Även om det har regnat lite i helgen så har det ändå varit fint helgväder. Maken har varit duktig och jobbat på renoveringen i vårt arbetsrum. Just nu håller han på att pärlsponta in bokhyllor och så småningom garderob.
Det ser inte så mycket ut för världen när man tittar så här, men det kommer att bli jättebra när det är målat och lister m.m. kommer på plats.
Det har varit hundpromenader så klart. På lördagen tog vi varsin hund. Maken gick med Iggy för att han skulle få en lite raskare promenad. Viktigt att träna upp honom och få upp rätt flås igen. Jag tog Gandalf. Men kom inte speciellt lång. Vi kom till en bänk och då ville Gandalf att vi skulle stanna en stund. Jag tänkte att det kunde väl vara trevligt så det gjorde vi. Jag satt på bänken och Gandalf la sig på marken. Där låg han och kollade på bilar som körde förbi och på människor, och ibland hundar, som gick förbi. Han älskar att göra det.
Efter en stund så tyckte jag att det var dags att resa sig och gå vidare. Jag lyckades få upp Gandalf och vi gick en bit. Gandalf började trilskas och jag tänkte att han ville gå åt ett annat håll och då det bara var vi så tyckte jag att han kunde få bestämma. Vi vände och gick åt andra hållet. Vilket innebar att vi gick förbi bänken, något som jag inte funderat närmare på. Det hade Gandalf. Han gick direkt till bänken och la sig ner igen. Jahapp. Så vi satte oss en stund till.
Efter ytterligare en stund så bad jag Gandalf att stå upp för jag tänkte att nu skulle han nog vilja gå vidare. Responsen var den här.
Det vill säga, han la sig platt ner på marken och demonstrerade tydligt att han tänkte inte gå någonstans alls. Så vi satt kvar. Och till sist gick vi hem.
Ingen lång runda, men jag tror av någon anledning ändå att Gandalf var nöjd.
Så kan det gå med en hundpromenad ibland.
Lämna ett svar