OK, jag är troligen lite tjatig, men det GÅR liksom inte att tröttna på det här.
Solen skiner, det är relativt varmt och det blir grönare och grönare för varje dag.
Gick och tänkte på den där Karin Boye dikten “Ja visst gör det ont när knoppar brister…”. Jag vet inte om jag tror det. Jag tror att träden njuter av att äntligen få släppa loss.
Och vitsipporna. De blommar så tidigt, och inte så länge, så det är väl helt naturligt att njuta av dem exakt hela tiden.
Exakt hela tiden.
Lämna ett svar