I år inföll alltså årets längsta dag några dagar efter midsommarafton, men vi nådde hit i alla fall. Midsommarhelgen har varit varm, väldigt varm till och med och det kommer att bli ännu varmare i veckan. Just nu hotar de med 28 grader framöver. Då är det skönt att ha våra luftvärmepumpar som kan ge oss kyla. Och inte bara vi gillar detta. Ville tycker det är toppen. Här ligger han precis under pumpen och bara njuter.
Hmm, kanske han behöver få en borstning av magen.
Midsommarafton åt vi sill och nypotatis som man ska. Fast inte bara för att man ska, vi var dessutom sugna på det. I alla fall jag. Framförallt sugen på nypotatis. Jag älskar nypotatis. Med smör och salt. Sillen är bara ett tillbehör.
På bordet hade jag plockat några av våra pioner som börjat blomma nu. Mina vita pioner som jag brukar berätta om.
Det är väl inte så mycket att tjata om egentligen, men av någon orsak tycker jag att det är lika roligt varje år. Jag köpte nämligen två buskar som var märkta som vita. Bilden visade tydligt vita pioner. Hade sett vita pioner på ett ställe jag brukar gå förbi med hundarna och hade då bestämt att jag ville ha sådana. Och köpte det. Vilket våren efter visade sig vara en väldigt underlig vit färg. Det vill säga djupt röd. Ja, ja, den är fin den också, men vit är den inte.
På midsommardagen hade de hotat med massor av åska och vi var förberedda, men vi hade turen att hamna mellan två fronter och fick bara lite regn. Jag tog äntligen tag i den där trädgårdssoffan som stått i källaren hela vintern och väntat på färg.
Så nu har den fått en strykning på undersidan. Eftersom jag målar med linoljefärg får jag vänta ett par dagar innan jag kan ge den en strykning till. Varefter den kommer att vändas och målas på framsidan. Även om det tar lite tid på grund av den långe torktiden kommer den i alla fall bli klar att användas en period under sommaren om än inte hela.
På kvällen tog jag ut hundarna på en långpromenad. Vi gick ut när Sverige spelade VM-match och då jag inte är det minsta intresserad så promenixade vi istället. Det var väldigt lugnt ute. Och visst är det härligt när det ser ut så här klockan halvtio på kvällen.
Lika förbaskat fantastiskt varje år.
Det var varmt, men jag hade vatten med mig till mig och hundarna fick dricka i bäcken.
Felix dricker i bäcken, men han vågar sig inte på att gå ner i den som Ville gör. Han råkade göra det igår, men studsade upp snabbt som tusan. Och då var det inte ens djupt. Här står han på en sten och funderar på hur han egentligen ska bära sig åt.
Idag har jag bakat en rabarberpaj igen. Det har blivit flera stycken i år och kommer definitivt att bli någon till. Äntligen har vi riktig rabarber. Jag hade ju planterat sådan med mindre syra i och någon kommenterade här på bloggen att de aldrig blir stora så vi köpte ett par plantor av en vanligt sort och tusan vilken skillnad. Nu har vi plötsligt rabarber! Så härligt.
Jag kör för det mesta på den här pajen, fast med mera rabarber. Den är den absolut enklaste att göra eftersom du smälter smöret/margarinet och bara rör ihop smeten sen. Smuldeg är också enkelt, men kräver trots allt lite mer arbete.
Eftersom det är så varmt nu så tvättade jag våra lakan och hängde ut dem på verandaräcket. De torkade så snabbt så att vi kunde bädda med samma lakan igen efter inte någon lång stund alls. Så slipper vi ju vika dem. Bra va!
Och slutligen en bild på Ville som ligger på baksidan och njuter av att det blivit skugga där och det går att existera utomhus igen.
