan vara ibland när man får den ute. Där skall vara lagom mycket för att göra det…

Utsikt vid matbordet

Macka i det fria

 

I år var andra sommaren som vi varit i Östterrike och vandrat. Och andra året som vi har haft supertur med vädret också. 

Att vandra är oerhört avkopplande för själen. För att inte tala om att det är nyttigt för kroppen. Man bygger upp både bra benmuskler och bra flås. Det är inte bara att gå långt i flera timmar, det handlar om att gå upp och ner ett antal meter också. En vandring för oss varar fyra till en sju-åtta timmar. Och då är fyratimmars inte den vanligaste vandringen.

Ganska mycket packning krävs också på vandringarna. Regnkläder, lite varma kläder, vatten och så energi i form av något att äta. När vi är i Österrike är näringen oftast fullkornsbröd och färdigskivad ost. De har så himla gott färdigskivat fullkornsbröd och så himla god färdigskivad ost. Tilsiter som kan köpas på Spar är supergod. Så oftast stoppar vi bara ner en paket bröd och en paket ost i ryggsäcken på morgonen. Och hjälp vad man längtar efter den där mackan sedan när man är igång. Oftast tar det en till två timmar tills vi tar första mackan. Vi hittar ett bra ställe och så plockar vi upp vårt brödpaket och vårt ostpaket och fixar till en macka. Sedan är det bara att njuta. Både av mackan och av utsikten som vi nästan alltid har framför oss samtidigt.

Kan man göra någonting annat än må bra vid ett sådant tillfälle?