Migrän

I större delen av mitt vuxna liv har jag haft migrän. Under många år så kom den ungefär en gång i månaden. Den brukade vara det första tecknet på att mensen skulle komma. Emellanåt kunde den komma ändå.

Folk förklarade för mig att när du kommer till klimakteriet då kommer din migrän att försvinna. Så det längtade jag efter. Det går ju liksom inte att undvika att bli äldre (eller ja det går det naturligtvis, men det alternativet tycker jag att vi kan bortse ifrån i det här sammanhanget) och då är lika bra att hitta fördelarna med det. Som vanligt med saker och ting så stämde det inte in på mig. När klimakteriet kom så blev det värre. Plötsligt fick jag migrän som kunde vara i tre dagar. Och som kom lite nu och då. Jag började skriva ner vad jag ätit och druckit innan jag fick migränen och försökte utreda vad det kunde vara som utlöste den.

Stress har jag konstaterat är den största orsaken. Nu är det som så att jag varken äter eller dricker stress så det går inte att undvika riktigt så enkelt. Vad jag gjort med det är att jag säger till mer när jag känner att stressen börjar komma. Säger nej på jobbet och ställer inte upp på ett möte till bara för att det är tomt i kalendern. Har liksom äntligen lärt mig att inte ha dåligt samvete för det. Att det är tomt i kalendern är inte ett tecken på att jag inte har något att göra. Det är bara ett tecken på att jag inte har något möte bokat då.

Rött vin kan ge migrän, men jag har märkt att det är nästan alltid rött vin ihop med stress som har mest påverkan. Så jag har inte lärt mig druvor eller så. Däremot har mitt huvud bestämt sig för att jag nog egentligen inte tycker om rött vin så jag undviker det rätt ofta. Och då rött vin, för mig, inte är en livsnödvändighet så är det inte något problem.

Det som jag märkt någon gång det är att äta för mycket sött på kvällen är inte bra. Och det kan jag verkligen vittna om idag. Igår kväll hämtade maken hem Gandalf som varit hos makens föräldrar tre dagar nu. De erbjöd sig att ha honom eftersom de tyckte att det borde vara bättre för honom där än på dagis. Och det var så himla snällt. Men tomt blir det ju hemma så klart. Men nu är han alltså hemma igen. Dock innebar det en hemmakväll för mig. Och jag fick för mig att jag skulle äta godis. Jag har varit sugen på godis jättelänge  nu och igår kväll så köpte jag mig en påse M-kulor som jag klämde i mig hela.

När jag får migrän är det nästan alltid som så att jag vaknar med det på morgonen. Jag har inte så ofta känningar eftersom jag helt enkelt sover mig igenom dem. Jag vaknar istället någon gång ganska tidigt på morgonen och tror mig ha känningar. Jag går upp för att hämta migränmedicin och efter några steg så brukar någon slå mig i huvudet med en hammare. Antingen lite lättare vilket innebär att jag får en migränattack koncentrerad till höger öga. Eller så slår den till ordentligt och jag får en som sträcker sig över båda ögonen. Den är värst. Då skriker jag nästan. Den där över båda ögonen är förresten ny, den kom med klimakteriet. Förut hade jag bara den över höger öga.

Sedan gäller det att få medicinen i sig snabbt och bara trilla ner i sängen igen. För då måste jag sova. Det finns inte en chans i h-e att jag klarar av någonting annat i det läget. På med sovmasken så att det blir mörkt och så sova.

Och idag vet jag alltså. Jag ska inte äta sött på kvällen. Då får jag MIGRÄN. Dubbelmigrän. Jag vaknade vid sextiden idag och hade känning. Jag reste mig för att gå ner och hämta medicin. Jag gick ett par-tre steg. Och då stod den där jäkeln där med hammaren. Och tog i för kung och fosterland. Det var knappt att jag klarade av att gå ner och hämta medicin. På något sätt gick det i alla fall.

Jag tänker alltid att jag ska lägga medicinen i min sängbyrå, men varje gång jag köpt ny så lägger jag den där nere i alla fall.

Medicin i näsan  (tar sprutdoser) och upp i säng igen. Tog några timmar innan jag kunde somna ordentligt, men sedan har jag sovit som en stock till nästan tolv. Nu har jag ätit, druckit te, tagit några andra huvudvärkstabletter som jag köpte i Bryssel, ska ta ett bad och hoppas att jag sedan ska klara av att gå på ett gardenparty vi är bjudna på.

Nu måste jag bara komma ihåg. Inget godis på kvällen! Det var ju inte ens speciellt gott! Har jag tur så blir som med rödvinet. Att hjärnan på något sätt bestämmer sig för att jag inte tycker om det längre.