Just nu testar jag att springa. Jag har en önskan att klara av att springa fem kilometer. När jag gör detta måste jag ta med i beräkningen att jag inte sprungit på många år och att jag faktiskt fyllt 60. Så jag tar det lilla lugna. Jag vet inte om jag kommer att klara det överhuvudtaget, men jag kör på så länge jag klarar det. Investerar så lite pengar som möjligt i det hela. För det fall att det går åt pipan. Det viktigaste är ett par skor så klart och det fick jag investera lite mer pengar i, men de kan även användas för hundpromenader så det är inte bortkastade pengar. Byxor och tröjor hade jag redan så det behövde jag inte köpa. Jag shoppade en billig vindjacka på en Outlet och igår fick jag hem ett par riktiga löparsockar. SKULLE jag klara mig till det blir riktigt kallt behöver jag investera i någon form av byxor också. Men som sagt, ett steg i taget, eller kanske en löprunda i taget.
Först körde jag två veckor av ett program och fick sedan en inflammation i ett muskelfäste. Eller i alla fall ont. Då blev det ett uppehåll. Berodde på att jag stretchat för dåligt. Så jag fick pausa ett tag. Sedan börja om igen. Och där är jag nu. Inne på vecka tre igen. Det är körigt, men jag tänker fortsätta så länge kroppen klarar det. Brukar åka iväg till ett ställe i närheten där det finns spår som tas om hand och som dessutom är alldeles plana. Kör jag nära hemma så blir det en massa backar. Och visst, ska jag springa behöver jag klara backar också, men just nu är målet att klara fem kilometer på plan mark. Är väldigt nog med att inte ta i för mycket, en sak jag har lärt mig genom åren är att även om jag tror att jag klarar mer än vad jag programmet säger så gör kroppen faktiskt inte det. Vet inte hur många gånger jag fått olika inflammationer i benet när jag tagit i för mycket. Bara för att du klarar av att göra mer än vad ditt program säger så finns det en anledning till att programmet säger att du inte ska göra det.
Jag springer inte ensam. Ville brukar vara med mig och ibland även Iggy. Lite intressant att springa med två hundar kan jag lova. Eller springa och springa. De här löpprogrammen innebär en hel del gående. Springa lite, gå mera. Fast nu har jag kommit till att jag ska klara av att springa 2 x 1 kilometer med fem minuters gående emellan. Och vi pratar väldigt långsam jogg. Det finns många människor som går fortare än vad jag springer för närvarande.
Jag ska vara ärlig. Det är tungt. Men jag jobbar på. Och om det är för tungt så hoppar jag inte till nästa veckas program, utan fortsätter med det jag klarar av. Noga med stretchning för att inte hamna i samma knipa som tidigare. Efter vi har gått och sprungit tar jag på mig en varm tröja och så går vi och sätter oss på och vid en bänk. Där dricker vi vatten. Och njuter av utsikten. Inte helt fel.
Mitt eget lilla experiment. Håll en tumme för att det går i mål!
Lämna ett svar