Vi är tillbaka från galej och Suget (robotdammsugaren) har provkörts. Finns mycket att berätta om båda delar, men det får vänta.
Jag är en person som avskyr strumpor. Det har jag alltid gjort. När jag var liten så hände det mer än en gång att jag kunde gå ut strumplös i min trätofflor även mitt i vintern. Mamma hade emellanåt kontroll vid ytterdörren. Jag tycker att strumpor kliar och är allmänt otrevliga. De åker alltid av direkt jag kommer hem. Och de ryker så tidigt som möjligt på våren och kommer inte på igen förrän så sent som möjligt på hösten. De används i undantagsfall vid långa promenader då jag tar på mig lite stabilare skor.
I fredags när vi var på galej hade jag faktiskt strumpor på mig. Dels är galejet till stor del utomhus, dels är det en promenad dit. Så jag ville ha gympadojjor på. Men det kändes inte bra. Att ta på sig strumpor alltså.
Idag när jag gick till jobbet så tog jag långbyxor på mig. För första gången sedan någon gång i våras. Under någon kort sekund så funderade jag på om jag även behövde ta på mig strumpor. Så konstaterade jag att nej, ännu är jag inte besegrad av hösten. Även om temperaturen väldigt snabbt har sjunkit flera grader. Det kändes bra. Beslutet alltså. Att fortfarande vara strumplös.
En dag i taget…
Lämna ett svar