Sommaren går på i sin stilla takt. Vi har haft ganska varmt nu ett tag, men inte så länge som det varit varmt i andra delar av landet. Jag försöker roa mig på mitt sätt. Jobbat med min keramik, jag har sytt en klänning och en top. Vet inte varför, men blir ofta sugen på att sy när sommaren kommer. Varit så sugen på en vit och blårandig klänning, men de jag hittat har jag inte gillat så nu sydde jag en själv.
Tittar på humlorna som älskar vårt fjärilsträd, eller syrenbuddleja, den blommar för fullt just nu och är väldigt populär.
Kolla den nedre humlan, helt pudrad med pollen.
I övrigt så händer det inte så mycket. Jag är fortfarande ledsen och gråter mer ofta än jag vill. Jag saknar den lilla hunden så mycket och gråter ofta en skvätt när jag hamnar på något ställe, eller i någon situation, där det gör extra ont. Funderar mycket på att skaffa en hund till, men jag är lite rädd samtidigt. Vet inte om jag klarar av att släppa in den i hjärtat, eftersom jag inte vill bli så ledsen igen. Vi får se. Som det känns nu vill jag inte ha någon mera hund, men skulle jag börja känna annorlunda så får vi se. Just nu finns det i alla fall ingen plats i mitt hjärta. Dessutom behöver jag bli glad igen. Jag har inte odlat något i år, inte gjort nästan någonting som jag brukar göra. Har bara ingen lust att göra något. Inte skriva här heller. Sorg är inte något du bara kan kasta åt sidan.
Funderar på en resa lite senare, mest för att jag tycker att jag borde göra det, inte för att jag riktigt vill. Samtidigt kan det nog vara bra att göra en resa. Jag måste göra saker, för att komma vidare i huvudet. Kikar på att åka till Hamburg och träna lite på min tyska som jag jobbat vidare med under vintern. Tänkte först en liten tågluff, men jag tror inte jag orkar det. Men en tur till Hamburg kan väl vara tillräckligt avancerat. Finns flera ställen runt omkring att göra dagsutflykter till också om jag så skulle vilja.
Jag funderar vidare. På både det ena och det andra…
Sorgen måste få ta sin tid. Den går inte att skynda på, man måste läka i sin egen takt.
Börja inte med ny hund för tidigt. Jag klarade mig utan min älskade Pyralig (Froppisen) i två veckor innan jag slog till på Sigge o Siri II. Även om bara Siri finns kvar så är hon tyvärr en i-stället-för. Visst gillar jag henne men jag älskade Pyralig och saknar henne. Tomrummet har inte fyllts.
Keramik och sömnad under sommaren? Något att visa på bild?
Kram
Snigel
Det finns ett exempel på keramik i inlägget innan det här. En skulptur av en gröngöling. Jo sorg tar tid. Det går inte heller att förbereda sig fast man vet att hunden är sjuk. Det gick fortare än vi trodde också sen på slutet.