För det mesta är det väldigt trevligt att ha djur. Många tycker att det binder dem så att de inte kan göra vad de vill. Men det beror också på hur mycket du får ut av ditt djur eller vad det är för många saker du gör där ett djur skulle binda dig. Vi gör inte så mycket sånt så för vår del är det mer så att vi får ut något av våra djur. Vi tycker om att träna med dem och de tvingar oss till långpromenader och tankeverksamhet. Och de håller oss sällskap. Ville och jag springer tillsammans och han ser det som ett viktigt arbete. Förmodligen är det helt och hållet hans förtjänst att jag klarar av det. Och när jag ramlar (för det gör jag emellanåt, finns en hel del trädrötter på stigarna) så har han bråttom att komma dit och hjälpa mig. Precis likadant gjorde Gandalf när jag halkade omkull emellanåt, så kanske det är en Colliesak.
Iggy tog hand om mig när jag var sjuk. När jag var sjuk låg han nära mig och förmodligen hjälpte han mig att bli frisk igen. Det sägs ju att hundägare blir fortare friska än icke hundägare. Troligen för att oavsett hur sjuk du är måste du ta hand om din hund. När jag hade min första egna hund Bimbo var jag ensam, minns fortfarande den gången när jag fick influensa med över 40 graders feber. Det var bara att ge sig ut på promenad ändå. Ingen lång promenad, men ändå, flera om dagen.
Felix fulla personlighet har inte kommit fram ännu, vi kan väl se vissa saker. Som att han är en tjuv om han får möjligheten. Precis som Iggy var. Och att han kan vara lite resursvaktare mot Ville. Och att han är tuff. Han är definitivt tuffare än Ville som är ganska vek. Om vi tillåter det kan nog Felix dominera Ville ordentligt den dag han blir vuxen. Vilket så klart är lite fascinerande eftersom Ville är mycket större. Därför är det viktigt för oss att visa var skåpet ska stå och att det är vi som bestämmer vem som ska få godis eller klapp och inte en tjurig hund.
Sen kommer det där som är jobbigt på riktigt. Att hunden blir sjuk, det händer en olycka eller något annat som gör att hunden inte mår bra. Och du kan inte fråga hur ont det gör eller var det exakt gör ont. Vi har ju varit med om det där flera gånger vid det här laget och Felix är inte något undantag. För ett par månader klämde han i sig ett russin som maken råkade tappa och vi fick åka till veterinären så att han fick kräkmedel. Ska jag vara ärlig så tror jag det var helt onödigt, jag tror att Felix har en stålmage och inte skulle fått problem på grund av ett russin, men eftersom det inte går att vara säker fick han kräka upp det där russinet. Sedan dess har jag hårdtränat honom i att inte ta någonting som ramlar ner på golvet och han har blivit riktigt duktig på det. Att inte ta något förrän han får tillåtelse alltså.
Sen i måndags hände något nytt. På morgonen hade han plötsligt ett igensvullet öga.
Maken hade ringt till veterinären innan jag gick upp och fått en akuttid på förmiddagen. Så Felix och jag behövde bara åka iväg vid elva. Vi kom in direkt och veterinären kollade upp hans öga. Bland annat så satte hon grön färg i ögat på honom. Hon tyckte nämligen att det fanns ett litet sår på hornhinnan och den gröna färgen gjorde det lättare att se. Färgen fäster inte på hornhinnan, men den fäster i såret, så såret lyste grönt där på ögat. Jag kunde också se det. Hon hittade inget annat problem än det såret. Han fick lugnande medel så att han sov under undersökningen. Veterinären sa att han kanske skulle må dåligt av det och möjligen inte äta mat, men att det var OK såvida han äter dagen efter. Men hon känner inte Felix. Det krävs mer än lite lugnande medel för att han inte skulle äta sin mat. Han var kanske lite slö när vi kom hem, men det tog inte lång stund för honom att bli precis som vanligt igen. Annat var det med Gandalf, som fick ångest efter att han fått lugnande.
Det är ett ytligt sår och bör inte ge några problem, men med djur vet du ju aldrig. Som människa förstår du att du inte ska peta dig i ögat, att du ska ta dina ögondroppar och din ögonsalva, men det förstår inte djur. Jag har tränat mycket med Felix att vi ska kunna titta honom i munnen, men jag måste vara ärlig, jag har inte tränat ett dugg med att det ska vara lätt att titta på ögonen. Finns alltid något du har missat. Därför är det lite jobbigt att sätta salva och droppar i ögat på honom, men vi överlever det också. Jag får väl börja jobba med det också när han blir bra igen.
Han ska på återbesök på fredag. Ögat är fortfarande irriterat, men det börjar helt klart bli bättre och vi får hoppas att allting går åt rätt håll.
Rekommenderar verkligen djurägare att ha en bra försäkring!
