Häromveckan var jag och hämtade mitt nya pass. Ja, jag lyckades faktiskt få en tid för pass hos polisen. Det var fullt sex veckor framåt, men precis när jag kikade så avbokade förmodligen någon en tid och den tog jag! Så nu jag ett nytt pass. Måste bara fixa ett nytt körkort också innan juli månads utgång.
I alla fall. Igår skulle jag göra ett besök i vården. Jag var lite stressad och hittade inte telefonen. Efter lite rusande så blev den i alla fall funnen. Jag slet tag i handväskan och stack iväg.
När jag kom fram så kom jag på att jag inte hade telefonen med mig! Jag hade lämnat den i hallen. Typiskt! Och i telefonfodralet fanns mitt körkort som jag skulle behöva för att kunna identifiera mig. Jag svor. Funderade på om jag skulle hinna hem och hämta körkortet, men konstaterade att det skulle jag aldrig hinna. Kikade i väskan för att vara alldeles säker på att inte telefonen var där. Men nixpix, ingen telefon. Då ser jag plötsligt något rött. Mitt pass!!
Istället för att ha lagt det i den låda det skulle ligga i så hade jag låtit det ligga kvar i väskan. Och eftersom det var alldeles nytt och giltigt så kunde jag styrka min identitet med det.
Så ibland är det inte fel att vara lite slarvig.
Hugos matte säger
Där hade du tur, att du inte hade lagt passet där det skulle vara så du kunde identifiera dej. Har du hört om den äldre mannen, (och det är visst en sann historia ) som skulle ta ut pengar på banken. Han kunde inte visa ngt leg, så kassörskan sa att några pengar kunde han inte ta ut.
Han satte sig på en bänk och funderade, efter en stund kom han fram och visade sina löständer och i dom stod hans personnummer och då fick han ta ut sina pengar. Det var ju ganska smart att komma på det!
Asta säger
Nej du, den hade jag inte hört :). Måste varit en ganska snäll kassörska också. Tror inte att löständer är ett godkänt identitetsmedel.